Statsbudgeten 2014

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitik understöds kompetensutveckling hos arbetskraften, företagstillväxt och ny företagsverksamhet och bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken påverkar man också de långsiktiga förändringar i verksamhetsmiljön som föranleds av globaliseringen, den åldrande befolkningen och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen medför.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken genomförs med hjälp av offentliga arbetskrafts- och företagstjänster och företagsfinansiering.

Sysselsättnings- och företagspolitiken fokuserar på att påskynda tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar och genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens. Tjänsterna inriktas främst på att främja de små och medelstora företagens tillväxt, utveckling och internationalisering. Reformen av lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006) förenklar systemet för företagsstöd och gör det enklare. Företagsutveckling, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i arbetskarriärerna stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning enligt företagens behov och genom åtgärder för utveckling av företagen och arbetslivskvaliteten. Tillkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i det första skedet av företagets livscykel. De omlagda tjänsterna för utvecklande av företagsverksamheten tas i bruk 2014.

Utvecklandet av arbetskrafts- och företagstjänster fortsätter i enlighet med riktlinjerna för den reform av tjänsterna som startade vid ingången av 2013. Syftet med reformen är att stödja tillgången på kunnig arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagande. Arbets- och näringsbyråernas (TE-byråernas) tjänster ordnas i enlighet med riksomfattande servicelinjer. Dessa är arbetsförmedlings- och företagstjänster, tjänster för utveckling av kompetensen och tjänster för sysselsättning genom stödåtgärder. Kärnservicen för TE-byrån är en arbetsförmedling som stöder snabb sysselsättning och besättning av lediga arbetsplatser så effektivt som möjligt. Modellen med flerkanalsservice utvecklas och möjligheterna till elektronisk kommunikation utvidgas. Vid användningen av lönesubventioner prioriteras företagens rekrytering av arbetstagare. Vid produktionen av arbetskrafts- och företagstjänster bildas nätverk med andra serviceproducenter i de regionala företagstjänsterna och servicecentren för arbetskraften.

Ungas och nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden stöds genom en ny samhällsgaranti för unga. Alla arbetslösa under 25 år och alla arbetslösa under 30 år som nyutexaminerats erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller någon annan sysselsättningsstödjande service senast innan en arbetslöshetsperiod på tre månader har gått ut. Unga som saknar yrkesutbildning styrs primärt till yrkesutbildning, läroavtalsutbildning eller andra former av lärande i arbetet. Unga som avlagt examen styrs till att söka lediga arbetsplatser och vid behov stöds sysselsättningen av dem med hjälp av lönesubvention och Sanssi-kortet som grundar sig därpå. Företagandet bland de unga och nya former av företagande stöds genom tjänster för nya företagare som specialanpassas för de ungas behov. Olika branschrelaterade modeller för sysselsättning av unga genomförs i vidsträckt samarbete.

Arbetslösheten och utslagningen från arbetsmarknaden ska fås att minska. Långtidsarbetslösas deltagande i lönesubventionsarbete, utbildning och andra tjänster ökas. I syfte att minska långtidsarbetslöshet har det startats ett kommunförsök som ökar kommunens ansvar för att ordna service för långtidsarbetslösa. I försöket eftersträvar man att senast 2015 hitta nya verksamhetsmodeller som främjar sysselsättning grundade på regionalt partnerskap. I modellerna beaktas både arbetslösa arbetssökandes och de lokala arbetsmarknadernas behov. Utgående från resultaten av försöket fattas beslut om arbetsfördelningen mellan kommunerna och staten när det gäller att främja sysselsättningen. Åtgärdsprogrammet för främjande av sysselsättning av personer med partiell arbetsförmåga genomförs fr.o.m. 2014. Kvaliteten och genomslagskraften för tjänsterna på övergångsarbetsmarknaden förbättras. Integreringen av invandrare effektiveras genom att integrationsutbildningen utökas.

Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftspolitiska åtgärder under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet)

	2012 utfall	2013 uppskattning	2014 uppskattning

Lönesubventionerat arbete
— Statsförvaltningen	812	1 000	740
— Kommuner och samkommuner	7 581	7 420	7 120
— Privata sektorn	16 627	18 370	17 460
Startpeng¹⁾	4 080	4 660	4 610
Arbetskraftsutbildning²⁾	23 319	19 660	18 280
Träning²⁾	2 576	4 530	4 170
Sammanlagt	54 995	55 640	52 380
Arbetsprövning³⁾	13 267	14 000	13 500
Sammanlagt	68 262	69 640	65 880

¹⁾ Volymerna av lönesubvention och startpeng inbegriper också personer som sysselsatts enbart med anslag för arbetsmarknadsstöd (33.20.52).

²⁾ Fr.o.m. 2013 innefattar arbetskraftsutbildningen bara yrkesutbildning och integrationsutbildning. Från siffrorna för 2012 har den orienterande utbildningens volymer dragits av och lagts till under punkten träning.

³⁾ Arbetsprövningen (arbetspraktik och arbetslivsträning år 2012) finansieras i sin helhet från momenten 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp samhälleliga effektmål som är härledda från riktlinjerna för koncernstrategins mål och resultatområdets övriga strategier. De samhälleliga effektmålen för resultatområdet sysselsättning och företagsamhet för 2014 är följande:

	2012 utfall	2013 mål	2014 mål

— Andelen verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem (%, högst)	31,4	29	29
— Arbetslöshetsgraden bland personer under 25 år, högst %	19	15,6	15,6
— Arbetslöshetsgraden bland utlänningar, högst %	25,1	17,9	17,9
— Antalet svårsysselsatta, högst personer	143 751	140 000	140 000
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån., högst %	31,4	29	29
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år, högst %	19,6	10	10
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år, högst %	29,9	13	13
— Antalet nya företag	6 644	9 000	8 000
— Allmän utvärdering av arbetslivskvaliteten enligt arbetsmiljöbarometern	8,01	8,1	8,1

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 157 063 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av utgifter för försöks- och utvecklingsprojekt inom den offentliga arbetskraftsservicen med undantag för projekt som gäller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning samt för samhällsgarantin för unga och försök att minska långtidsarbetslösheten, vilka finansieras med medel under moment 32.30.51

2) för utveckling av arbetsförvaltningen inom närområdena.

Användningen av anslaget för verksamheten vid servicecentren för arbetskraft förutsätter att kommunerna bidrar med ungefär lika många tjänstemän till de gemensamma verksamhetsställena som arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsförvaltningen och kommunen svarar gemensamt för kostnaderna för verksamheten på det sätt som arbets- och näringsministeriet närmare bestämmer.

Förklaring:I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för arbets- och näringsbyråerna för 2014:

Verksamhetens resultat

	2012 utfall	2013 mål	2014 mål

Serviceförmåga och kvalitet
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetsgivarkunder, minst %	63	69	69
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetssökande kunder, minst %	62	65	65
— andelen arbetslösa som offentliggjort sitt cv av det totala antalet arbetslösa arbetssökande, minst %	8	30	30
— andelen som inlett sitt arbetssökande via nätet av det totala antalet kunder,minst %	41	51	60

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

	2012 utfall	2013 mål	2014 mål

Utvecklingen av årsverken	3 235	3 123	3 053
Förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.)	-0,73	-	-
Ledningen som exempel och vägvisare (1—5)	3,0	-	> 3,0
Den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5)	3,1	-	> 3,1
Resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5)	2,9	-	> 2,9
De möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5)	3,1	-	> 3,1
Arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5)	3,0	-	> 3,0
Arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5)	3,5	-	> 3,5

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

	2012 utfall	2013 ordinarie budget	2014 budgetprop.

