Statsbudgeten 2014
20. Närings- och innovationspolitik
Förklaring:Närings- och innovationspolitiken stärker förutsättningarna för ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Under de närmaste åren kommer man inom närings- och innovationspolitiken att lyfta fram sådana åtgärder som syftar till att stimulera nya källor för tillväxt genom att strukturerna läggs om och produktivitetsökningen snabbas upp.
Målet är att främja sådan strukturomvandling som är inriktad på högt mervärde, dvs. på att företagen går in för nya växande affärsverksamheter, de anställda övergår till allt mera krävande uppgifter med högre inkomstnivå och allt effektivare verksamhetssätt tas i bruk i företag och inom den offentliga sektorn.
En konkurrenspräglad verksamhetsmiljö är en viktig förutsättning för att beredskap för förändring ska växa fram. Konkurrensen tvingar företagen till innovationer, till att ändra sina verksamhetssätt och söka nya marknader. På den öppna marknaden är det möjligt att få högre intäkter för att investera i utvecklandet av nya produkter och tjänster. Näringspolitiken ska möta utmaningen med den splittring av värdekedjor och globalisering av ekonomin som förändrar företagens verksamhetsmiljö.
Genom närings- och innovationspolitiska åtgärder förbättras företagens skicklighet att anta utmaningar i konkurrenssituationer, såsom förmåga att utnyttja de möjligheter som globala värdenätverk skapar.
Den offentliga finansieringens instrument spelar en viktig roll när finansmarknadens funktionella brister ska hjälpas upp. Dessa instrument behövs främst för finansiering av nyetablerade företag med nya affärsverksamheter.
Framgång för tillväxtföretagen är ett tecken på att den ekonomiska förändringsberedskapen, dynamiken, har utfallit väl. En central åtgärd för främjandet av strukturomvandlingen är att förbättra internationaliseringen och andra verksamhetsförutsättningar för tillväxtföretagen.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2014 för resultatområdet för närings- och innovationspolitik:
2011 utfall |
2012 utfall/ uppskattning |
2013 mål/ uppskattning |
2014 mål/ uppskattning |
|
De närings- och innovationspolitiska åtgärderna inriktas på tillväxtorienterade företag som struktureras om | ||||
---|---|---|---|---|
— Andelen nyetablerade företag av företagsbeståndet (%) | 9,6 | 10 | 10 | 10 |
— Andelen nedlagda företag av företagsbeståndet (%) | 7,0 | 7 | 7 | 7 |
— Riskinvesteringar i nyetablerade företag (mn euro) | 78 | 120 | 150 | > 150 |
— Antalet arbetsplatser som tillväxtföretagen genererat under de 3 föregående årens tid | 51 542 | > 63 500 | > 60 000 | > 60 000 |
Ökad risktagning för offentliga finansiella tjänster | ||||
Bättre förmåga till internationalisering inom små och medelstora företag | ||||
— De små och medelstora företagens export (md euro) | 7,1 | 7,3 | > 7,5 | > 7,7 |
— Andel av hela exporten (%) | 13 | 13 | > 13 | > 13 |
Innovationsverksamheten ökar och nyttiggörandet av den ökar inom näringslivet och den offentliga sektorn | ||||
— Andelen företag med innovationsverksamhet (% av alla företag) | 56 | > 56 | > 56 | > 56 |
— Andelen företag som satsar på användarorienterad innovationsverksamhet (% av alla företag) | 21 | > 21 | > 21 | > 21 |
— Andelen innovationer av den offentliga upphandlingen (%) | 1—2 | 2 | ||
— Mängden ny affärsverksamhet som uppkommer till följd av att de offentliga datalagren och den offentliga informationen öppnas | ökar | ökar | ||
— Utgifterna för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet ökar (%/BNP) | 3,78 | 3,61 | 4,0 | 4,0 |
Företagens export och internationalisering ökar och den internationaliserade företagsverksamheten blir mångsidigare | ||||
— Exportvolym (md euro) | 71,5 | 72 | > 72 | > 72 |
— Andelen export med offentligt stöd av den totala exporten (%) | 4,5 | > 4,5 | > 4,5 | > 4,5 |
— Andelen direkta utländska investeringar av BNP (%) | 31 | 31 | 32 | 33 |
Innovationskluster med internationell dragningskraft stärks | ||||
— Företagens investeringar i forskning, utveckling och innovation (%/BNP) | 2,6 | > 2,6 | > 2,6 | > 2,6 |
Näringsstrukturen läggs om inom målområdena för verksamhetsmodellen för plötsliga strukturomvandlingar1) | ||||
— Nya företag som kommit till med hjälp av verksamhetsmodellen för plötslig strukturomvandling | 145 | 348 | > 95 | > 85 |
— Nya arbetsplatser som kommit till med hjälp av verksamhetsmodellen för plötslig strukturomvandling | 832 | 824 | > 1 000 | > 1 000 |
Ny affärsverksamhet uppstår inom nya finska styrkeområden, främst inom bio- och naturresursekonomi och miljöområdet | ||||
— Antalet nya företag inom området för bioekonomi, gruvdrift och miljöaffärsverksamhet | - | - | ökar | ökar |
— Omsättning för företagen inom området för bioekonomi, gruvdrift och miljöaffärsverksamhet (md euro) | 64,6 | 71,1 | 78 | 86 |
1) Siffrorna för de olika åren är inte jämförbara, eftersom områdena för plötslig strukturomvandling avviker från varandra under de olika åren.
I genomförandet av närings- och innovationspolitiken deltar inte bara ministeriet utan även Geologiska forskningscentralen, Teknologiska forskningscentralen VTT, Mätteknikcentralen, Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Finnvera Abp, Finlands Exportkredit Ab, Finlands Industriinvestering Ab, Centralen för turistfrämjande och flera statsbidragssammanslutningar.
01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 38 082 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till betalning av internationella medlemsavgifter
2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Förklaring:Geologiska forskningscentralen (GTK) har till uppgift att producera och distribuera geologisk information som främjar en kontrollerad och hållbar användning av naturtillgångar i jordskorpan. Målet för forskningscentralens verksamhet är att med hjälp av kunskap, kompetens och innovationer främja näringslivets och regionernas konkurrenskraft och stödja planeringen och verkställandet av samhällspolitiken. Forskningscentralen utvecklas som ett nationellt geodatacenter med toppexpertis på europeisk nivå inom forskningen i mineraltillgångar, bokföringen av dem och ett hållbart utnyttjande av dem.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen för 2014:
- — Mineralsektorn stärks som en vital del inom den hållbara utvecklingens ekonomi.
- — Geologisk kunskap och expertis som stöd för samhällsutvecklingen i vid bemärkelse.
- — Mineraliska naturresurser som en dellösning i fråga om utmaningarna för den globala utvecklingen.
Effektivitets- och resultatmålen är långsiktiga mål och uppfyllandet av dem följs i första hand genom heltäckande bedömningar av verkningsfullheten.
