Statsbudgeten 2014
40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
Maximibeloppet enligt 4 § i lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel (1015/1977) av räntegottgörelsen för skyddsupplagringslån är 5 %. Nya skyddsupplagringslån får 2014 godkännas till ett belopp av högst 8 400 000 euro.
Upplagringsunderstöd enligt 7 § i lagen om skyddsupplag (970/1982) får 2014 beviljas till ett belopp av högst 34 000 euro.
Förklaring:För Finlands ekonomiska framgång är det viktigt att se till att företagen har en fungerande och konkurrenskraftig författningsmiljö. För att den inre marknaden ska fungera krävs det en högklassig lagstiftning om den inre marknaden och en effektiv nationell verkställighet av den. För att internationaliseringen ska få stöd är det viktigt att de informations- och problemlösningstjänster som stöder medborgarnas, företagens och myndigheternas verksamhet på den inre marknaden utvecklas så att företagen och medborgarna bättre än tidigare kan dra nytta av EU:s inre marknad. Likaså är det viktigt att främja företagens samhällsansvar för att företagens konkurrenskraft ska få stöd.
En modern konkurrenspolitik är en väsentlig del av näringspolitiken och ett nödvändigt villkor för en förbättrad konkurrenskraft. Arbets- och näringsministeriet genomför i samarbete med de andra ministerierna ett program för främjande av sund konkurrens som regeringen startat. Målet är att säkerställa jämlika konkurrensförhållanden för företag av olika storlek och en fungerande marknad som tillgodoser konsumenternas intressen. Åtgärderna i programmet koncentreras på den offentliga sektorns näringsverksamhet, konkurrensbegränsningar inom lagstiftningen och centraliserade branschstrukturer, såsom dagligvaruhandeln. Konkurrenstillsynen inriktas på väsentliga konkurrensbegränsande regleringar. Med tanke på systemet för statligt stöd är det av yttersta vikt att kunna skilja mellan genuint livsdugliga företag och aktörer vars lönsamhet baserar sig på ständig offentlig finansiering.
För allmännyttiga ekonomiska tjänster utvecklas nya sätt att organisera. EU:s nya lagstiftning gör det möjligt med arrangemang som grundar sig på ersättning av kostnader inom de regioner där sedvanligt marknadsutbud inte finns. Det är viktigt att försäkra sig om att finländska myndigheter och näringsidkare är väl informerade om de ständigt föränderliga principerna och skyldigheterna när det gäller EU:s system för statligt stöd. Även regleringen av offentliga upphandlingar utvecklas fortlöpande. Sättande i kraft av EU-direktiven förutsätter en totalreform av den nationella upphandlingslagstiftningen i syfte att få en flexiblare reglering som tillåter nationell rörelsefrihet.
I enlighet med det konsumentpolitiska programmet framhävs det i konsumentpolitiken att konsumenternas färdigheter att klara av vardagslivet ska förbättras och konsumenternas rättigheter tillses samt den ansvarsfulla konkurrensen tryggas. Den tekniska säkerheten och tillförlitligheten ligger på en hög nivå. Nationell verkställighet av reformen av EU:s produktlagstiftning.
Heltäckande och tillförlitlig ekonomisk information från företagen ger olika intressentgrupper tillräcklig kunskap om företagens ekonomiska situation. Tillförlitlig och uppdaterad information om i synnerhet börsnoterade bolag är ett nödvändigt villkor för en effektivt fungerande kapitalmarknad. Administrativa kostnaderna lindras för små och medelstora företag i och med den nya EU-regleringen. Systemet med revisorer ses över med beaktande av den pågående revideringen av EU-lagstiftningen. I samband med detta görs det behövliga förslag till att utvidga revisorernas rapporteringsskyldighet med tanke på den ekonomiska brottsligheten.
