Statsbudgeten 2014

Förklaring:Kommunikationsministeriets förvaltningsområde betjänar samhället genom att det ansvarar för fungerande och säkra trafik- och kommunikationsförbindelser med hjälp av hållbara lösningar.

Elektroniska kommunikationsnät och digitala tjänster är av största vikt för att samhället ska fungera. Verksamhetsmiljön formas inte bara av allmänna förändringstrender utan även starkt av den tekniska utvecklingen och nyttiggörandet av internet, av den allt mer expanderande branschens globala karaktär, av förändrade användarvanor samt av utmaningar i anslutning till verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet. Den offentliga ekonomins utmaningar, en bättre nationell konkurrenskraft, klimatpolitiken, förändringarna i region- och samhällsstrukturen, liksom i närings- och befolkningsstrukturen och tryggandet av tjänsterna medför krav på samarbete över förvaltningsgränserna och nya sätt för hållbart trafikpolitiskt och kommunikationspolitiskt beslutsfattande som är effektivare och verkningsfullare än de nuvarande.

Utvecklandet av det digitala samhället förutsätter en aktiv kommunikationspolitik och strategier för intelligent teknik som alla ministerier genomför inom sina egna förvaltningsområden. Inom kommunikationspolitiken genomförs egen strategi för intelligent teknik (KIDE-projektet) Samhällets verksamhet grundar sig i avsevärd grad på utnyttjande av elektroniska informations- och kommunikationsnät och användning av de digitala tjänster och innehåll som näten möjliggör. Funktioner som sker över internet och tjänster som förmedlas däröver blir mycket snabbt allmänna. Ett gott exempel på det är molntjänsterna som snabbt utvecklas och expanderas. För Finlands ekonomiska utveckling, tillväxt och konkurrenskraft är det centralt att kunna omvandla det starka kunnandet inom kommunikationsinfrastrukturen och servicen till en styrka för det omfattande nyttiggörandet av den digitala utvecklingen. Det är inte enbart fråga om utveckling av olika tekniska tillämpningar eller nya tjänster, utan också storskalig användning av dem samt omgivande affärsverksamhet och annan verksamhet. Det är också viktigt att fästa uppmärksamhet vid att telekommunikationsförbindelserna från Finland utomlands är tillräckliga.

Genom kommunikationspolitiken försöker man under de närmaste åren skaffa instrument för ett fungerande och tryggt samhälle samt för effektivitet i företagens och den offentliga sektorns verksamhet. För att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten fästs uppmärksamheten i allt högre grad vid utnyttjande av tillväxtpotentialen när det gäller informations- och kommunikationsteknik och digitala tjänster. En central roll spelar också projektet för reform av lagstiftningen om elektronisk kommunikation (informationssamhällsbalken), genom vilken man syftar till att förtydliga, modernisera och förbättra lagstiftningen. På EU-nivå stöds uppkomsten av digital inre marknad i enlighet med Europa 2020-strategin. Målsättningen för kommunikationspolitiken är att också sörja för att alla har tillgång till högklassig basservice inom kommunikationen till ett rimligt pris. Sådan basservice, som anges i lagstiftningen, är de samhällsomfattande tjänsterna inom telefonin, bredbands- och postverksamheten samt Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Genom projektet Bredband 2015 främjas utbyggnaden av bredband i glesbygdsområden. Även kommunikationsnätens tillförlitlighet, störningsfrihet och säkerhet ska säkerställas under alla förhållanden och beredskapen för bekämpning av cyberhot är tillräcklig.

Kommunikationspolitiken bidrar också till att mångsidiga kommunikations- och innehållstjänster som motsvarar användarnas behov kan tillhandahållas på en fungerande kommunikationsmarknad. Genom lagstiftning, koncessions- och frekvenspolitik och motsvarande medel främjas utvecklingen av kommunikationsnäten, uppkomsten av mångsidiga tjänster och en sund konkurrens.