Verksamhetens resultat
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
Resultatområdenas andel av kostnaderna, % | |||
— mineraltillgångar och råvaruförsörjning | 56,3 | 58 | 57 |
— energiförsörjning och miljö | 25,2 | 22 | 22 |
— markanvändning och byggande | 18,5 | 20 | 21 |
Samfinansierad verksamhet | |||
— kostnadsmotsvarighet, % | 64,4 | 50 | 50 |
— andel av de sammanlagda årsverkena inom kärnverksamheten, % | 15,4 | 11 | 11 |
— antal projekt, st. | 89 | 80 | 80 |
Avgiftsbelagd verksamhet | |||
— inkomster, mn euro | 9 | 6,5 | 6,5 |
— överskott, 1 000 euro | 1 094 | 455 | 455 |
— överskott, % av intäkterna | 12,1 | 7 | 7 |
— sammanlagda årsverken | 52,5 | 60 | 60 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
Rapporterade råvaruundersökningar i berggrunden (rapporter om förekomsten av metallmalm, industrimineral och natursten samt dessas potential) | |||
— omfattande sammandrags- och försäljningsrapporter, st. | 4 | 2—5 | 2—5 |
— övriga rapporter och utredda ämnen, st. | 18 | 10—20 | 10—20 |
Kartläggning av torvtillgångar | |||
— kartlagd torvmarksareal, km2 | 352 | 300 | 300 |
— rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, mn m3 | 203,8 | 100 | 100 |
— rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, TWh | 87 | 50 | 50 |
Regionala stenmaterialsutredningar, st. | 4 | 2 | 1 |
Geologiska strukturundersökningar av grundvattensområden, st. | 13 | 18 | 18 |
Maringeologisk kartläggning | |||
— kartlagd areal, km2 | 600 | 500 | 500 |
— lodningar, linje-km | 1 969 | 1 000 | 1 000 |
Offentliggörande | |||
— internationella, vetenskapligt granskade publikationer, st. | 57 | 45 | 50 |
Serviceförmåga och kvalitet | |||
— interna auditeringar, st. | 5 | 8 | 10 |
— CAF | i bruk | i bruk | i bruk |
— mätning av kundtillfredsställelse | i bruk | i bruk | i bruk |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 607 | 596 | 580 |
Förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.) |
+0,7 | -0,25 | -0,25 |
Ledningen som exempel och vägvisare (1—5) | 3,0 | 3,1 | 3,2 |
Den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5) | 3,3 | 3,3 | 3,3 |
Resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5) | 3,2 | 3,3 | 3,3 |
De möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5) | 3,3 | 3,3 | 3,3 |
Arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5) | 2,9 | 3,0 | 3,1 |
Arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5) | 3,6 | 3,6 | 3,6 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 55 041 | 48 395 | 47 082 |
Bruttoinkomster | 13 091 | 9 000 | 9 000 |
Nettoutgifter | 41 950 | 39 395 | 38 082 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 3 964 | ||
— överförts till följande år | 2 637 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 8 958 | 6 500 | 6 500 |
— övriga intäkter | 87 | - | - |
Intäkter sammanlagt | 9 045 | 6 500 | 6 500 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 6 021 | 4 600 | 4 600 |
— andel av samkostnader | 1 930 | 1 445 | 1 445 |
Kostnader sammanlagt | 7 951 | 6 045 | 6 045 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 1 094 | 455 | 455 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 114 | 108 | 108 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Övrig förändring | -942 |
Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -81 |
Lokaleffektivitet inom förvaltningen (regeringsprogr.) | -200 |
Lönejusteringar | 114 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -128 |
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -76 |
Sammanlagt | -1 313 |
2014 budget | 38 082 000 |
2013 budget | 39 395 000 |
2012 bokslut | 40 623 000 |
02. Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 86 125 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till ett belopp av högst 3 000 000 euro i enlighet med lagen om Teknologiska forskningscentralen VTT (953/2010) för placeringar i företag eller andra sammanslutningar med begränsat ansvar, när dessa tar emot funktioner som överförs från forskningscentralen eller grundas i syfte att bedriva samarbete som främjar forskning eller kommersialisering av teknik, för kommersiellt utnyttjande av teknik eller i syfte att organisera verksamhet som forskningscentralen bedriver utomlands
2) med stöd av kärnenergilagen (990/1987) och förordningen om Statens kärnavfallshanteringsfond (161/2004) till betalning av kärnavfallshanteringsavgiften till reserveringsfonden inom Statens kärnavfallshanteringsfond så att forskningscentralens fondandel i reserveringsfonden motsvarar fonderingsmålet enligt det ansvarsbelopp som fastställts för det föregående kalenderåret
3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder
4) till betalning av stipendier som främjar forskning och internationalisering och till betalning av avgifter för stipendiefonder, samt till betalning av utgifter som föranleds av medlemsavgifter och finansiella bidrag till och samarbete med internationella och inhemska organisationer som ansluter till forskning.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:VTT producerar forskningstjänster som förbättrar den internationella konkurrenskraften för företag, samhället och andra kunder i de viktigaste faserna av en innovationsprocess och skapar sålunda förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och välfärd.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för VTT för 2014:
Effektivitet
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Det finländska näringslivets konkurrenskraft och värdeskapande förmåga stärks genom spetsforskningsprogram och innovationsprogram som främjar vetenskaplig banbrytande verksamhet | |||
— Andelen företagsprodukter i spets- och innovationsprogrammen, % | 21,5 | 20—25 | 20—25 |
Företagsamhet och förnyelse i ekonomin stöds genom att rikta VTT:s basfinansiering till branschövergripande och användarorienterad forskning samt till att lösa samhälleliga problem | |||
— Projektresultat som nyttiggjorts inom produktion eller kommersiellt eller projektresultat som ska nyttiggöras inom 3 år, % | 69 | 65—70 | 65—70 |
Omsättningen och exporten för tillväxtorienterade små och medelstora företag ökar genom överföring och utnyttjande av teknik och kunnande | |||
— VTT:s roll inom den teknologiska utvecklingen och främjandet av idrifttagning, VTT:s enkät om kundupplevd effektivitet (1—5), medelvärde | 3,7 | 4,0 | 4,0 |
Finlands attraktivitet som internationellt innovationskluster och internationell innovationspartner stärks | |||
— VTT:s externa intäkter från SHOK-projekt (mn euro) | 19,9 | 11—13 | 11—13 |
— Intäkter från utlandet % av omsättningen | 18 | 18 | 18 |
Finlands energisjälvförsörjningsgrad ökar och skogs- och biomassaresurserna utnyttjas optimalt | |||
— VTT:s roll vid effektiviseringen av användningen av energi och råvaror, VTT:s enkät om kundupplevd effektivitet (1—5), medelvärde | 3,8 | 3,6—3,8 | 3,6—3,9 |
Produktion och kvalitetsledning
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Produktion | |||
— Refererade internationella vetenskapliga tidningsartiklar, st. | 605 | 600 | 600 |
— Anmälningar om nya uppfinningar och programvaror, st. | 294 | 300 | 300 |
— Nya spin-off företagsembryon som kommit till vid VTT, antal/år | 10 | 10—15 | 10—15 |
Kvalitetsledning | |||
— Företagstjänsternas kvalitet (VTT:s enkät, allmän utvärdering, 1—5) | 3,8 | 3,9 | 4,0 |
— Kundtillfredsställelse, projektvis (1—5) | 4,4 | 4,3 | 4,3 |
Ökad kännedom | |||
---|---|---|---|
— Företag som satsar på tillväxt genom internationalisering, ANM gemensam enkät, % | 51 | 74 | 74 |
Uppfattning om servicen | |||
— Uppfattning om affärsverksamheten, ANM gemensam enkät, 1—5 | - | 3,3 | 3,3 |
Funktionell effektivitet
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
— Separat resultat för den avgiftsbelagda verksamheten (mn euro) | 2,3 | 4,0 | 4,0 |
— Intäkter från utlandet (% av omsättningen) | 18 | 18 | 18 |
Produktivitet | |||
— Omsättning (1 000 euro/årsv., % årlig tillväxt) | +3 % | +2 % | +2 % |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 2 590 | 2 605 | 2 614 |
— Budgetfinansierad verksamhet | 850 | 853 | 807 |
— Utomstående finansiering | 1 740 | 1 752 | 1 807 |
Personalens välbefinnande förbättras | |||
---|---|---|---|
— antalet sjukdagar/årsv. | 6,2 | < 7,0 | < 7,0 |
Organisationens kompetens förnyas | |||
— Andelen utländsk forskningspersonal vid VTT, % | 8,0 | 10,5 | 12 |
Organisationens arbetsgivarprofil är lockande | |||
— personalomsättning (exkl. pensionerade och förflyttning inom statskoncernen), % | 2,4 | 8,0 | < 8,0 |
— Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,4 | 3,5 | 3,5 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 296 307 | 288 034 | 289 125 |
Bruttoinkomster | 196 005 | 196 700 | 203 000 |
Nettoutgifter | 100 302 | 91 334 | 86 125 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 45 860 | ||
— överförts till följande år | 39 541 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— försäljningsintäkter från den avgiftsbelagda verksamheten | 74 936 | 77 700 | 79 000 |
— övriga intäkter | 4 649 | 5 100 | 5 000 |
Intäkter sammanlagt | 79 585 | 82 800 | 84 000 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 45 238 | 46 500 | 46 700 |
— andel av samkostnader | 32 057 | 32 300 | 33 300 |
Kostnader sammanlagt | 77 295 | 78 800 | 80 000 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 2 290 | 4 000 | 4 000 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 103 | 105 | 105 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Intäkter av den samfinansierade verksamheten | |||
— finansiering från andra statliga ämbetsverk | 65 447 | 61 900 | 65 500 |
— finansiering från EU | 29 569 | 30 000 | 30 000 |
— annan finansiering utanför statsförvaltningen | 23 654 | 22 000 | 23 500 |
Intäkter sammanlagt | 118 670 | 113 900 | 119 000 |
Totala kostnader för projekt | 183 716 | 179 400 | 183 500 |
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) | -65 046 | -65 500 | -64 500 |
Självfinansieringsandel, % | 35 | 37 | 35 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Forskningsinfrastruktur | -3 500 |
Regeringens utgiftsbesparing | -1 000 |
Övrig förändring | -42 |
Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -147 |
Lönejusteringar | 207 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -296 |
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -431 |
Sammanlagt | -5 209 |
2014 budget | 86 125 000 |
2013 budget | 91 334 000 |
2012 bokslut | 93 983 000 |
05. Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 5 956 000 euro.
Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU-fonder.
Förklaring:Mätteknikcentralen (MIKES) har som uppgift att utveckla och upprätthålla ett riksmätsystem, producera ackrediteringstjänster som anger kompetensen och tillförlitligheten hos provnings-, kontroll-, certifierings- och kalibreringsverksamhet samt delta i forskningsprojekt med anknytning till mätteknik och i samordningen av dessa. Mätteknikcentralen har som uppgift att enligt lagen om måttenheter och mätnormalsystem (1156/1993) allmänt verkställa, administrera och utveckla det nationella mätnormalsystemet, styra verksamheten vid de nationella mätnormallaboratorierna, ordna den nationella kalibreringsservicen samt främja mättekniken och ackrediteringen. Centralens verksamhet och tjänster säkerställer samhällets och näringslivets konkurrenskraft och tekniska säkerhet.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Mätteknikcentralen för 2014:
Verksamhetens resultat
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
— Volym för nationella projekt (1 000 euro) | 1 139 | 520 | 1 000 |
— Volym för kalibreringsverksamheten vid enheten i Kajana (1 000 euro) | 163 | 300 | 300 |
— Finlands andel av de europeiska metrologiska forskningsprojekten (EMRP), % | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
— Kostnadsmotsvarighet för andra prestationer enligt lagen om grunderna för avgifter till staten, % | 115 | 115 | 115 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
---|---|---|---|
— Antalet CEMIS-projekt vid enheten i Kajana | 6 | 6 | 7 |
— Antalet metrologiska avtalslaboratorier | 5 | 6 | 6 |
— Framgång vid internationella jämförelsemätningar (på skalan 1—5) | 3,5 | > 3,5 | > 3,5 |
— Kalibreringsintyg utfärdade av MIKES-metrologi | 1 667 | 1 700 | 1 700 |
— Organ som FINAS ackrediterat | 215 | 213 | 215 |
Serviceförmåga och kvalitet | |||
— Efterfrågan på tjänster för bedömning av kompetensen tillfredsställs helt | Ja | Ja | Ja |
Kundtillfredsställelse (på skalan 1–5), metrologi/FINAS | 4,6/4,2 | > 4 | > 4 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 84,5 | 80 | 85 |
Förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.) | -0,6 | 0 | 0 |
Ledningen som exempel och vägvisare (1—5) | 3,4 | 3,5 | 3,5 |
Den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5) | 3,3 | 3,5 | 3,5 |
Resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5) | 3,1 | 3,5 | 3,5 |
De möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5) | 3,7 | 4,0 | 4,0 |
Arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5) | 3,4 | 3,5 | 3,5 |
Arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5) | 3,8 | 4,0 | 4,0 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 11 366 | 10 878 | 12 526 |
Bruttoinkomster | 5 920 | 4 900 | 6 570 |
Nettoutgifter | 5 446 | 5 978 | 5 956 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 441 | ||
— överförts till följande år | 948 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -13 |
Lönejusteringar | 18 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -10 |
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -17 |
Sammanlagt | -22 |
2014 budget | 5 956 000 |
2013 budget | 5 978 000 |
2012 bokslut | 5 953 000 |
06. Omkostnader för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 40 830 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till att förbättra lönsamheten och effektiviteten i projekt- och programverksamhet samt aktiveringsverksamheten
2) till omkostnaderna för prognostiseringsnätverket Team Finland och för utvecklande och genomförande av prognosmodellen
3) till aktiekapitalet för det aktiebolag som behövs för kapitalplaceringsverksamheten och till övriga utgifter för bildandet av aktiebolaget samt till utgifter för skötseln av kapitalplaceringsverksamheten.
Förklaring:Tekes - centralen för teknologi och innovationer har till uppgift att med medel grundade på teknologi och innovationer främja utvecklingen av industrin och tjänster. Detta förnyar näringarna, höjer förädlingsvärdet, förbättrar produktiviteten och arbetslivskvaliteten, ökar exporten samt skapar sysselsättning och välfärd. Resultaten nås genom kundernas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som Tekes uppmuntrar genom finansiering och anknytande service. Till Tekes kunder hör utan branschbegränsningar företag av olika storlek samt forskningsorganisationer och offentliga organisationer.
Med hjälp av Team Finland-prognostiseringsverksamheten inhämtar man insikter i internationella utvecklingstrender och i förändringarna i omvärlden utanför Finland samt skapar nya samarbetsformer som hjälper finländska aktörer att koppla sig till övernationella värdenätverk. Vid internationaliseringen och reformeringen av affärsverksamheten drar inhemska företag, kompetenscentrum och nätverk nytta av de prognostiseringsuppgifter som prognostiseringsnätverket Team Finland producerar, förädlar och sprider. Nätverket verkar i Kina, USA, Ryssland och Indien. Den geografiska täckningen av prognostiseringen utvidgas stegvis och verksamheten kommer också att utvidgas till att omfatta viktiga politiska och lagstiftningsmässiga förändringar i tillväxtländerna.
Inledandet av kapitalplaceringsverksamheten vid ingången av 2014 medför utgifter som hänför sig till den inledande fasen och administrationen samt övriga kostnader som skötseln av denna uppgift föranleder. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om omorganisering av statens kapitalplaceringsverksamhet.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Tekes för 2014:
Effektivitet
- — produktiviteten blir bättre och näringslivet reformeras på ett hållbart sätt enligt den växande ekonomins krav
- — bättre kompetens och starkare nätverk möjliggör en framgångsrik innovationsverksamhet
- — stigande välstånd som möjliggör ett gott liv.
I arbetet med att nå Tekes resultatmål deltar förutom Tekes egen personal också den personal som vid närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter Tekes-uppgifter. I fråga om detta har resurser budgeterats under moment 32.01.02. I syfte att nå resultatmålen används också anslagen och fullmakterna under moment 32.20.40, 32.20.42, 32.20.83 och 32.20.89. Genom fullmakterna finansierar Tekes egna program, program och projekt för de strategiska centren för spetskompetens samt riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som huvudsakligen genomförs 2014—2017.
Uppnåendet av effektmålen för Tekes följs i första hand upp genom effektivitetsbedömningar som görs med tre års mellanrum.