Ett välfungerande och konkurrenskraftigt system för immateriella rättigheter säkerställer att företagens innovationer och övriga immateriella egendom skyddas och används och att rättigheterna genomförs på ett effektivt sätt. Handlingsprogrammet för immateriellt värdeskapande som uppgjorts i enlighet med statsrådets principbeslut sträcker sig till 2017. Det är centralt att fortsättningsvis stärka utnyttjandet och verkställandet av rättigheterna genom att säkra tillgången till tjänster som knyter an till beviljandet och utnyttjandet av industriella rättigheter hos Patent- och registerstyrelsen i Finland parallellt med utvecklingen av de europeiska patent- och varumärkessystemen. I målet ingår också att utveckla ett domstolssystem som är internationellt konkurrenskraftigt. Avsikten är att säkra en sådan placering av domstolens regionala sektion som tryggar finska företagens intressen. Den elektroniska kommunikationen ökas inom företagens och sammanslutningarnas registerförvaltning och företagens anmälningsskyldighet underlättas. I fråga om att öppna de offentliga datalagren och den offentliga informationen går man vidare enligt de mål regeringen uppställt och inom ramen för existerande resurser.
Arbets- och näringsministeriet verkställer programmet för bekämpning av grå ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet bl.a. genom att revidera beställaransvarslagen. Företagens regelbörda minskas från den period som inleds 2013 i enlighet med de uppställda målen. Målet vid utvärderingen av konsekvenserna för företagen av ny lagstiftning är en fungerande lagstiftningsmiljö som stöder företagens konkurrenskraft.
En välfungerande arbetsmarknad, en modern arbetslagstiftning och en god arbetslivskvalitet är konkurrensfördelar för företagen. Opartiska konkurrensförutsättningar för företagen främjas bl.a. genom arbetslagstiftningen. För företagen tryggas jämlika konkurrensförutsättningar genom en totalreform av diskrimineringslagstiftningen och åtgärder genom vilka man försöker ta itu med de lägsta lönerna.
Till politiksektorns uppgifter hör också beredskap för undantagsförhållanden. Beslutet om nya mål för försörjningsberedskapen som utfärdas 2013 kommer att dra upp riktlinjerna för verksamheten.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande samhälleliga resultatmål för resultatområdet företagens omvärld, marknadsregleringen och arbetslivet för 2014:
- — Verksamhetsförhållandena på marknaden är för alla aktörer jämbördiga, konkurrensmöjligheterna förbättras och den ekonomiska försörjningsberedskapen är på en hög nivå.
- — Konsumenternas ställning är trygg, och både konsumenter och företagare litar på att marknaden fungerar.
- — Den tekniska säkerheten och tillförlitligheten i samhället och i företagen hålls på en hög nivå.
- — Företagens regelbörda minskar. En ökning av den ekonomiska belastningen inklusive regelbördan som drabbar industrin undviks.
- — Tidsenliga system för industriella rättigheter främjar innovationer och en kommersialisering av varor och tjänster.
01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 11 331 000 euro.
Av anslaget får högst 100 000 euro även användas till att sänka priset på tidningen Kuluttaja.
Förklaring:Konkurrens- och konsumentverket främjar marknadens funktionsduglighet. Målet är att trygga en sund och fungerande konkurrens och att öka effektiviteten inom ekonomin såväl i privat som offentlig verksamhet och att företagen handlar ansvarsfullt och att konsumenterna kan lita på att marknaden fungerar och att störningssituationer snabbt kan redas ut. Verket sköter även de övervakningsuppgifter som hör till konsumentombudsmannen. Verkets verksamhet inriktas på ärenden och problem som samhälleligt har stor betydelse. Dessutom arbetar verket allmänt för en fungerande konkurrens och konsumenternas ställning och handhar internationella uppgifter som tilldelats verket.
Konkurrens- och konsumentverkets analyskapacitet stärks genom att fem årsverken överförs från Konsumentforskningscentralen.