Bruttoutgifter	176 562	182 055	157 463
Bruttoinkomster	12 369	14 000	400
Nettoutgifter	164 193	168 055	157 063

Poster som överförs
— överförts från föregående år	19 189
— överförts till följande år	13 688

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Överföring till moment 32.01.02 (-170 årsv.)	-6 677
Överföring till moment 32.01.02 (-1 årsv.)	-45
Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet	-403
Lönejusteringar	567
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.)	-300
Nivåförändring	-4 134
Sammanlagt	-10 992

2014 budget	157 063 000
2013 I tilläggsb.	-6 677 000
2013 budget	168 055 000
2012 bokslut	158 692 000

44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 067 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av transportstöd i enlighet med statsrådets förordning om regionalt transportstöd (21/2009) som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Transportstöd betalas ut för transporten från förädlingsorten till andra orter inom Finland av produkter som förädlats av små och medelstora företag i landskapen Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Norra Savolax samt i de ekonomiska regionerna Saarijärvi—Viitasaari och Kaustby och i den tidigare kommunen Ullava. Stödet kan betalas också för hamnverksamhet som sker i hamnar eller på skeppningsställen vid Bottniska viken i Sastmola kommun eller norr om denna kommun, eller i hamnar eller på skeppningsställen inom Saimens vattendragsområde.

Transportstöd kan också betalas som skärgårdstransportstöd för varutransporter inom Finland från sådana öar med fast bosättning men utan fast vägförbindelse som är belägna annanstans än i landskapet Åland och som enligt regionutvecklingslagen (1651/2009) hör till stödområde I eller II.

Målet med transportstödsystemet är att minska de extra kostnader som föranleds företagsverksamheten i avlägsna och glest befolkade områden för transportsträckor som är längre än genomsnittet och på så sätt upprätthålla och öka företagsverksamheten på dessa områden. Stödet är till sin natur ett verksamhetsstöd, som betalas ut på grundval av redan utförda transporter.

Transportstöd betalas för transporter till ca 300 små och medelstora företag.

Statsrådets förordning om regionalt transportstöd är i kraft till den 31 december 2013. Förordningens giltighetstid förlängs till utgången av 2017. Samtidigt görs de innehållsmässiga och tekniska ändringar som beror på EU:s nya bestämmelser om statsstöd för perioden 2014–2020 och eventuella andra behövliga ändringar.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Bortfall av tillägg av engångsnatur som blivit utan grund för att transportstödet förlängs	-2 500
Förlängning av transportstödet	2 528
Sammanlagt	28

2014 budget	5 067 000
2013 budget	5 039 000
2012 bokslut	6 000 000

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 29 239 000 euro.

Anslaget får användas till

1) betalning av stöd i enlighet med lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006)

2) betalning av stöd enligt den nya lag som träder i kraft 2014 och upphäver lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2014 får förbindelser ingås till ett belopp av högst 25 678 000 euro.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2013 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2014.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en ny lag genom vilken lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006) upphävs. Lagen avses träda i kraft på våren 2014.

Stöden under momentet riktas till projekt som främjar tillväxt, internationalisering, förbättrad konkurrenskraft och kompetens i små och medelstora företag samt till projekt som förbättrar företagens omvärld.

Avsikten är att högst 20 000 000 euro av fullmakten under momentet ska användas inom områden och branscher med akuta strukturomvandlingsproblem.

Dessutom ska högst 2 000 000 euro av fullmakten riktas på främjande av små och medelstora företags uppfinningar, dvs. utveckling och kommersialisering av innovativa produkter, tjänster och produktionsmetoder.

Understöden enligt momentet bedöms bidra till uppkomsten av 930 nya arbetstillfällen och 100 nya företag.

Motiveringen till att den oanvända delen av fullmakten för 2013 överförs till 2014 är främst de åtgärder som ska vidtas på garnisonsorter med plötslig strukturomvandling. Inom dessa områden pågår aktivering och förberedelser för projekt av vilka en del genomförs först under 2014.