I den digitala teknologins brytningsskede är det viktigt att man kan förutse den kommande utvecklingen och möjliggöra den potential som denna utveckling medför för att förbättra tillväxten och välfärden och därigenom förbättra samhällets funktion. Målet är att man genom olika projekt som främjar användningen av elektroniska tjänster, genom att öppna offentliga datalager och genom omfattande samarbete ska få till stånd en sådan ändring av handlingsmodellerna som svarar mot samhällets strukturella ändringar och stärker välfärden och den ekonomiska tillväxten i Finland.

Anslag som stöder kommunikationspolitiken är Kommunikationsverkets anslag, de anslag som reserverats för att genomföra det nationella bredbandsprojektet, stödet till tidningspressen och det anslag som är avsett för att finansiera Rundradion Ab.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för kommunikationssektorns samhälleliga verkningar:

Med hjälp av trafikpolitiken tryggas smidiga och säkra resor och transporter utifrån näringslivets och invånarnas behov med beaktande av miljöfrågorna. Trafiksystemet kopplas till utvecklingen som en del av näringslivet, ekonomin, sysselsättningen och regionerna. Den servicenivå som tillhandahålls bygger på kundernas behov, samhälleliga mål och tillgängliga resurser. Näringslivet ska ha förutsättningar till en globalt konkurrenskraftig verksamhet och alla ska ha möjligheter till en fungerande vardag. Utvecklingen av nya trafikpolitiska tillvägagångssätt snabbas upp genom mångsidiga försök som anknyter till olika trafikpolitiska delområden i omfattande samarbete.

Trafiksystemet utvecklas så att det blir driftsäkert och förutsägbart. Genom att verksamhetsförutsättningarna för markanvändningen, boendet, trafiken och näringslivet samordnas samt genom effektivt handlande och ekonomisk styrning säkerställs det att en hållbar tillväxt kan garanteras, olägenheterna av trafiken minimeras och resurserna användas effektivt. Inom trafikpolitiken, upphandlingen av trafiktjänster och utvecklingen av trafikförhållandena beaktas tillgängligheten samt främjandet av kollektivtrafik, gång och cykling på ett ändamålsenligt sätt.

När det gäller trafiknätets skick säkerställs det i första hand att det centrala trafikledsnätet är i ett ändamålsenligt skick och att hela nätet är dagligen trafikerbart och har en tillräcklig underhållsnivå. Inom spårtrafiken betonas punktlighet och driftsäkerhet mer än tidigare.

Transportsystemets och trafiktjänsternas logistiska säkerhet utvecklas i samarbete.

Kollektivtrafiken organiseras på längre sikt i samarbete mellan olika aktörer till en enhetlig servicehelhet som är lätt att använda för alla användargrupper och som även omfattar ett användarvänligt och samordnat betalnings- och informationssystem för kollektivtrafiken.

I syfte att effektivisera kollektivtrafiken och trygga de offentliga trafiktjänsterna även inom glesbygdsområdena har det gjorts en utredning om samordning av den öppna kollektivtrafiken och de passagerartransporter som finansieras med offentliga medel. Frågan bearbetas i samarbete med olika aktörer.

För att förbättra trafikförhållandena i stadsregionerna effektiviseras användningen av den befintliga kapaciteten och främjas kollektivtrafiken i stadsregionerna, i synnerhet spårtrafiken och dess anslutningstrafik, och man försöker finna en lösning på hur anslutningsparkeringen ska ordnas samtidigt som förutsättningarna för gång och cykling förbättras. För att främja förfarandet med MBT-intentionsavtalet, som omfattar markanvändning, boende och trafik, finansierar staten små, kostnadseffektiva åtgärder under innevarande regeringsperiod.