Verket genomför konkurrens- och konsumentpolitik med hjälp av programmet för främjande av sund konkurrens och det konsumentpolitiska programmet. Målet är att säkerställa jämlika konkurrensförhållanden för företag av olika storlek och en fungerande marknad som tillgodoser konsumenternas intressen. Det är viktigt att stärka konsumentens ställning särskilt inom den passiva konkurrensens områden och genom reform av offentliga tjänster. Uppmärksamhet fästs också vid att avlägsna strukturella hinder för konkurrens och olika diskriminerande och bindande förfaringssätt genom vilka konkurrenter kan utestängas från marknaden. Konsumenträttslig tillsyn, information och påverkan inriktas på branscher där det förekommer mest brister i fråga om marknadens funktion. Informationen om brister i marknadens funktion grundar sig på den konsumentrespons som fås från EU:s konsumenttavla för konsumentmarknaderna och databanken för konsumentförvaltningen.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Konkurrens- och konsumentverket för 2014:
Resultatet av verksamheten
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Funktionell effektivitet | |||
| Kostnadsmotsvarighet | |||
| — Registret över paketreserörelser, de avgiftsbelagda prestationernas kostnadsmotsvarighet (%) | 62 | 100 | 100 |
| Produktion och kvalitetsledning | |||
| Konkurrens- och konsumenttillsynen är effektiv och förebygger problem | |||
| — Stärkt trovärdig politik mot "hard core"-karteller (intressentgruppernas bedömning 1—5) | 3,8 | > 4,0 | > 4,0 |
| — Antalet föreslagna påföljdsavgifter i viktiga konkurrenstillsynsfrågor av kategori I och II (st.) | 1 | > 1 | > 1 |
| — En övervakning av företagsförvärv som effektivt förhindrar konkurrensproblem i företagskoncentrationer (intressentgruppsbedömning 1—5) | 3,5 | > 3,7 | > 3,7 |
| — Antalet fall där företag genom konsumentombudsmannens åtgärder har ändrat sin verksamhet i enlighet med konsumentskyddslagstiftningen | - | - | 130 |
| — Säkerheternas tillräcklighet vid en paketreserörelses konkurs (%) | 96,19 | 100 | 100 |
| Konsumenterna har tillgång till webbtjänster, som till sitt innehåll är aktuella och lättanvända och fungerar smidigt enligt självbetjäningsprincipen | |||
|---|---|---|---|
| — Antal besök på webbtjänsterna/månad | - | - | 140 000 |
| Behandlingstiderna hålls på en skälig nivå | |||
| — Inrikes konkurrensbegränsningsfall som varit över 3 år under behandling (antal) | 9 | 0 | 0 |
| — Effektivitetskategori 3 behandlingstid för konkurrensärenden (median, dagar) | 30 | < 30 | < 30 |
| — Behandlingstiden för paketreserörelsers registreringsansökningar (dagar) | 14 | 7 | 7 |
Uppskattad fördelning av årsverken sektorsvis
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Främjande av marknadernas funktion | - | 23 | 30 |
| Konkurrenstillsyn | - | 55 | 59 |
| Konsumenträttslig tillsyn och ekonomiska gottgörelser | - | 26 | 27 |
| Konsumentinformation | - | 12 | 12 |
| Styrning av regional- och lokalförvaltningen | - | 9 | 6 |
| Förvaltningstjänster | - | 23 | 22 |
| Sammanlagt | 143 | 148 | 156 |
|---|
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Utvecklingen av årsverken | 143 | 148 | 156 |
|---|---|---|---|
| — Ledningen som exempel och vägvisare (1—5) | - | 3,4 | 3,4 |
| — Den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5) | - | 3,3 | 3,4 |
| — Resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5) | - | 3,3 | 3,4 |
| — De möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5) | - | 3,5 | 3,5 |
| — Arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5) | - | 3,3 | 3,4 |
| — Arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5) | - | 3,6 | 3,7 |
| — Förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.) | - | - | -0,5 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 proposition |
|
| Bruttoutgifter | 11 945 | 12 019 | 12 381 |
| Bruttoinkomster | 1 052 | 1 060 | 1 050 |
| Nettoutgifter | 10 893 | 10 959 | 11 331 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 1 997 | ||
| — överförts till följande år | 2 294 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Tillsyn över konkurrensneutraliteten | 200 |
| Överföring från moment 32.40.04 (5 årsv.) | 350 |
| Övrig förändring | -140 |
| Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -27 |
| Lönejusteringar | 38 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -36 |
| Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -13 |
| Sammanlagt | 372 |
| 2014 budget | 11 331 000 |
| 2013 I tilläggsb. | 100 000 |
| 2013 budget | 10 959 000 |
| 2012 bokslut | 11 190 000 |
03. Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 2 364 000 euro.
