Statsbudgeten 2016

Förklaring:I skatteinkomster beräknas till staten inflyta ca 40,8 miljarder euro 2016. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 2 % jämfört med vad som budgeterats för 2015 (budgeten inklusive tilläggsbudgetarna). På skatteinkomsternas utveckling inverkar skattebasernas utveckling och ändringarna i skattegrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2016 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi).

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att stärka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

Handlingsutrymmet inom skattepolitiken 2016 begränsas av det stora underskottet inom statsfinanserna samt behovet av anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin. För att stödja hållbarheten i den offentliga ekonomin genomförs regeringsprogrammets skattelättnader stegivs under valperioden. År 2016 balanseras statsfinanserna genom skatteåtstramningar som man kommit överens om i regeringsprogrammet.

Beskattningen av arbete lindras i enlighet med regeringsprogrammet i synnerhet för låg- och medelinkomsttagare genom en höjning av arbetsinkomstavdraget med 450 miljoner euro 2016. Dessutom lindras grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster 2016 så att de motsvarar förändringen i förtjänstnivåindexet. Överlåtelseförlust kommer att bli avdragsgill från all kapitalinkomst, då den enligt gällande lagstiftning är avdragsgill endast från överlåtelsevinst. Giltighetstiden för lagen om källskatt för löntagare från utlandet förlängs. För 2016 införs en tidsbunden möjlighet till s.k. verksam ånger inom beskattningen. Parametrarna för rundradioskatten justeras till följd av indexfrysningen av det anslag som ska överföras till Rundradion Ab så, att det minsta skattebelopp som tas ut höjs från 51 till 70 euro. Den lägsta inkomstgränsen för när skatt ska börja betalas stiger således från ca 7 500 euro till ca 10 300 euro per år. Bilbeskattningen lindras med sammanlagt ca 200 miljoner euro under regeringsperioden. Lindringen genomförs stegvis 2016—2019. Genom att ändringen genomförs stegvis strävar man efter att dämpa effekterna på beteendet och att undvika marknadsstörningar inom bilhandeln och en plötslig nedgång i lagervärden som en omfattande skatteändring av engångsnatur orsakar samt orättvisa effekter för konsumenterna.

Skatten på tobak, fordonsskatten, avfallsskatten samt skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner höjs. Höjningen av skatten på tobak genomförs stegvis för att dämpa effekterna på beteendet. Den avdragsgilla andelen av bolåneräntorna minskas. Dessutom sänks den nedre gränsen för den temporära högsta inkomstklassen (den s.k. solidaritetsklassen), som infördes 2013, från 90 000 euro till 72 300 euro för åren 2016 och 2017, och den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs från 33 % till 34 % fr.o.m. 2016.

I enlighet med regeringsprogrammet kommer effekterna på skatteintäkterna till följd av regeringens ändringar i skattegrunderna att kompenseras till kommunerna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de ändringar i skattegrunderna som träder i kraft 2016. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna av skattegrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå.

De ändringar i beskattningsgrunderna som föreslås och som det beslutats om tidigare höjer statens skatteinkomster 2016 med sammanlagt ca 0,4 miljarder euro på årsnivå.

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (den totala skattegraden) både sektorsvis och enligt skatteslag. Den totala skattegraden förutses i stort sett hålla sig på samma nivå som under de senaste åren.

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster. I de flesta fall går det inte att räkna ut ett exakt belopp för skatteutgifterna utan uppföljningen av dem grundar sig på uppskattningar av beloppen. I fråga om vissa skatteutgifter är det omöjligt att göra upp en beräkning i eurobelopp beroende på att den tillgängliga informationen är bristfällig. Definitionerna på skatteutgifter samt bedömningar av deras effekter på skatteintäkterna är beroende av det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. Skatteutgifterna uträknas enligt respektive bestämmelser och med hjälp av en statisk kalkyl. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för de skatteutgiftsberäkningar som här framgår har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi).

Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Stöden inverkar också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. På grund av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Det är emellertid viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebaserna smalare och komplicerar ofta skattesystemet.

För närvarande har inemot 190 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp företes och för en del kan endast en uppskattning företes. Skatteutgifternas totalbelopp 2016 uppskattas till ca 25,3 miljarder euro, varav 16,6 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. I tabellen nedan presenteras antalet skatteutgifter samt uppskattningar av deras storlek i euro 2015 och 2016. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet.

År 2016 ökar skatteutgifterna till följd av den föreslagna höjningen av arbetsinkomstavdraget. Inskränkningen av rätten till ränteavdrag minskar skatteutgifternas belopp i euro. Avdragsgillheten för privatpersoners donationer till högskolorna blir en ny skatteutgift. Skatteutgiften som föranleds av skattefriheten för flytgas slopas.