Verkningar av Tekes överföringsutgifter
Nyckeltal | 2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 mål |
Produktiviteten blir bättre och näringslivet reformeras på ett hållbart sätt enligt den växande ekonomins krav | |||
---|---|---|---|
Unga företag med snabb tillväxt | |||
— Antalet unga företag med finansiering | 434 | 420 | 420 |
— Företagens prognostiserade omsättning/Tekes finansiering, koefficient | 21,5 | 16,5 | 16,5 |
— Företagens realiserade/prognostiserade omsättning, koefficient | 1,05 | 1 | 1 |
— Företagens prognostiserade antal anställda/Tekes finansiering (mn euro), koefficient | 44,2 | 35 | 35 |
— Företagens realiserade antal anställda/Tekes finansiering (mn euro), koefficient | 1,76 | 1 | 1 |
Tillväxtföretag som internationaliseras | |||
— Prognostiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter/Tekes finansiering, koefficient | 17,5 | 16,5 | 17 |
— Realiserad/prognostiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter, koefficient | 0,9 | 1 | 1 |
Offentliga forskningsorganisationer | |||
— Antalet användare av resultaten av nätverkade projekt | 11,9 | 10 | 12 |
— Antalet nya forskningsbaserade företag | 29 | 30 | 30 |
Bättre kompetens och starkare nätverk möjliggör en framgångsrik innovationsverksamhet | |||
Tillväxtföretag som internationaliseras | |||
— Nyhetsvärde för finansierade projekt (index 0–100) | 78 | 80 | 80 |
— Andelen internationell affärsverksamhet av företagens omsättning (% av alla projekt) | 49 | 47 | 49 |
Storbolag | |||
— Tekes-penningflöde inom stora bolag, % | 78 | 80 | 80 |
— Stora bolags nätverksbildning i Tekes-projekt totalt, % | 224 | 170 | 170 |
Offentliga forskningsorganisationer | |||
— Andelen internationella samprojekt (% av alla projekt) | 82 | 85 | 85 |
Verksamheten resulterar i tjänster, produkter och processer som förbättrar människornas och miljöns välstånd | |||
Specialteman som gäller flera kundsegment | |||
— Antalet anställda som drar nytta arbetsorganisationernas utvecklingsprojekt, st. | 13 273 | 11 500 | 12 000 |
— Antalet innovationer som direkt främjar nationella energi- och miljömål | 513 | 400 | 470 |
Funktionell effektivitet
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Verksamhetens resurshållning | |||
De totala kostnaderna för finansierings- och kundrelationsarbetet/beviljad finansiering, % | 4,8 | < 5,3 | < 5,1 |
Produktivitet | |||
---|---|---|---|
Värdet av projekt som inleds, mn euro/årsv. | 2,9 | > 2,5 | > 2,9 |
Produktion och kvalitetsledning
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Serviceförmåga och kvalitet | |||
---|---|---|---|
Prestationer | |||
— Andel av finansieringen till små och medelstora företag, % | 68 | 50—60 | 50—60 |
— Andel av finansieringen till företag med mindre än 500 anställda, % | 76 | 70 | 70 |
Kundrespons på Tekes verksamhet, (1—5) | |||
— Nyttan av Tekes-tjänster enligt kunderna | 4,2 | > 3,7 | > 3,7 |
— Tekes-tjänsternas kvalitet enligt företagskunderna | 3,9 | > 3,7 | > 3,7 |
— Allmän bedömning av Tekes verksamhet enligt kundresponsen | 4,1 | > 3,7 | > 3,7 |
Handläggningstider för de viktigaste prestationerna | |||
— Handläggningstid för ny ansökan om finansiering till små och medelstora företag, dagar | 65 | < 60 | < 60 |
— Handläggningstid för ny ansökan om finansiering till storbolag, dagar | 79 | < 75 | < 75 |
— Handläggningstid för anhållan om utbetalning samt rapport för små och medelstora företag, dagar | 24 | < 22 | < 22 |
— Rättelseyrkanden/överklagbara beslut, % | 0,5 | < 0,7 | < 0,7 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Utvecklingen av årsverken/årsv. | 285,7 | 290 | 290 |
Förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.) | -0,5 | 0 | 0 |
Ledningen som exempel och vägvisare (1—5) | 3,9 | 3,7 | 3,7 |
Den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5) | 3,4 | 3,7 | 3,7 |
Resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5) | 3,9 | 3,7 | 3,7 |
De möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5) | 3,9 | 3,7 | 3,7 |
Arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5) | 3,7 | 4,0 | 4,0 |
Arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5) |
4,0 | 4,0 | 4,0 |
Beräknad användning av anslaget (euro)
Projekt- och programverksamhet | 7 000 000 |
Omkostnader | 33 830 000 |
Sammanlagt | 40 830 000 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 46 378 | 41 304 | 41 430 |
Bruttoinkomster | 675 | 600 | 600 |
Nettoutgifter | 45 703 | 40 704 | 40 830 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 23 246 | ||
— överförts till följande år | 20 223 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Förvaltningen av INKA-programmet (överföring från moment 32.20.42) | 300 |
Kapitalplaceringsverksamhet (överföring från moment 32.01.21) | 100 |
Prognostiseringsprogrammet Team Finland (överföring från moment 32.20.42) | 1 000 |
Regeringens utgiftsbesparing | -1 000 |
Övrig förändring | -42 |
Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -65 |
Lönejusteringar | 91 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -132 |
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -126 |
Sammanlagt | 126 |
2014 budget | 40 830 000 |
2013 I tilläggsb. | — |
2013 budget | 40 704 000 |
2012 bokslut | 42 680 000 |
07. Omkostnader för Centralen för turistfrämjande (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 031 000 euro.
Förklaring:Centralen för turistfrämjande (CTF) är sakkunnig på turism på riksomfattande nivå och en internationell aktör som producerar mervärde för turistnäringen och samhället. CTF arbetar för att göra Finland känt som turistland, marknadsför turismprodukter och turismtjänster i samarbete med andra turistaktörer samt stöder kvalitetsutvecklingen inom turistnäringen. CTF samordnar produktutvecklingen i fråga om turismprodukter på temabasis och inhämtar marknadsinformation till turistnäringens förfogande till stöd för marknadsföringen och produktutvecklingen. Målet är att skapa en enhetlig, särpräglad och attraktiv profil som turistland som stöder försäljningen av turismprodukter.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Centralen för turistfrämjande för 2014:
Effektivitet
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Inkomsterna från utländsk turism ökar | |||
---|---|---|---|
— med export likställda inkomster från utländsk turism (utan transportinkomster, mn euro) | 3 222 | 3 510 | 3 810 |
— med export likställda inkomster från utländsk turism (inkl. transportinkomster, mn euro) | 4 412 | 4 700 | 5 000 |
—registrerade utländska övernattningar (1 000 dygn) |
5 804 | 5 980 | 6 160 |
— oregistrerade utländska övernattningar (1 000 dygn) | 26 000 | 28 000 | 30 100 |
— turister som övernattar i Finland, mn personer | 4 443 | 4 530 | 4 715 |
— Finlands marknadsandel av den turism som riktar sig till de nordiska länderna | 16,61) | 16,7 | 16,8 |
1) Uppskattning
Verksamhetens resultat
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Produktion och kvalitetsledning | |||
— antal kongresser i Finland, st. | 635 | 410 | 450 |
— antal organisationer som deltagit i kvalitetsprogrammet Kvalitet till tusen, st. | 805 | 860 | 900 |
— extern kundtillfredsställelse, turistnäringens tillfredsställelse med CTF:s verksamhet (1—5) | 3,2 | 3,3 | 3,4 |
— forskningsdata: analys och förmedling av marknadsinformation (1—5) | 3,8 | 3,9 | 3,9 |
— produktutvecklingsverksamhet: de deltagande aktörernas tillfredsställelse med CTF:s produktutvecklingsverksamhet (1—5) | 3,2 | 3,4 | 3,5 |
— marknadsföringsåtgärder, tillfredsställelse med marknadsföringen som helhet (1—5) | 3,1 | 3,4 | 3,5 |
— de utländska representanternas verksamhet, VisitFinland-representanternas vitsord (1—5) | 3,7 | 3,8 | 3,8 |
Fördelning av anslaget enligt huvudfunktioner (1 000 euro)
2012 utfall |
% | 2013 ordinarie budget |
% | 2014 budgetprop. |
% | |
Marknadsföring av bilden av Finland som turistland | 5 523 | 51 | 5 755 | 52 | 5 219 | 52 |
Produktmarknadsföring till stöd för turistlandsbilden | 3 465 | 32 | 3 332 | 30 | 3 814 | 38 |
Främjande av produktutveckling och produktifiering | 758 | 7 | 405 | 4 | 402 | 4 |
Anskaffning och förmedling av marknadsinformation | 1 083 | 10 | 605 | 5 | 602 | 6 |
Marknadsföring av Ryssland (tilläggsanslag av engångsnatur) | 1 000 | 9 | ||||
Sammanlagt | 10 829 | 100 | 11 097 | 100 | 10 037 | 100 |
---|
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 30,2 | 33 | 33 |
— förändring i sjukfrånvaron (+/- arbetsdagar/årsv.) | -1,2 | -0,5 | 0 |
— Ledningen som exempel och vägvisare (1—5) | 3,12 | 3,2 | 3,3 |
— den allmänna organiseringen av arbetet i arbetsgemenskapen (1—5) | 3,0 | 3,1 | 3,2 |
— resultat- och utvecklingssamtalens lämplighet för kompetensutvecklingen (1—5) | 3,29 | 3,4 | 3,5 |
— de möjligheter att förnyas i arbetet som cheferna och ledningen ger (1—5) | 4,0 | 4,1 | 4,2 |
— arbetsgemenskapens öppenhet vid beredning och beslutsfattande (1—5) | 3,06 | 3,2 | 3,3 |
— arbetets sporrande verkan och upplevd arbetsglädje (1—5) | 3,29 | 3,4 | 3,5 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 11 768 | 12 197 | 11 131 |
Bruttoinkomster | 939 | 1 100 | 1 100 |
Nettoutgifter | 10 829 | 11 097 | 10 031 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 1 000 | ||
— överförts till följande år | 532 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av en post av engångsnatur | -1 000 |
Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -6 |
Lönejusteringar | 9 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -17 |
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -52 |
Sammanlagt | -1 066 |
2014 budget | 10 031 000 |
2013 budget | 11 097 000 |
2012 bokslut | 10 361 000 |
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 405 320 000 euro.
