Statsbudgeten 2014

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för

Enligt inrikesförvaltningens strategiska mål ska Finland vara Europas tryggaste och mest jämlika land. För att målet ska kunna nås fokuseras verksamheten på att

Med tanke på den inre säkerheten och invandringen kan omvärlden granskas ur flera synvinklar. Att sörja för den inre säkerheten hör till statens primära uppgifter. Därför är det viktigt att garantera tillgången till säkerhetstjänster på alla områden. De förändringar som sker i allt snabbare takt i omvärlden samt ekonomiska yttre villkor och till följd av dem strukturella reformer som garanterar serviceförmågan och resultaten hos olika aktörer inom förvaltningsområdet har avsevärd effekt på verksamheten inom förvaltningsområdet.

Befolkningens stigande medelålder, antalet ensamboende åldringar och befolkningskoncentrationen till tillväxtcentrumen utgör utmaningar för de säkerhetstjänster som tillhandahålls av inrikesministeriets förvaltningsområde. Servicebehovet beräknas öka och servicenivån bör kunna upprätthållas också i glest befolkade områden där befolkningsstrukturen karakteriseras av äldre människor. I och med att befolkningens medelålder stiger ökar också risken för olyckor.

Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan i den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som absolut måste beaktas. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen.

Europeiska unionen har stor betydelse inom alla samhällssektorer. Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter.

Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar minska. Den arbetsrelaterade invandringen kommer att öka ytterligare och inom många sektorer har invandringen redan en stor betydelse när det gäller tillgången på arbetskraft.

Då de stora åldersklasserna lämnar arbetslivet påverkas också inrikesförvaltningens verksamhet. Det minskade utbudet på arbetskraft förutsätter att verksamheten effektiviseras och rationaliseras och att arbetsproduktiviteten förbättras genom att man mera än tidigare utnyttjar t.ex. olika tekniska lösningar och elektroniska tjänster.

Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2014:

Polisväsendet, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den inre säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften. Målet är att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa. De viktigaste målen för den inre säkerheten fastställs i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2012—2015 och i det program för den inre säkerheten som ska beredas i enlighet med regeringsprogrammet.

Det säkerställs att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas inom invandrarpolitiken, att förvaltningen fungerar och präglas av rättssäkerhet samt att principerna för god förvaltning följs.

Förvaltningens IT-centrals (HALTIK) samhälleliga effektivitet gäller att säkerställa att de kritiska informationssystem som hänför sig till den inre säkerheten fungerar störningsfritt, att på ett framgångsrikt sätt genomföra centrala utvecklingsprojekt inom inrikesministeriets förvaltningsområde och att förbättra statens nätverkssäkerhet.

Det viktigaste målet för Förvaltningens IT-centrals samhälleliga effektivitet är användbarhet och effektivitet. Enligt målet möjliggör de tjänster som ämbetsverket producerar en integrering av aktörernas verksamhet inom inrikesförvaltningen och frigör deras resurser för operativ verksamhet.

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, för att bekämpa den organiserad brottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och den grå ekonomin samt för att trygga och förbättra polisens aktionsberedskap, serviceförmåga och synlighet. Inom polisväsendet arbetar man dessutom för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna.

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, att få en myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena, att öka säkerheten till havs och att delta i det militära försvaret. Effektmålen genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.

Ett centralt samhälleligt effektmål för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor, och personskador och skador på egendom i samband med bränder. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna.

Nödcentralsverket kommer 2015 att vara ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den länk som först tillgodoser behovet av hjälp, professionellt och utan dröjsmål.

Migrationspolitiken syftar till att främja Finlands internationella konkurrenskraft och stödja byggandet av ett tolerant, tryggt och mångfaldigt Finland. När lagstiftningen ses över beaktar man behovet av arbetskraft, invandrarnas olika utgångspunkter och behov samt de internationella förpliktelserna. Verksamheten mot illegal invandring och människohandel stärks genom omfattande myndighetssamarbete och nätverksbyggande. Fullgörandet av de skyldigheter som gäller internationellt skydd säkerställs inom asylförfarandet och mottagandeverksamheten. Ett centralt mål är att effektivisera migrationsförvaltningen och försnabba tillståndsprocesserna inom den. De totala kostnaderna för mottagningen av asylsökande anpassas så att de motsvarar antalet asylsökande och de kortare behandlingstiderna. Man satsar på att i samarbete med arbets- och näringsministeriet försnabba placeringen i kommunerna av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet med både åtgärder som gäller det och hela förvaltningsområdet och enskilda åtgärder på ämbetsverksnivå. Effektivitets- och resultatprogrammet består av effektivitets- och resultatprojekt och av helheter som gäller det mänskliga kapitalet och resultattänkandet.

Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för inrikesförvaltningen i syfte att främja likabehandling. Hur målen för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet.

Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Bland ministeriets personal har gjorts en jämställdhetsenkät våren 2013 och på grundval av den kommer den personalpolitiska jämställdhetsplanen att uppdateras. I jämställdhetsplanen redogörs för de viktigaste utvecklingsåtgärderna 2014.

Vid HALTIK har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras årligen. Huruvida personalen behandlas lika följs med både regelbundna enkäter och statistikuppgifter.

Inom polisförvaltningen främjas jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Polisens jämställdhets- och likabehandlingsplan utarbetas i samband med personalstrategin. Vid ingången av 2014 inleds en omstrukturering av polisförvaltningen (PORA III). Enligt de riktlinjer som inrikesministeriet har fastställt riktas de minskningar av årsverken som följer av PORA III-åtgärder så lite som möjligt på polisens operativa verksamhet och i stället så mycket som möjligt på förvaltningsuppgifter och stödfunktioner. De kvinnor som arbetar inom polisförvaltningen har främst kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen. Av polismännen är kvinnornas andel relativt liten. Skyldigheten att minska personalen i stödfunktioner och förvaltningsuppgifter berör således kvinnodominerade personalgrupper.

Gränsbevakningsväsendets dagliga verksamhet i gränssäkerhetsuppgifter och i uppgifter till havs berör män och kvinnor och dessutom olika etniska grupper. I enlighet med sin likabehandlingsplan beaktar Gränsbevakningsväsendet mångbottnad diskriminering i all verksamhet och godkänner inte diskriminering i någon form. Gränsbevakningsväsendet fortsätter att vidta åtgärder med vilka man strävar efter att öka kvinnornas andel i militära tjänster (3% år 2012). Under år 2014 kommer man att göra upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för följande år. Åtgärderna för att förbättra service på samiska fortsätter så att man ökar tillgången till myndighetsblanketter på samiska.

Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet för åren 2012—2014 där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. De viktigaste utvecklingsåtgärderna för 2014 väljs på grundval av resultatet av den jämställdhetsenkät som genomfördes 2013.

Vid Nödcentralsverket har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras årligen. I den operativa utbildningen och i rekryteringen har man en neutral könsinställning och personalens könsfördelning följs. För närvarande söker flera kvinnor än män till operativa uppgifter. Av den totala personalen utgör kvinnornas andel nästa två tredjedelar.

Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar. Av migrationsverkets plan görs en mera omfattande uppdatering vart tredje år. Förläggningarnas planer uppdateras årligen. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. År 2012 var 71 procent av asylsökandena män. Av de minderåriga asylsökande som kommit ensamma, utan vårdnadshavare, var 82 procent pojkar. Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor.