Statsbudgeten 2016

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2013, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2016 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2014 och 2015 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2014—2016. I prognosen beaktas även de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2014 och 2015 samt de ändringar som föreslås 2016.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar samt i samband med budgetpropositionen en proposition med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om rundradioskatt. I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram lindras beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom en höjning av arbetsinkomstavdraget till 450 miljoner euro, varav statens andel utgör 210 miljoner euro. Dessutom görs i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer en justering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex 2016. Överlåtelseförlust blir avdragsgill från all kapitalinkomst, då den för närvarande är avdragsgill endast från överlåtelsevinst. Inskränkningen av rätten till ränteavdrag för bolån påskyndas i förhållande till den föregående regeringens beslut. I enlighet med gällande lagstiftning minskar den avdragsgilla delen av räntorna på bolån från 65 procent till 60 procent 2016. I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram föreslås att avdragsrätten minskar till 55 procent 2016. Åren 2017—2019 minskar avdragsrätten med 10 procentenheter per år så att 25 procent av räntorna på bolån är avdragsgilla 2019. Den nedre gränsen för den temporära högsta inkomstklassen (den s.k. solidaritetsskatten), som infördes 2013, sänks från 90 000 euro till 72 300 euro för åren 2016 och 2017. Den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs från 33 till 34 %. För år 2016 införs temporära bestämmelser om s.k. verksam ånger. En fysisk person eller ett dödsbo undviker straffrättsliga följder som förknippas med skattebedrägeri om de på eget initiativ under 2016 anmäler inkomster eller tillgångar som tidigare saknats i beskattningen. Giltighetstiden för lagen om källskatt för löntagare från utlandet förlängs. Dessutom kommer privatpersoners donationer på 850—500 000 euro till högskolor att bli avdragsgilla vid beskattningen. Parametrarna för rundradioskatten justeras till följd av indexfrysningen av det anslag som ska överföras till Rundradion Ab så, att det minsta skattebelopp som tas ut höjs från 51 till 70 euro. Den lägsta inkomstgränsen för när skatt ska börja betalas stiger således från ca 7 500 euro till ca 10 300 euro per år.

De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi)

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2016 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2013. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 50 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 39 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 16,1 miljarder euro 2016 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 3,4 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 8,4 miljarder euro.

Ökningen av arbetsinkomstavdraget föranleder en ökning av skatteutgifterna i euro inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2016. Inskränkningen av rätten till ränteavdrag minskar skatteutgifternas belopp i euro. Avdragsgillheten för privatpersoners donationer till högskolorna blir en ny skatteutgift.