År 2014 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 399 640 000 euro.
Anslaget och fullmakten får användas
1) på grunder som närmare fastställts genom förordning av statsrådet (298/2008) och enligt kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse, till företag och andra sammanslutningar för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som fokuserar på teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och som syftar till att utveckla och nyttiggöra produkter, produktionsmetoder och tjänster
2) för nationell och EU-medfinansiering i europeiska samarbetsprojekt
3) i enlighet med Europeiska kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (EG) nr 800/2008, för utbildning som direkt ansluter sig till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
4) för innovativa utvecklingsprojekt som vidtas i den offentliga verksamhet som bedrivs av organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, kommunala organisationer och andra offentliga organisationer utanför budgetekonomin
5) för projekt som gäller utveckling av arbetslivet
6) för sådana forsknings- och utvecklingsprojekt vid organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning, som främjar uppkomsten, utvecklingen och ett omfattande nyttiggörande av teknologiskt kunnande, affärskompetens och annan kompetens som är betydelsefull med tanke på näringslivets och samhällets utveckling
7) för nationella och internationella program och projekt vid organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning samt för beredning av projekt och utveckling av kompetens och strategiska verksamhetsbetingelser
8) för medlems- och programavgifter till internationella organisationer som betalas av organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning, för anläggningsleveranser samt resekostnader för resor som görs för Tekes räkning av personer som inte är anställda vid centralen
9) för förberedelser och genomförande av offentlig upphandling i fråga om innovationer som ökar den offentliga verksamhetens kvalitet och kostnadseffektivitet
10) för medlems- och deltagaravgifter till internationella organisationer för innovationssamarbete och innovationsprogram.
Bidragen kan även betalas i form av servicesedlar.
Med anslaget under momentet kan betalas utgifter som orsakas av förbindelser som ingåtts före 2010 under moment 32.20.20.
Med anslaget under momentet kan betalas förskott till forskningsorganisationer utanför budgetekonomin för projekt som gäller offentlig forskning.
Mervärdesskatteutgifter som hänför sig till konsumtionsutgifter som budgeterats under momentet betalas med medel under moment 32.01.29.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Finansiering riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyelsen av näringslivets strukturer. Med finansieringen sporras företag och andra sammanslutningar samt organisationer som omfattas av statens budgetekonomi till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma program som har som mål att påskynda utvecklingen och höja förädlingsvärdet, förbättra produktiviteten samt främja utvecklingen av arbetslivet. Vid beviljandet av finansiering beaktas effekterna av Tekes finansiering på projektets genomförande, projektets genomslagskraft, den eftertraktade affärsverksamheten och nyhetsvärdet av den innovation eller det kunnande som ska utvecklas, nyttiggörandet av resultaten, de resurser som ska användas, de ekonomiska förutsättningarna och nätbildningen samt projektens indirekta verkningar i näringslivet och samhället.
Stöd beviljas särskilt
- — för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till skapande och nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
- — för utveckling av affärsverksamheten vid unga innovativa företag
- — till små och medelstora företag för anskaffning av ny teknik och industriella rättigheter och innovationstjänster
- — för utveckling av innovativa produktionssätt och testning i pilot- eller demonstrationsskala samt till försöksproduktion
- — för planering och genomförande av sådana innovativa anskaffningar vid kommunala organisationer, organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, företag och andra sammanslutningar som betydligt ska förbättra kvaliteten på och kostnadseffektiviteten i beställarens verksamhet eller tjänster och som förutsätter att anbudsgivarna utvecklar nya produkter, produktionsmetoder, tjänster eller andra innovativa lösningar
- — för projekt för utveckling av arbetslivet.
Målen för effektiviteten och för resultatet av stödsystemets verksamhet har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).
EU-inkomsterna från europeiska samarbetsprojekt har antecknats under moment 12.32.99.
Den beräknade fördelningen av användningen av fullmakten och anslaget (1 000 euro)
Anslag | Fullmakt | |
Bidrag till forskning, utveckling och innovationsverksamhet | 215 680 | 211 680 |
Finansiering av offentlig forsknings- och utvecklingsverksamhet | 173 140 | 171 760 |
Programavgifter till Europeiska rymdorganisationen (ESA): obligatoriska och valfria program | 16 500 | 16 200 |
Sammanlagt | 405 320 | 399 640 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018— | Sammanlagt fr.o.m. 2014 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2014 | 347 962 | 155 520 | 53 319 | 14 308 | 2 970 | 574 079 |
Förbindelser år 2014 | 57 358 | 185 568 | 103 212 | 39 202 | 14 300 | 399 640 |
Utgifter sammanlagt | 405 320 | 341 088 | 156 531 | 53 510 | 17 270 | 973 719 |
Statens kostnader för de understöd som beviljas 2014 (nuvärde) uppgår totalt till 393,0 miljoner euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
INKA-programmet (överföring till moment 32.20.42) | -4 000 |
Regeringens utgiftsbesparing | -24 400 |
Utbetalningar med anledning av fullmaktsökning (tilläggsbudgetprop. III 2013) | 2 000 |
Övrig förändring | 450 |
Sammanlagt | -25 950 |
2014 budget | 405 320 000 |
2013 III tilläggsb. | — |
2013 I tilläggsb. | -600 000 |
2013 budget | 431 270 000 |
2012 bokslut | 431 513 978 |
41. Allmänt understöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 24 212 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med statsrådets förordning om allmänt understöd till sammanslutningar som främjar utrikeshandeln, näringspolitiken och företags internationalisering (1301/2010)
1) till allmänna understöd för sammanslutningar som främjar näringspolitiken med anknytning till arbets- och näringsministeriets verksamhetsområde och för utveckling och produktion av tjänster för små och medelstora företag
2) för främjande av utländska investeringar
3) till att producera grundläggande rådgivning, sakkunnigtjänster och företags utvecklingstjänster som tillhandahålls av sammanslutningar som främjar internationell affärsverksamhet
4) för finansiering av offentliga sammanslutningars projekt
5) för skötseln av uppgifterna på nationell nivå inom det nordiska miljömärkningssystemet.
För kostnaderna för att främja utländska investeringar samt för att effektivisera nyttiggörandet av formgivning i näringsverksamheten och för att utveckla företagstjänster kan, på grund av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet, allmänt understöd beviljas till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. I särskilda fall kan även för projekt som syftar till att för små och medelstora företag främja tjänster, företagsverksamheten och ekonomin inom kreativa områden på grund av deras samhälleliga effekter och goda resultat beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. Vidare kan en del av upprätthållandet av nätverket av exportcentra samt en del av sakkunnigtjänsterna som främjar internationell affärsverksamhet bestå av sådana funktioner som finansieras till det fulla kostnadsbeloppet.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Allmänt understöd kan beviljas för kostnaderna för upprätthållandet av nätverket av exportcentra som lyder under Finpro ry. När det gäller anskaffning av utländska investeringar betonas kunskapsintensiva branscher, produktion med högt mervärde, investeringar i forskning, utveckling och innovationer samt investeringarnas sysselsättningsverkningar.
Allmänt understöd kan också användas för produktion av internationaliseringstjänster. Allmänt understöd för främjande av internationalisering inom de kreativa branscherna riktas till främjande av kännedomen om och efterfrågan på finländsk musik, den finländska filmbranschen och den finländska audiovisuella branschen i världen. Ministeriet fortsätter att stödja svenskspråkiga och till Ryssland riktade internationaliseringstjänster. Den primära uppgiften för sammanslutningar som främjar internationalisering är att tillhandahålla tjänster för de finländska företagen och näringslivet både i och utanför Finland som en del av nätverket Team Finland.
Produktionen av tjänster som främjar kommersialiseringen av uppfinningar överförs från Uppfinningsstiftelsen till ansvarsområdet för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland vid ingången av 2014.
