Statsbudgeten 2014

Förklaring:Dämpandet av klimatförändringen och anpassningen till den för att uppnå de klimat- och energimål som EU godkänt och som sträcker sig fram till 2020 och 2050 kräver omfattande ändringar i verksamheten och även i tillvägagångssätten. Finland medverkar som en del av EU till att man får till stånd och verkställer en tillräckligt bindande och effektiv internationell klimatkonvention. Genom strama klimatmål skapas en ny typ av efterfrågan och tillväxtmöjligheter för tekniska och andra innovationer och för kompetens.

I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyrorna och priserna till en hög nivå. Efterfrågan på bostäder i centrumen kommer även i fortsättningen att öka snabbt när arbetsplatser starkt koncentreras till dessa områden. Bostäder till rimligt pris har en central betydelse när det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet och välbefinnandet för områdena och medborgarna. Genom samarbete mellan staten och städerna och kommunerna i tillväxtcentrumen ökar man utbudet av bostadstomter och bostäder. Tyngdpunkten för hur det statliga stödet riktas ligger på att minska långtidsbostadslösheten och förbättra bostadssituationen för de svagaste grupperna. Genom åtgärderna i programmet för att förbättra äldres boende förbättras de äldres boendeförhållanden.

Inom den nationella klimat- och energipolitiken är målet att bl.a. förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En tätare samhällsstruktur i stadsregionerna främjas genom att samordna markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken och genom att beakta särskilt livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten.

Målet är att genom att effektivisera byggnaders energiförbrukning, börja använda förnybar energi och tillämpa energieffektivt byggande uppnå omfattande energiinbesparingar och främja de nationella klimatmålen. När energibestämmelserna för byggnader förnyas förutsätter fastställandet av vad nära-nollenergibyggande ska innebära och utvärderingen av de olika konsekvenserna ett omfattande samarbete och en omfattande beredning.

Kvaliteten på byggnadsverksamheten som helhet och säkerheten är fortfarande viktiga vid styrningen av byggandet. För att skapa en livsmiljö av hög kvalitet behövs det kunniga planerare och ett professionellt utförande av byggnadsarbetet. Den strukturella säkerheten säkerställs genom samarbete mellan myndigheterna, aktörerna inom byggnadsbranschen och användarna. När befolkningen åldras ökar betydelsen av byggnadernas användningssäkerhet och tillgänglighet. I åtgärdsprogrammet mot fukt och mögel tas nya verksamhetsmodeller i bruk för att minska fuktskador.

Minskningen av spridningen av farliga kemikalier och miljöbelastningen kräver gränsöverskridande samarbete mellan staterna. Den verksamhet som bedrivs på avrinningsområden och till havs inverkar på tillståndet i Östersjön, insjöarna och grundvattnet. Den kraftiga tillväxten av sjöfarten och särskilt oljetransporterna på Finska viken ökar behovet av beredskap för bekämpning av fartygsolje- och kemikalieolyckor.

För att den biologiska mångfalden, vattenvården och en hållbar användning av naturresurserna ska beaktas i allt beslutsfattande krävs samarbete mellan förvaltningen och intressentgrupperna samt att olika aktörer deltar. För att uppnå ett gott tillstånd i vattendragen och Östersjön måste de risker som eutrofieringen och skadliga ämnen medför minskas samt mångfalden i vattennaturen skyddas enligt internationella avtal och EU:s mål. Man strävar efter att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden före 2020 bl.a. genom att skydda ekosystem, arter och den genetiska mångfalden, minska trycket mot den biologiska mångfalden och stödja en hållbar användning av naturresurserna.

Klimatförändringen och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten i statsrådets naturresursredogörelse är att naturresurserna ska utnyttjas material- och energieffektivt och med strävan till ett slutet återvinningskretslopp av material, vilket minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försöksverksamhet, genom vilka den gröna ekonomin främjas.

Det nationella samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling ställer upp målen för en hållbar utveckling på lång sikt (2050) och uppmuntrar olika förvaltningsområden och aktörer utanför förvaltningen att förbinda sig till genomförandet.

De anslag som i budgeten anvisats miljöministeriets förvaltningsområde bedöms inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen. Jämställdheten mellan könen främjas inom förvaltningsområdet i övrigt genom författnings- och informationsstyrning bl.a. vid den styrning och det beslutsfattande som gäller den byggda miljön. I förvaltningsområdets egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder jämställdhet och likställdhet.

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens finanspolitiska strategi. Avsikten är att med stöd av statsförvaltningens nya effektivitets- och resultatprogram upprätthålla verksamhetens effektivitet och serviceförmåga trots minskade resurser. De mål för ökad effektivitet i verksamheten som ställts upp i tidigare produktivitetsprogram kvarstår såsom oförändrade när det gäller den totala ekonomiska effekten.