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten (1 000 euro)

	2014	2015	2016	2017	Sammanlagt fr.o.m. år 2014

Förbindelser som ingåtts före år 2014	23 439	9 973	1 618	-	35 030
Förbindelser år 2014	5 800	9 200	8 500	2 178	25 678
Utgifter sammanlagt	29 239	19 173	10 118	2 178	60 708

Statens kostnader för de understöd som beviljas 2014 (nuvärde) uppgår totalt till 25,3 miljoner euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Betalningar (10 mn euro) av den fullmakt som är avsedd för garnisonsorter i budgeten för 2014	3 800
Plötslig strukturomvandling	4 000
Regeringens utgiftsbesparing	-1 200
Överföring av finansieringen av uppfinningsverksamhet från moment 32.20.41	550
Nivåförändring	-14 567
Sammanlagt	-7 417

2014 budget	29 239 000
2013 budget	36 656 000
2012 bokslut	25 077 666

50. Lönegaranti (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 37 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter enligt lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000)

2) till betalning av fordringar som återkrävts och ska återbetalas och räntor på dem

3) till betalning av myndigheternas avgifter och rättegångskostnader som anknyter till förfarandet med lönegaranti samt av konkurskostnader, till ett belopp av högst 673 000 euro.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Förklaring:Genom systemet med lönegaranti kan utbetalningen av de fordringar som de anställda har i anslutning till anställningsförhållandet tryggas vid arbetsgivarens konkurs eller vid annan betalningsoförmåga. Som lönegaranti kan sådana fordringar betalas som följer av ett anställningsförhållande och som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala arbetstagaren.

De inkomster på 36 327 000 euro som motsvarar utgifterna för lönegarantierna har antecknats under moment 12.32.31.

De uppskattade räntorna på 1 000 000 euro på återbäringen av lönegarantier har budgeterats under moment 12.32.99.

Jämförelsetal för lönegarantin

	2012 utfall	2013 uppskattning	2014 uppskattning

Betalningar enligt lönegarantin (1 000 euro)	35 966	30 000	37 000
Betalningar enligt lönegarantin som återkrävts av arbetsgivarna (1 000 euro)	6 561	6 000	6 650
Antalet arbetstagare som fått betalning enligt lönegarantin	8 231	8 000	8 600
Antalet arbetsgivare som fått lönegarantibeslut	2 506	2 400	2 500
Genomsnittlig tid för handläggning av ansökningar (dagar)	64	55	65
Andelen ansökningar som handlagts på kortare tid än 2 månader (%)	62	70	65

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Nivåförändring	7 000
Sammanlagt	7 000

2014 budget	37 000 000
2013 budget	30 000 000
2012 bokslut	36 130 778

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 510 975 000 euro.

Anslaget får användas

1) till upphandling av sakkunnigbedömningar, prövning, träning och arbetskraftsutbildning och sysselsättningspolitiskt understöd samt till betalning av kostnadsersättningar till dem som söker sig till arbete och tjänster och dem som deltar i tjänster och sakkunnigbedömningar och till betalning av stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)

2) till betalning av utgifter som föranleds av information, anbudsförfrågan och upphandlingsannonsering inom ramen för arbetskraftsutbildningen, betalning av utgifter för utvecklings-, försöks- och utredningsarbete som stöder planeringen och upphandlingen av arbetskraftsutbildning och för upphandling av utbildnings- och konsulttjänster samt för avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke för uppgifter i anslutning till arbetskraftsutbildningen

3) för anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

4) i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, till ersättning av lönekostnaderna för avlöning av personal motsvarande 1 000 årsverken vid statens ämbetsverk och inrättningar, med en månadslön på högst 3 100 euro per person samt till kostnader som föranleds av organisering av arbetet

5) enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till betalning av tilläggsstöd till kommuner och till betalning av lönesubventionens och startpengens grunddel och betalning av en tilläggsdel med undantag för de grunddelar som i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finansieras med anslaget för arbetsmarknadsstöd under moment 33.20.52

6) till kostnader för försäkringsskydd enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice

7) till betalning av utgifter på högst 437 000 euro för yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena så som närmare föreskrivs av arbets- och näringsministeriet