Anslaget får också användas till medlemsavgifter till internationella organisationer och för projekt som hänför sig till internationell verksamhet
På grund av ansöknings-, anmälnings- och handläggningsförfarandena budgeteras inkomsterna under momentet enligt kontantprincipen. Ersättningar som betalas till NTM-centralerna och magistraterna för uppdrag utförda som lokalmyndighet för Patent- och registerstyrelsen budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Som sakkunnigorganisation i frågor som gäller industriella rättigheter och verksamhet i företag och sammanslutningar främjar och utvecklar Patent- och registerstyrelsen (PRS) företagsamhet, innovation och verksamhet i sammanslutningar i Finland och internationellt.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om tillsynsavgift för stiftelser.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för PRS för 2014:
Resultatet av verksamheten
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
||
| Funktionell effektivitet | ||||
| Produktiviteten av arbetet | Produktivitetsförändring, % | -1,5 | +2,0 | +2,0 |
| Resurshushållning | Förändring av styckkostnader, %1) | - | +2,0 | +2,0 |
| Produktion och kvalitetsledning | ||||
| Kundtillfredsställelse | Kundbedömning (1—5) | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
| E-tjänster | Patentansökningar, % | 92,4 | 90 | 90 |
| Varumärkesansökningar, % | 49 | 60 | 60 | |
| Handelsregisteranmälningar och bokslut, % | 55,2 | 60 | 65 | |
| Anmälningar till föreningsregistret, % | 54,6 | 55 | 60 | |
| Handläggningstid i genomsnitt | Nationella patentansökningar (år) | 2,6 | 2,7 | 2,4 |
| PCT-granskningsrapporter inom utsatt tid, % | 51,0 | 80 | 80 | |
| Nationella varumärkesansökningar (mån) | 2,6 | 5 | 4 | |
| Handelsregisteranmälningar (dagar) | 7,8 | 8 | 8 | |
| Företagsinteckningsansökningar (dagar) | 2,4 | 8 | 8 | |
| Föreningars etableringsanmälningar (mån.) | 2,8 | 2 | 2 | |
1) Moderniseringen av datasystemet vid företags- och sammanslutningslinjen föranleder ökade kostnader.