Effektivitet
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Företagen internationaliseras och bildar nätverk och deras kunskaper i internationell affärsverksamhet fördjupas. | |||
— Andelen små och medelstora företag av Finpros alla kunder, % | 78 | 67 | 67 |
— Lyckade kundrelationer som Finpro fått tillstånd att ange som referens st. | 74 | 80 | 85 |
— Finpros prognostiseringsverksamhet, insamlade signaler från inledningsfasen, st. | 4 766 | 7 000 | 7 500 |
Utländska investeringar skapar ekonomisk tillväxt, ökar antalet arbetsplatser och stärker kunskapsunderlaget. | |||
— Utländska investeringars sysselsättningsskapande effekt (antalet arbetsplatser) | 3 638 | 650 | 800 |
— Utländska investeringars ekonomiska betydelse, mn euro | 355 | 120 | 150 |
Standardiseringen förbättrar produkternas och systemens kompatibilitet och utbytbarhet | |||
Konsumtionen inriktas på miljösparande produkter och tjänster och antalet sådana finländska företag som förbinder sig till att vara ansvarsfulla ökar. |
Verksamhetens resultat
2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
Nyttan av Finpros tjänster med tanke på företagen (1–5) | 3,95 | 3,98 | 4,0 |
Andelen nya företagskunder av Finpros alla kunder, % | 40 | 40 | 38 |
Kundtillfredsställelse i fråga om Finpro (företag) (1–5) | 4,0 | 4,1 | 4,1 |
Kundtillfredsställelse i fråga om Invest in Finland (företag) | 4,09 | 4,10 | 4,10 |
Beräknad användning av anslaget (euro)
Standardiseringsverksamhet | 1 490 000 |
Främjande av kreativa branscher och företagsamhet | 1 332 000 |
Globala internationaliseringstjänster | 17 275 000 |
Främjande av utländska investeringar | 4 115 000 |
Sammanlagt | 24 212 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Avdrag i anslutning till överföringen av finansieringen av uppfinningsverksamheten till moment 32.30.45 | -2 000 |
Bortfall av poster av engångsnatur | -450 |
Regeringens utgiftsbesparing | -4 200 |
Uppfinningsverksamhet (överföring till moment 32.01.02) | -5 260 |
Sammanlagt | -11 910 |
2014 budget | 24 212 000 |
2013 budget | 36 122 000 |
2012 bokslut | 40 472 000 |
42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 10 300 000 euro.
Anslaget får användas
1) för genomförandet av programmet Innovativa städer
2) för utvecklingsåtgärder som stöder innovationskluster och lokal och regional innovationsverksamhet.
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:I regeringsprogrammet har som mål satts att i Finland skapa de allra bästa förutsättningar att utnyttja hög kompetens och bedriva affärsverksamhet. I regeringsprogrammet anges i anslutning till detta att man har som mål att utöver nationellt och internationellt nätverkande innovationsgrupper skapa starka regionala innovationskluster i Finland.
Målet för programmet Innovativa städer (INKA) som inleds vid ingången av 2014 är att stödja synergin mellan de nationella och regionbaserade åtgärderna inom innovationspolitiken i syfte att skapa internationellt attraktiva innovationskluster. Eftersom det nya programmet baserar sig på lokala åtgärder och förenar de nationella och regionala resurserna och åtgärderna kompletterar det andra viktiga instrument inom innovationspolitiken.
Programmet stöder stadsregionernas specialisering inom sina starka områden och ackumuleringen av internationellt betydande kompetens genom att sporra klustren till strategiska val av prioriteringar och ett brett samarbete mellan den offentliga sektorn och näringslivet. Kompetensbaserad ny affärsverksamhet främjas genom tidsenliga utvecklingsmiljöer, pionjärmarknader samt genom effektivt nationellt och internationellt nätverkande.
Avsikten är att anslaget används för genomförandet av utvecklingsprojekten inom programmet Innovativa städer på de grunder som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.
Anslaget under momentet kan också användas för utvecklingsåtgärder som stöder innovationskluster och lokal och regional innovationsverksamhet.
Samhälleliga verkningar
- — I Finland skapas attraktiva och internationellt konkurrenskraftiga innovationsmiljöer
- — I innovationsklustren uppkommer ny kompetensorienterad, internationellt konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på samarbete mellan näringslivets och den offentliga sektorns aktörer
- — Integreringen av innovationsaktörer i nationella och globala innovations- och värdenätverk stärks.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Förvaltningen av programmet INKA (överföring till moment 32.20.06) | -300 |
Prognostiseringsprogrammet Team Finland (överföring till moment 32.20.06) | -1 000 |
Programmet INKA (överföring från moment 32.20.40) | 4 000 |
Programmet INKA (överföring från moment 32.50.43) | 4 000 |
Sammanlagt | 6 700 |
2014 budget | 10 300 000 |
2013 I tilläggsb. | 4 000 000 |
2013 budget | 3 600 000 |
2012 bokslut | 5 100 000 |
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 20 515 000 euro.
År 2014 får nya understöd beviljas till ett belopp av 14 786 000 euro.
Fullmakten och anslaget får användas till genomförande och betalning av projekt enligt statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt (1300/2010).
Enligt den ovan nämnda förordningen får fullmakten och anslaget förutom för internationaliseringsprojekt som främjar utrikeshandel och export dessutom användas
1) för gemensamt deltagande i internationella utställningar samt för exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram
2) för andra samprojekt, för gemensamma projekt inom nya verksamhetsområden och servicebranscher, för strategiska spetsprojekt, för stödjande av företagsinitierade kulturexportprojekt samt för riksomfattande projekt inom turistbranschen.
Understödet till små och medelstora företag är högst 50 %. Understöd kan dock beviljas till högre procentandelar för sådana riksomfattande eller regionalt betydelsefulla projekt i vilka företag inte medverkar eller beträffande vilka det är svårt att fördela kostnaderna företagsvis eller där nyttan av projektet kan uppskattas tillfalla ett stort antal företag eller projektet till sin natur är avvikande och riskfyllt.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Företags gemensamma projekt genomförs av organisationer som främjar utrikeshandeln och näringspolitiken och av Finpro ry, olika branschförbund och företag eller sammanslutningar av dem.
Med anslaget genomförs sådana samprojekt för företag där deltagarna utgörs av små och medelstora företag. Med deltagandet i samprojekt strävar man efter att inleda ett företags export inom ett nytt marknadsområde samt att exportera nya produkter till marknaden, öka företagens export och hålla kvar de befintliga affärsförbindelserna samt att se sig om efter nya partnerskap inom nya exportmarknader. Att delta i samprojekt sänker företags tröskel för internationalisering och snabbar upp små och medelstora företags inträde på nya marknader. Deltagarna i samprojekten utgörs av tillväxtföretag, företag som befinner sig i kommersialiseringsskedet efter produktutvecklingsskedet, nya och innovativa nätverk av företag samt andra företagsgrupper. Understöden riktas särskilt till samprojekt inom miljöaffärsverksamheten och branscher för ren teknologi samt till utbildningsexporten och till innovativa nya projekt inom högteknologibranscher. Dessutom kan deltagarna vara aktörer inom kreativa branscher, aktörer som skapar nya innovationer och utvecklar och skapar nya mångsidiga tjänster inom bioteknologi och hälso- och välfärdsteknologi.