Enligt säkerhetsvisionen för trafiken ska ingen behöva omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Genomförandet av visionen främjas genom att trafiksystemet utvecklas långsiktigt och tvärsektoriellt utifrån förebyggande och riskanalysbaserade handlingsmodeller som betonar ansvar. Rent allmänt har säkerhetsläget i trafiken utvecklats positivt. Som ett resultat av det långsiktiga och tvärsektoriella arbetet för säkerheten vände säkerhetsutvecklingen inom den finska vägtrafiken i en bättre riktning 2012. Antalet döda i vägtrafiken, 254 personer, var det lägsta efter kriget. Dödsfall i trafiken och allvarliga skador är sällsynta inom den kommersiella flygtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken. För att den uppnådda säkerhetsnivån inom flygtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken ska upprätthållas krävs det emellertid kontinuerligt och målmedvetet säkerhetsarbete.

De olägenheter som trafiken föranleder minskas genom att man påverkar mobilitetsbehovet och res- och transportvalen, inte enbart genom skatte- och avgiftspolitik utan också genom information och genom att styra trafiken till mera hållbara trafikformer. Utveckling av hållbara bränslen, lågemissionsteknik för fordon och användarorienterade mobilitetsformer främjas. Dessutom fästs det särskild uppmärksamhet vid förbättring av energieffektiviteten i transportsektorn.

Anslag som stöder trafikpolitiken är anslag för bastrafikledshållning, utveckling av trafiknätet, myndighetstjänster för trafiken, köp av och stöd till kollektivtrafikens tjänster, ersättningar till sjöfartsnäringen, ersättningar och stöd till luftfarten samt statsunderstöd till väghållningen.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för trafiksektorns samhälleliga verkningar:

Förvaltningsområdets forskning bedrivs av Meteorologiska institutet, som har en central roll vid produktionen av den grundkunskap som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringen. Genom den information som produceras främjar man säkerheten.

Dessutom uppställer kommunikationsministeriet följande mål för hela förvaltningsområdet:

Under kommunikationsministeriets ägarstyrning verkar de statliga bolagen Finavia Abp och Finnpilot Pilotage Ab som har som mål att stödja genomförandet av de mål för samhälleliga verkningar som uppställts för trafiksektorn.

För förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 2 969 miljoner euro. Anslag till politikområdena föreslås enligt följande: för förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 406 miljoner euro, trafiknätet 1 701 miljoner euro, myndighetstjänster inom trafiken 52 miljoner euro, stöd till trafiken och köpta tjänster inom trafiken 227 miljoner euro, kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt för stöd till kommunikationen 534 miljoner euro samt för forskning 48 miljoner euro.

De största av trafiksektorns avgifter av skattenatur, enligt intäktskalkylerna, är farledsavgiften på 83,0 miljoner euro, som täcker kostnaderna för underhållet av havsfarleder, banskatten på 13,8 miljoner euro, tillsynsavgiften för flygtrafiken på 11,1 miljoner euro, tillsynsavgiften för besiktningsverksamheten 9,6 miljoner euro samt investeringsskatten på direktbanan Kervo—Lahtis på 4,2 miljoner euro. Störst av de övriga avgifter som tas ut inom trafiksektorn är, enligt intäktskalkylerna, banavgiften på 44,3 miljoner euro, som används för banhållning. Trafiksäkerhetsverkets intäkter av avgifterna beräknas uppgå till sammanlagt ca 84,9 miljoner euro.

Enligt uppskattning tas det ut 26,8 miljoner euro som avgifter av skattenatur inom kommunikationssektorn. Av det beloppet beräknas 20,2 miljoner euro vara intäkter från auktioner och koncessionsavgifter för frekvensområden som auktionerats ut. Dessutom beräknas Kommunikationsverket få 20,3 miljoner euro i övriga intäkter av avgifterna.

Förvaltningsområdets inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 12,3 miljoner euro.

Målet för kommunikationsministeriets förvaltningsområde är att producera sådana prestationer och offentliga nyttigheter som både kvinnor och män har jämlika möjligheter att använda.

Målet för personalplaneringen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde är en rätt dimensionerad och kunnig personal som arbetar i en god arbetsgemenskap där arbetsklimatet följs upp och utvecklas även med beaktande av jämställdhetsaspekten.