8) till utgifter för avlöning av andra personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft än sådana som anställts vid universitet, och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande

9) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts vid universitet innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande, med en månadslön på högst 3 100 euro samt till kostnader som föranleds av organisering av arbetet

10) till betalning av utgifter för utvecklandet av samhällsgarantin för unga i enlighet med regeringsprogrammet, till utgifter för utvecklandet av det försök att minska långtidsarbetslösheten som avses i regeringsprogrammet och till utgifter för verksamhet som stöder inledandet av försöksprojekten

11) till upphandling av service för utveckling av företagsverksamhet enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till ett belopp av högst 10 000 000 euro

12) till betalning av deltidstillägg enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002)

13) till betalning av arvoden till ett belopp av högst 2 000 000 euro till föreningar och stiftelser i kommunförsökskommunerna som skaffar en arbetsplats efter lönesubventionsperioden till sådana långtidsarbetslösa som varit anställda hos dem och högst 2 000 000 euro för betalning av resultatpremier till de kommuner som deltar i kommunförsöket på det sätt som beslutats av arbets- och näringsministeriet.

Mervärdesskatteutgifter med anknytning till utgifter som betalas med medel under momentet har budgeterats under moment 32.01.29 för mervärdesskatteutgifter inom ministeriets förvaltningsområde.

Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.

Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.

Fullmakt

År 2014 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter år 2014 högst 91 500 000 euro.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa så att arbetsvillkoret som är en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning ska förkortas från åtta månader till sex månader. I samband med detta föreslås att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras så att maximitiden för den sysselsättningsskyldighet som föreskrivits kommunerna förkortas från åtta månader till sex månader.

I bruksprincipen för anslaget har tillagts punkt 11), eftersom 8 kap. 5 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice träder i kraft vid ingången av 2014. Från och med ingången av 2014 finansieras dessa tjänster inte längre från moment 32.01.02. I bruksprincipen har det också lagts till punkt 12) om slutbetalning av de deltidstillägg som inletts före 2013. Dessutom har i bruksprincipen tillagts punkt 13) om betalning av resultatpremier till kommuner som deltar i kommunförsöket och betalning av arvoden till föreningar och stiftelser i kommunförsökskommunerna.

Beräknad användning av anslaget (euro)


Sakkunnigbedömningar	7 818 000
Arbetsprövning och träning	38 770 000

Upphandling av arbetskraftsutbildning
— Yrkesutbildning	146 500 000
— Integrationsutbildning	45 000 000
Utvecklings-, informations- och annonseringsverksamhet för arbetskraftsutbildning	1 300 000
Utbildning som anskaffas vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	1 500 000
Sammanlagt	194 300 000

Startpeng	35 500 000

Lönesubventionerat arbete
— Statsförvaltningen	24 000 000
— Kommuner och samkommuner	48 000 000
— Privata sektorn	106 000 000
Sammanlagt	178 000 000

Sysselsättningspolitiskt understöd	37 500 000
Ersättningar	3 700 000
Försäkringsskydd	650 000
Utvecklande av försök för unga och långtidsarbetslösa	300 000
Yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena (högst)	437 000
Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet (högst)	10 000 000
Resultatpremier som betalas till kommunförsökskommunerna (högst)	2 000 000
Arvode för arbetssökning i kommunförsökskommunerna (högst)	2 000 000
Alla sammanlagt	510 975 000

I lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice förutsätts att det sörjs för att inte arbetslösheten inom någon arbetsmarknadsregion överskrider genomsnittliga nivån i landet. Enligt den definition som tillämpas innebär detta att arbetslösheten inom en arbetsmarknadsregion på årsbasis skulle överstiga den genomsnittliga nivån i landet med 80 %. Anslaget kan emellertid börja användas för att hindra att denna arbetslöshetsnivå överskrids när arbetslösheten i arbetsmarknadsregionen på årsbasis överstiger den genomsnittliga nivån i landet med minst 60 %.

Anslaget under momentet kan användas inom områden och branscher med plötslig strukturomvandling.