Särskilda målländer där projekt genomförs i är Bricks-länderna Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika. I företagens traditionella exportländer i Europa satsar man i huvudsak enbart på nya öppningar. Särskild vikt fästs vid branscher som är föremål för betydande strukturella förändringar
Samhälleliga verkningar
2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Affärskompetensen och internationaliseringsfärdigheterna vid små och medelstora företag stärks | |||
---|---|---|---|
Antal företag som deltar i strategiska spetsprojekt som stöds av ministeriet, st. | 384 | 370 | 360 |
Antal projekt inom miljöområdet, st. | 30 | 28 | 25 |
Antal projekt inom hälso- och välfärdsteknologi, st. | 9 | 7 | 6 |
Antal projekt inom servicesektorn, st. | 18 | 15 | 13 |
Verksamhetens resultat
2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Företag som deltar i samprojekt, st. | 2 250 | 2 100 | 2 000 |
Små och medelstora företags andel av understöden för samprojekt, % | 84 | 85 | 87 |
Antalet genomförda enskilda samprojekt, st. | 585 | 550 | 530 |
Produktion och kvalitetsledning
2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Antal anmälningar, st. | 354 | 400 | 380 |
Antal positiva beslut, st. | 328 | 280 | 260 |
Behandlingstid, mån. | 1—2 mån. | 1—2 mån. | 1—2 mån. |
Antal exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram som riktar sig till små och medelstora företag, st. | 76 | 70 | 70 |
Deltagande i internationella utställningar | 151 | 120 | 120 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Sammanlagt fr.o.m. 2014 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2014 | 10 165 | 5 701 | 2 452 | 752 | 19 070 |
Förbindelser år 2014 | 10 350 | 2 217 | 1 478 | 741 | 14 786 |
Utgifter sammanlagt | 20 515 | 7 918 | 3 930 | 1 493 | 33 856 |
Statens kostnader för de understöd som beviljas 2014 (nuvärde) uppgår totalt till 14,7 miljoner euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Internationaliseringen av sjöfartsindustrin (tilläggsbudget 2013) | 200 |
Minskad utbetalning av fullmaktsökningarna av engångsnatur | -2 400 |
Regeringens utgiftsbesparing | -508 |
Utbetalningar i anslutning till plötsliga strukturomvandlingar inom IKT-klustret (tilläggsbudget III 2012) | -1 650 |
Utbetalningar med anledning av fullmaktsökning (tilläggsbudgetprop. III 2013) | 1 000 |
Nivåförändring | 1 888 |
Sammanlagt | -1 470 |
2014 budget | 20 515 000 |
2013 III tilläggsb. | 500 000 |
2013 I tilläggsb. | 800 000 |
2013 budget | 21 985 000 |
2012 bokslut | 19 496 626 |
(44.) Statsunderstöd för enskilda företags projektberedning i Ryssland (reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.
2013 budget | 700 000 |
2012 bokslut | 1 000 000 |
45. Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 2 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av understöd för små och medelstora företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt som avses i lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006)
2) ingående av förbindelse som gäller understöd för små och medelstora företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet, till dess att den nya lag som upphäver lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet har trätt i kraft 2014.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en ny lag genom vilken lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006) upphävs. Lagen avses träda i kraft våren 2014.
Med understöden uppmuntras små och medelstora företag till att förbereda forsknings- och utvecklingsåtgärder. Finansiering för detta ändamål ges som understöd till ett belopp på högst 15 000 euro och beviljas på de minimis-villkor.
NTM-centralerna riktar sådan finansiering till projekt som syftar till att främja små och medelstora företags beredskap att inleda nya forsknings- och utvecklingsprojekt, att snabba upp inledandet av nya affärsverksamheter och att hjälpa små och medelstora företag med internationalisering och med att öka teknologisk och annan kompetens för utveckling. Anslaget beviljas för uppskattningsvis 200 små och medelstora företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Regeringens utgiftsbesparing | -2 000 |
Sammanlagt | -2 000 |
2014 budget | 2 000 000 |
2013 budget | 4 000 000 |
2012 bokslut | 5 000 000 |
(46.) Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.
2013 I tilläggsb. | 23 200 000 |
2013 budget | 2 900 000 |
2012 bokslut | 17 100 000 |
47. Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 52 722 000 euro.
Anslaget får användas
1) för räntestöd som beviljas för finansiering av Finnvera Abp:s och dess föregångare Kera Abp:s verksamhet i enlighet med statsrådets förbindelser som ingåtts med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) och den lag om aktiebolaget Kera Abp (65/1971) som föregick denna
2) för ersättning av förluster som uppkommit till följd av bolagens utlånings- och borgensverksamhet i enlighet med statsrådets förbindelser som ingåtts med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) och den lag om aktiebolaget Kera Abp (65/1971) som föregick denna.
Förklaring:Beviljandet av lån som omfattas av det regionala räntestödet samt lån som omfattas av specialräntestöd och som beviljas i enlighet med stödprogram som stöds på näringspolitiska grunder upphör vid ingången av 2014.
Enligt lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet och de förbindelser som statsrådet ingått med stöd av den betalar staten räntestöd till bolaget. Räntestödet kan vara regionalt räntestöd eller specialräntestöd. Staten betalar bolaget regionalt räntestöd för vidareöverföring till kredittagarna. Det beviljade räntestödet är till sitt belopp regionalt graderat. Specialräntestöd betalas till bolaget för vidareöverföring till kredittagarna i fråga om krediter som beviljats av särskilt fastställda näringspolitiska skäl.
År 2014 betalas räntestöd för de krediter som Finnvera Abp beviljat fram till den 31 december 2013. Bevillningsfullmakterna för de krediter som omfattas av det regionala räntestödet och specialräntestödet har också gällt den del av de beviljade krediterna som finansieras som en del av finansieringen av den europeiska regionala utvecklingen. Räntestöden för den finansiering som utgör delfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden för EU-programperioden 2000—2006 har utbetalats från och med den 1 januari 2009 från ett särskilt spärrkonto. Den statliga medfinansieringen av räntestödet och Europeiska regionala utvecklingsfondens andel har för programperioden 2007—2013 budgeterats under moment 32.50.64.
Räntestöd för krediter som beviljats åren 2002—2013 betalas till Finnvera Abp under det år då bolaget gottgör stödet till kunderna.
Ersättningarna för kreditförluster gör det möjligt för Finnvera Abp att bevilja riskfyllda lån och ställa borgen också när företagets säkerhet är otillräcklig. I fråga om tillväxtföretag och nystartade företag bedöms risknivån vara högre än i snitt.
Statsrådet har med stöd av 8 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet ingått en förbindelse om att staten, enligt villkoren i förbindelsen, ersätter Finnvera Abp för kreditförluster som gäller de krediter och borgensförbindelser som bolaget beviljar från och med den 1 januari 1999. Kredit- och borgensförluster på krediter och borgensförbindelser som Kera Abp har beviljat före denna tidpunkt ersätts enligt de förbindelser som statsrådet har ingått med stöd av lagen om Kera Abp.
De krediter och borgensförbindelser som Finnvera Abp beviljar 2014 beräknas orsaka staten utgifter första gången år 2015.
Även finansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden har kanaliserats till ersättning av kreditförluster för investerings- och driftskapitallån som beviljats av Finnvera Abp under programperioden 2000—2006. Ersättningarna för förluster (ERUF:s andel och den nationella andelen) betalas från ERUF-spärrkontot så länge som denna avtalsstock är gällande.
Uppskattning av de utgifter som föranleds staten (euro)
Räntestöd | 529 000 |
Ersättningar för förluster | 52 193 000 |
Sammanlagt | 52 722 000 |
Effektivitet
2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Antal nystartade företag som får finansiering från Finnvera, st. | 3 123 | 3 200 | 3 200 |
Antalet nya arbetstillfällen som Finnvera Abp främjat, st. | 8 660 | 9 000 | 9 000 |
Ökning i omsättningen för företagskunder som växer och internationaliseras, % | - | 12,5 | 12,5 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018— | Sammanlagt fr.o.m. 2014 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2014 | 529 | - | - | - | - | 529 |
Utgifter sammanlagt | 529 | - | - | - | - | 529 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Nivåförändring | -2 565 |
Sammanlagt | -2 565 |
2014 budget | 52 722 000 |
2013 III tilläggsb. | 200 000 |
2013 budget | 55 287 000 |
2012 bokslut | 58 233 314 |
48. Räntestöd och annat stöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 10 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av räntestöd enligt lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1137/1996) och lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011)
2) till betalning av behövliga åtgärder och kostnader för att skydda ränte- och valutarisker som föranleds Statskontoret till följd av ränteutjämningsavtal
3) till betalning av förvaltningsarvode till bolaget Finlands Exportkredit Ab, som avses i lagen om ett ränteutjämningsbolag för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1136/1996)
4) till betalning av underskottsersättning till bolaget Finlands Exportkredit Ab som avses i lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Syftet med räntestöd för offentligt understödda export- och fartygskrediter är att trygga de finländska bolagen ett internationellt konkurrenskraftigt system för finansiering av export och fartygsleveranser, öka kapitalvaruexporten och fartygsleveranserna från Finland och främja sysselsättningen för exportörer, finländska varv och deras underleverantörer.