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Utvecklingen av årsverken | 416 | 425 | 412 |
| Förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.) | 8,9 | +/-0 | -0,2 |
| Ledningen som exempel och vägvisare (1—5) | 3,5 | 3,4 | 3,5 |
| Den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5) | 3,57 | 3,5 | 3,6 |
| Resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5) | 3,29 | 3,4 | 3,4 |
| De möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5) | 3,41 | 3,5 | 3,5 |
| Arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5) | 3,31 | 3,3 | 3,4 |
| Arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5) | 3,63 | 3,7 | 3,7 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 proposition |
|
| Offentligrättsliga prestationer som prissätts till självkostnadsvärde | |||
| Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
| — intäkter av försäljningen av prestationer | 46 630 | 42 030 | 47 357 |
| — övriga intäkter | 201 | 70 | 88 |
| Intäkter sammanlagt | 46 831 | 42 100 | 47 445 |
| Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
| — särkostnader | 39 935 | 36 200 | 43 863 |
| — andel av samkostnader | 8 999 | 7 700 | 8 628 |
| Kostnader sammanlagt | 48 934 | 43 900 | 52 491 |
| Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | -2 103 | -1 800 | -5 046 |
| Kostnadsmotsvarighet, % | 96 | 96 | 90 |
Kalkylerna grundar sig på antagandet att avgifterna för varumärken och modeller kommer att höjas med 10 % i genomsnitt redan 2013.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 proposition |
|
| Bruttoutgifter | 48 586 | 47 587 | 49 846 |
| Bruttoinkomster | 46 917 | 46 153 | 47 482 |
| Nettoutgifter | 1 669 | 1 434 | 2 364 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 5 250 | ||
| — överförts till följande år | 2 768 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Utgift motsvarande inkomsten från stiftelsetillsynsavgifter (11.19.09) | 500 |
| Övrig förändring | -45 |
| Öppnande av offentliga datalager (regeringsprog.) | 475 |
| Sammanlagt | 930 |
| 2014 budget | 2 364 000 |
| 2013 budget | 1 434 000 |
| 2012 bokslut | -813 046 |
04. Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 857 000 euro.
Förklaring:I Konsumentforskningscentralens anslag har lönekostnaderna för fem årsverken beaktats såsom avdrag i överföring till Konkurrens- och konsumentverket.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Konsumentforskningscentralen för 2014:
Resultatet av verksamheten
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Konsumentforskningscentralen riktar sin forskningsverksamhet så att den starkt stöder genomförandet av det konsumentpolitiska programmet. | |
||
| Funktionell effektivitet | |||
| Inkomster, % av utgifterna | 40 | 30 | 32 |
| Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, euro | 15 905 | 20 000 | 20 000 |
| Kostnadsmotsvarighet för samfinansierad verksamhet, % | 54 | 48 | 54 |
| Forskningsverksamheten, % av de totala kostnaderna | 95 | > 90 | > 90 |
| Informationstjänsten, % av de totala kostnaderna | 5 | < 10 | < 10 |
| Totala kostnader, 1 000 euro | 3 374 | 3 663 | 3 103 |
| Produktion och kvalitetsledning | |||
| Prestationsmängd (ind.)/årsverke | 284 | 280 | 220 |
| Publikationer (skriftliga produkter), st. | 134 | 100 | 90 |
| Referentgranskade publikationer, st. | 26 | 25 | 25 |
| Föredrag inom olika forum, antal | 156 | 110 | 90 |
| Vetenskapliga föredrag, antal | 60 | 50 | 50 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Utvecklingen av årsverken | 37,7 | 37 | 35 |
| Förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.) | -5,0 | - | - |
| Ledningen som exempel och vägvisare (1—5) | 3,2 | 3,2 | 3,2 |
| Den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5) | 3,1 | 3,2 | 3,0 |
| Resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5) | 2,8 | 3,2 | 3,0 |
| De möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5) | 3,3 | 3,2 | 3,0 |
| Arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5) | 3,3 | 3,3 | 3,3 |
| Arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5) | 3,4 | 3,5 | 3,0 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 proposition |
|
| Bruttoutgifter | 3 399 | 3 313 | 2 857 |
| Bruttoinkomster | 1 344 | 1 100 | 1 000 |
| Nettoutgifter | 2 055 | 2 213 | 1 857 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 646 | ||
| — överförts till följande år | 768 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Överföring till moment 32.40.01 (-5 årsv.) | -350 |
| Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -7 |
| Lönejusteringar | 10 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -7 |
| Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -2 |
| Sammanlagt | -356 |
| 2014 budget | 1 857 000 |
| 2013 budget | 2 213 000 |
| 2012 bokslut | 2 177 000 |
05. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 18 510 000 euro.