Försörjningen under utbildningstiden för dem som deltar i arbetskraftsutbildning tryggas med medel under moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Med medel under moment 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel betalas lönesubventionens och startpengens grunddel för dem som på vissa villkor får arbetsmarknadsstöd.

Effektivitet och resultat av verksamheten

	2012 utfall	2013 uppskattning	2014 mål

Effektivitet
— andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, högst %	34,2	29	31
— andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete, högst %	47,3	43	46
Kvalitet
— andelen goda/utmärkta vitsord i elevresponsen på den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen, minst %	81,0	79	79
Sysselsättning inom företag
— andelen anställda med subvention vid företag, minst %	36,3	40	38

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter (1 000 euro)

	2014	2015	2016	2017	Sammanlagt fr.o.m. år 2014

Arbetskraftsutbildning
Förbindelser som ingåtts före år 2014	73 159	21 000	4 000	-	98 159
Förbindelser år 2014	-	67 000	21 000	3 500	91 500
Utgifter sammanlagt	73 159	88 000	25 000	3 500	189 659

Statens kostnader för den finansiering som beviljas 2014 (nuvärde) uppgår totalt till 90,1 miljoner euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Nivåförändring	-35 489
Sammanlagt	-35 489

Momentets rubrik har ändrats.

2014 budget	510 975 000
2013 III tilläggsb.	25 000 000
2013 I tilläggsb.	7 790 000
2013 budget	546 464 000
2012 bokslut	513 863 000

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 7 156 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av understöd i enlighet med statsrådets förordning om investeringsunderstöd i sysselsättningsfrämjande syfte och sysselsättningsarbetsprogram (1075/2012) som utfärdats med stöd av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)

2) till betalning av understöd enligt 1—2 kap. i statsrådets förordning om användningen av vissa sysselsättningsanslag (1345/2002) som utfärdats med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002).

Mervärdesskatteutgifter med anknytning till investeringsutgifter som betalas med medel under momentet och som har samband med statens sysselsättningsarbetsprogram har budgeterats under moment 32.01.29 för mervärdesskatteutgifter inom ministeriets förvaltningsområde.

Med medel under momentet får även investeringsutgifter betalas.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2014 får nya förbindelser för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte ingås till ett belopp av högst 4 000 000 euro.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2013 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2014.

Förklaring:Syftet med investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte är att stödja regional och lokal sysselsättning och lindra arbetslösheten. Anslag anvisas som delfinansiering av kommuners, samkommuners och andra sammanslutningars investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (investeringsunderstöd) och för statens byggande verksamheter (sysselsättningsarbetsprogram). Syftet med investeringsunderstöden är att främja uppkomsten av nya arbetstillfällen. Sysselsättningsarbetsprogrammet används för delfinansiering av verksamheternas investeringsprojekt, och avsikten är att med hjälp av programmet kunna tidigarelägga projekt som är viktiga för skötseln av sysselsättningen. En bedömning av den sysselsättande effekten används som hjälp när man fattar beslut om de projekt som ska finansieras. Under byggnadsfasen beräknas den sysselsättande effekten av de investeringar som finansieras med anslag under momentet vara uppskattningsvis 185 årsverken.

Motiveringen till att den oanvända delen av fullmakten överförs från 2013 till 2014 är de åtgärder som ska vidtas inom områdena för plötslig strukturomvandling. Inom dessa områden pågår aktivering och förberedelser för projekt av vilka en del genomförs först under 2014.

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter (1 000 euro)

	2014	2015	2016	Sammanlagt fr.o.m. år 2014

Förbindelser som ingåtts före år 2014	6 056	900	-	6 956
Förbindelser år 2014	1 100	2 000	900	4 000
Utgifter sammanlagt	7 156	2 900	900	10 956

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Nivåförändring	-3 330
Sammanlagt	-3 330

2014 budget	7 156 000
2013 I tilläggsb.	—
2013 budget	10 486 000
2012 bokslut	18 529 169