Vid nettobudgeteringen beaktas avgifter för kemikalieregistrets produktregister, arvoden som Europeiska kemikalieverket betalat på basis av kommissionens förordning (EG) nr 340/2008 samt den finansiering som fås av övriga parter för gemensamma projekt.
Förklaring:I enlighet med kemikalielagen (599/2013) överfördes de uppgifter som hänför sig till marknadskontrollen från regionförvaltningsverket och kommunernas kemikaliekontroll till Säkerhets- och kemikalieverket den 1 september 2013.
Säkerhets- och kemikalieverket övervakar och främjar den tekniska säkerheten och överensstämmelsen med kraven hos produkter, tjänster och produktionssystem samt övervakar och främjar konsumentsäkerhet samt kemikaliers säkerhet och kvalitet. Verket är också nationell gruvmyndighet. Målet är att förebygga skador på personer, egendom och miljön, förebygga olägenheter för hälsan och miljön och säkerställa den fria rörligheten för varor och tjänster som överensstämmer med föreskrivna krav. Verksamheten inriktas på industrin, handeln, primärproduktionen, verksamhetsutövarna, serviceproducenterna, den offentliga förvaltningen och enskilda medborgare.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet samt i fråga om produkttillsynen över kemikalier de övriga styrande ministerierna (jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet) preliminärt upp följande resultatmål för Säkerhets- och kemikalieverket för 2014:
Effekt
- — De skador på människa, miljö och egendom som beror på brister i hanteringen av säkerhetsrisker ökar inte inom Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) verksamhetsområden.
- — Företagens och de andra verksamhetsutövares och medborgarnas tillvägagångssätt blir tryggare.
- — Den tekniska säkerheten och överensstämmelsen med kraven i fråga om produkter, anläggningar och inrättningar förblir åtminstone på samma nivå som tidigare.
- — Kommunikationen förstärks och det finns tillgång till uppdaterad information om frågor som hänförs till Tukes ansvarsområde.
- — Företag och andra verksamhetsutövare förbinder sig till att följa lagstiftningen och till att på eget initiativ avlägsna eventuella bristande överensstämmelser med kraven.
Resultatet av verksamheten
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Funktionell effektivitet | |||
| Totalproduktivitet | |||
| — Värdet på totalproduktivitetsindexet | 110 | 100 | 100 |
| Kostnadsmotsvarighet | |||
| — Kostnadsmotsvarighet vid avgiftsbelagd verksamhet | 98 | 100 | 100 |
| — Kostnadsmotsvarighet för det nettobudgeterade kemikalieproduktregistret | 102 | 100 | 100 |
| Produktion och kvalitetsledning | |||
| Övervakningen är synlig och systematisk | |||
| — Tillsynsbesök | 6 232 | 5 155 | 5 155 |
| — Tillstånd och anmälningar (inkl. prestationer i anslutning till gruvdrift) | 6 275 | 6 050 | 6 050 |
| — Beslut om godkännande av växtskyddsmedel och biocider | 326 | 452 | 505 |
| — Riskbedömningar av biocider och växtskyddsmedel för EU | 7 | 19 | 13 |
| — Utvärderingsuppgifter enligt REACH- och CLP-förordningarna | 308 | 120 | 120 |
| — Behandlade kemikalieanmälningar | 15 945 | 12 000 | 12 000 |
| — Registreringar | 13 200 | 13 500 | 13 500 |
| — Förfrågningar och utredningar | 3 971 | 1 500 | 1 900 |
| — Andelen ärenden som handlagts inom utsatt tid, % | 92 | 89 | 89 |
| Konsumenterna och verksamhetsutövarna har tillgång till information om produkternas och verksamhetens överensstämmelse med kraven och riskhanteringen | |||
| — Antal besökare på ingångssidan www.tukes.fi/dag | 1 778 | 2 000 | 2 200 |
| — Kontakter med kemikalierådgivningen | 521 | 650 | 800 |
| — Pressmeddelanden | 131 | 110 | 120 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Utvecklingen av årsverken1) | 213,5 | 220 | 225 |
| Förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.) | -0,7 | -0,2 | -0,1 |
| Ledningen som exempel och vägvisare (1—5) | 3,1 | 3,1 | 3,3 |
| Den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5) | 3,3 | 3,3 | 3,3 |
| Resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5) | 3,1 | 3,1 | 3,3 |
| De möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5) | - | - | 3,3 |
| Arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5) | 3,1 | 3,1 | 3,3 |
| Arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5) | 3,6 | 3,6 | 3,6 |
1) Inkluderar inte IM:s årsverken
Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.20.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 proposition |
|
| Bruttoutgifter | 19 426 | 19 390 | 19 610 |
| Bruttoinkomster | 1 327 | 1 121 | 1 100 |
| Nettoutgifter | 18 099 | 18 269 | 18 510 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 1 117 | ||
| — överförts till följande år | 1 603 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Totalreform av kemikalielagen (överföring från moment 28.90.30) | 375 |
| Totalreform av kemikalielagen (överföring från moment 33.70.01) | 40 |
| Övrig förändring | -105 |
| Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -39 |
| Lönejusteringar | 54 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -51 |
| Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -33 |
| Sammanlagt | 241 |
| 2014 budget | 18 510 000 |
| 2013 budget | 18 269 000 |
| 2012 bokslut | 18 585 000 |
31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 4 511 000 euro.
Anslaget får användas till
1) betalning av ersättningar enligt lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (713/2000) till dem som tillhandahåller ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster
2) rekrytering av projektpersonal motsvarande högst ett årsverke till Konkurrens- och konsumentverket
3) utveckling, utbildning av ekonomiska rådgivare och skuldrådgivare och till produktion av material samt till ett rapporteringssystem.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Målet med ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning är att underlätta gäldenärernas ställning när det gäller kreditarrangemang, stöda en bättre livskompetens hos gäldenärerna och förebygga utslagning.
Den ersättning som betalas för ordnandet av tjänsterna bestäms enligt de grunder som arbets- och näringsministeriet fastställt så att ersättningen motsvarar de ändamålsenliga utgifter som föranleds av produktionen av tjänsterna. Ersättningen betalas till en kommun eller en annan serviceproducent som ingått avtal med regionförvaltningsverket. Om kommunen inte ordnar rådgivning, ska regionförvaltningsverket ordna med rådgivning på något annat sätt, t.ex. som en köpt tjänst. Utbetalningen av ersättningen till kommunerna sköts av Konkurrens- och konsumentverket och till övriga serviceproducenter av regionförvaltningsverket.
Bedömning av fördelningen av statsandelarna
| 2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
| Den ekonomiska rådgivningens och skuldrådgivningens resurser | |||
| — Ekonomiska rådgivare och skuldrådgivare (årsv.) | 133 | 110 | 110 |
| — Assistenter (årsv.) | 23 | 20 | 20 |
| Statens ersättning för kostnaderna för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (%) | 60 | 70 | 70 |
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för verksamheten för 2014:
- — Den genomsnittliga kötiden för nya kunder är högst 60 dagar (utfall 2012: 77 % av enheterna uppnådde målet för väntetiden).
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av tillägg av engångsnatur | -700 |
| Sammanlagt | -700 |
| 2014 budget | 4 511 000 |
| 2013 budget | 5 211 000 |
| 2012 bokslut | 5 511 000 |
50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag)
Under momentet beviljas 673 000 euro.
Anslaget får användas för att stödja verksamheten vid Kuluttajaliitto - Konsumentförbundet ry.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Kuluttajaliitto - Konsumentförbundet ry är konsumenternas intresseorganisation. I den egenskapen ger förbundet konsumenterna råd och delar ut och förmedlar konsumentinformation.
- — Hushållens möjlighet att fungera bättre och effektivare samt konsumenternas egna verksamhetsbetingelser förbättras i och med organisationens medverkan.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av tillägg av engångsnatur | -100 |
| Sammanlagt | -100 |
Momentets rubrik har ändrats.
| 2014 budget | 673 000 |
| 2013 budget | 773 000 |
| 2012 bokslut | 823 000 |
51. Vissa former av sjömansservice (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 2 080 000 euro.
Anslaget får användas till
1) betalning av statens andel av tjänster avsedda för främjande av sjömäns välfärd med stöd av sjömansservicelagen (447/2007)
2) betalning av sjömäns resekostnader för semester och föräldraledighet med stöd av lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) och semesterlagen för sjömän (433/1984)
3) ersättning av kostnaderna för besättningsbyte enligt sjöarbetstidslagen (296/1976).
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag om sjöfarares resekostnader som ersätts ur statliga medel. I lagen samlas bestämmelserna om ersättning av resekostnader, förenhetligas grunderna för ersättningar och föreskrivs noggrannare än hittills om hur stöd ska ansökas. Handläggningen av stödbesluten överförs från arbets- och näringsministeriet till NTM-centralen i Sydöstra Finland.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Statens andel av sjömansservicebyråns utgifter | 580 000 |
| Statens andel till arbetsgivarna för vissa resekostnader för sjömän | 1 500 000 |
| Sammanlagt | 2 080 000 |
| 2014 budget | 2 080 000 |
| 2013 budget | 2 080 000 |
| 2012 bokslut | 1 608 906 |
95. Vissa rättegångskostnader och ersättningar (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 20 000 euro.
Anslaget får användas till
1) betalning av rättegångskostnader föranledda av grupptalan enligt lagen om grupptalan (444/2007)
2) betalning av de rättegångskostnader som staten åläggs att betala Konkurrens- och konsumentverkets motpart i en rättsprocess som avses i konkurrenslagen (948/2011)
3) betalning av de rättegångskostnader som staten åläggs att betala Energimyndighetens motpart i en rättsprocess som avses i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (590/2013), elmarknadslagen (588/2013) och naturgasmarknadslagen (508/2000).
Förklaring:Att driva en process med grupptalan kan kräva betydande resurser som inte kan förutses på förhand. Grupptalan föranleder rättegångskostnader för staten, om konsumentombudsmannen förlorar talan.
Konkurrens- och konsumentverket förutsätts med stöd av konkurrenslagen vidta åtgärder för att bestraffa förbjudna konkurrensbegränsningar genom att göra en framställning till marknadsdomstolen om bestämmande av påföljdsavgift, när de förutsättningar som föreskrivs i lagen föreligger. Konkurrens- och konsumentverket ska också ingripa i företagsköp som förhindrar konkurrens på den finländska marknaden eller på en väsentlig del av den. Konkurrens- och konsumentverket kan fastställa villkor för ett företagsköp eller göra en framställning till marknadsdomstolen om att förbjuda ett företagsköp. Behandlingen av Konkurrens- och konsumentverkets beslut och framställningar vid marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen är förknippad med en risk för att staten blir skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader, om Konkurrens- och konsumentverket förlorar målet.
Energimyndighetens uppgift är att övervaka efterlevnaden av el- och naturgasmarknadslagarna samt EU:s elhandelsförordning och naturgasnätsförordning. Det förutsätts att Energimyndigheten med stöd av lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden vidtar åtgärder för att bestraffa verksamhet som står i strid med lagen om el- och naturgasmarknadslagen och EU:s elhandelsförordning genom att gör en framställning till marknadsdomstolen om bestämmande av en påföljdsavgift, när de förutsättningar som föreskrivs i lagen föreligger. Behandlingen av Energimyndighetens beslut och framställningar vid marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen är förknippad med en risk för att staten blir skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader, om Energimyndigheten förlorar målet.
| 2014 budget | 20 000 |
| 2013 budget | 20 000 |
| 2012 bokslut | — |