Med stöd av lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) får Finlands Exportkredit Ab ingå ränteutjämningsavtal och motsvarande ränteutjämningsbeslut som gäller export- och fartygskrediter med fast ränta till ett kapitalvärde av högst 5 000 miljoner euro. När det maximala kapitalvärdet av ränteutjämningsavtalen och räntutjämningsbesluten räknas ut, beaktas i fråga om ränteutjämningsavtalen och ränteutjämningsbesluten det oförfallna kapitalet i dess helhet, och i fråga om ränteutjämningsanbud 30 procent av kapitalvärdet. Betalning av underskottsersättning uppkommer när bolaget enligt ett års- eller mellanbokslut gör en sådan förlust till följd av beviljande av export- och fartygskrediter som överstiger bolagets fria egna kapital.
Nyckeltal som beskriver verksamheten
2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Ränteutjämningsavtal för nya exportkrediter | |||
— mn euro | - | 150 | 600 |
— st. | - | 2 | 6 |
Avtalsstocken för beviljade krediter vid utgången av året | |||
— mn euro | 1 129 | 998 | 1 308 |
— st. | 25 | 23 | 24 |
Utgifter som föranleds staten på grund av ränteutjämningsavtalen (1 000 euro)
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Sammanlagt fr.o.m. 2014 |
|
Räntestöd för exportkrediter | 3 900 | 6 400 | 13 000 | 16 800 | 19 700 | 59 800 |
Utgifter för skyddsåtgärder | 6 100 | 5 000 | 3 000 | 1 600 | 800 | 16 500 |
Utgifter sammanlagt | 10 000 | 11 400 | 16 000 | 18 400 | 20 500 | 76 300 |
Ränteutjämningsavtalen och skyddet mot ränte- och valutarisker ger utöver utgifterna upphov till räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder till staten under moment 12.32.99. År 2012 uppgick de räntegottgörelser som inflöt till staten till sammanlagt 36,2 miljoner euro. Ränteutjämningsverksamheten uppvisade därmed ett överskott på 21,8 miljoner euro. De räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder som inflyter till staten från ränteutjämningsverksamheten beräknas vara 23,6 miljoner euro 2013 och 14,9 miljoner euro 2014.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justering av förslagsanslag | -800 |
Sammanlagt | -800 |
Momentets rubrik har ändrats.
2014 budget | 10 000 000 |
2013 budget | 10 800 000 |
2012 bokslut | 14 366 549 |
50. Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 000 000 euro.
Anslaget får användas som understöd för utbetalningen av ett internationellt teknologipris.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Det internationella teknologipriset, det s.k. milleniumpriset, är ett pris på en miljon euro som beviljas vartannat år och som syftar till att förbättra bilden av Finland som en teknologi- och välfärdsstat på hög nivå.
Priset ska delas ut till en person, en sammanslutning eller ett projekt som erkänsla för en framtidsinriktad, teknikbaserad innovation med vittomspännande verkningar som främjar livskvaliteten och humana samhälleliga värderingar. Prisprojektet sköts av Stiftelsen Teknikakademien. Priset har tidigare delats ut 2004, 2006, 2008, 2010 och 2012.
2014 budget | 1 000 000 |
2012 bokslut | 1 000 000 |
(63.) Betalningar som föranleds av skuldkonvertering (reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten.
2013 budget | — |
80. Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 414 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av de lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab för refinansieringsverksamhet när det gäller exporten
2) till betalning av sådana kostnader som tas ut hos låntagaren i samband med ränta eller annars. Kostnaderna föranleds av åtgärder som behövs för skydd mot ränte- och valutarisker i fråga om lån som beviljats Statskontoret för refinansieringsverksamhet.
Förklaring:En refinansieringsmodell för export togs temporärt i bruk för åren 2009—2011. I 2012 års första tilläggsbudget beviljades dessutom en ny lånefullmakt på en miljard tills det nya systemet för exportfinansiering i form av krediter (1543/2011) har införts.
Modellen för refinansiering av exporten är avsedd att för de finländska bolagen säkra ett internationellt konkurrenskraftigt system för finansiering av export och fartygsleveranser, att öka kapitalvaruexporten och fartygsleveranserna från Finland och främja sysselsättningen för exportörer, finländska varv och deras underleverantörer.
Inom ramen för refinansieringsmodellen för exportprojekt refinansierar Finlands Exportkredit Ab på OECD-villkor köparkrediter som finländska och utländska kreditinstitut eller finansiella institut har ordnat för export av finländska kapitalvaror. Refinansieringen genomförs med hjälp av lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab.
Utbetalningen av lånet följer samma tidtabell som den refinansiering som Finlands Exportkredit Ab beviljar. Det maximala beloppet av Finlands Exportkredit Ab:s finansieringsandel är beloppet av den exportkredit som beviljas på OECD-villkor, förutsatt att Finnvera Abp ställer Finlands Exportkredit Ab full garanti. Ett ytterligare villkor är att den bank som beviljas refinansiering i tillräcklig utsträckning uppfyller kraven på soliditet och ekonomisk funktionsförmåga.
Nyckeltal som beskriver verksamheten
2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Beviljade lån, st. | 6 | - | - |
Beviljade lån, mn euro | 1 091 | - | - |
Uttagna lån, mn euro | 882 | 755 | 400 |
Statens utgifter för refinansieringsverksamhet (1 000 euro)
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Sammanlagt | |
Uttagna krediter | 400 000 | 369 300 | - | - | - | 769 300 |
Utgifter för skyddsåtgärder | 14 500 | 12 200 | 10 000 | 7 800 | 6 200 | 50 700 |
Sammanlagt | 414 500 | 381 500 | 10 000 | 7 800 | 6 200 | 820 000 |
---|
De tillgångar som används till refinansieringsverksamhet är sådana lån som ska återbetalas och som staten får inkomster av i form av återbetalat kapital och räntor. Staten kan också få inkomster av skyddsåtgärder. År 2012 var inkomsterna av refinansieringsverksamheten 72,1 miljoner euro och amorteringarna på lånet 43,4 miljoner euro. De beräknade inkomsterna av refinansieringen och amorteringarna på lånet är sammanlagt 172,4 miljoner euro 2013 och 324,6 miljoner euro 2014. Amorteringarna på lånen för refinansieringsverksamheten intäktsförs under moment 15.01.04 och räntorna under moment 13.01.05.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Förändringar i tidtabellerna för kredituttag | -340 500 |
Sammanlagt | -340 500 |
2014 budget | 414 500 000 |
2013 budget | 755 000 000 |
2012 bokslut | 943 652 525 |
(81.) Lån till Finlands Exportkredit Ab för finansiering av inhemska fartygsleveranser (förslagsanslag)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.
2013 budget | 185 000 000 |
82. Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 10 000 euro.
Anslaget får användas till sådana lån som avses i 8 b § i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) och som tryggar den medelsanskaffning som hänför sig till exportfinansiering i form av krediter.
Arbets- och näringsministeriet kan bevilja Finnvera Abp lån som hänför sig till sådan finansiering av export som avses i 8 b § i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) till ett belopp av högst 200 000 000 euro. Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. En förutsättning för beviljande av lånen är att störningarna på finansmarknaden ställer hinder för sådan medelsanskaffning till Finnvera Abp som avses i 8 a § i lagen om statens specialfinansieringsbolag. Återbetalningstiden för de lån som beviljas ska vara högst 12 månader. På de lån som beviljas uppbärs gängse ränta.
Förklaring:Med stöd av lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) får Finlands Exportkredit Ab bevilja export- och fartygskrediter som grundar sig på Finnvera Abp:s medelsanskaffning. Enligt lagen kan staten ställa garanti för Finnvera Abp:s medelsanskaffning i anslutning till exportfinansiering i form av krediter. Om det finns sådana störningar i verksamheten på finansmarknaden att Finnvera Abp inte via marknaden kan skaffa lån och låneprogram avsedda för medelsanskaffningen, kan bolaget inom ramen för anslagen i statsbudgeten mot gängse ränta beviljas kortfristigt lån för högst 12 månader. Avsikten är att bevilja lånen utan krav på säkerhet.
2014 budget | 10 000 |
2013 budget | 10 000 |
2012 bokslut | — |
83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 90 400 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988), på grunder som närmare föreskrivs genom förordningar av statsrådet och kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse för företag och andra sammanslutningar för teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som syftar till att utveckla och nyttiggöra produkter, produktionsmetoder och tjänster.
Lån kan beviljas som innehåller villkor för riskexponering. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till ett resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte, har Tekes rätt att på ansökan av låntagaren och inom ramen för de villkor som närmare bestäms genom statsrådets förordning 298/2008 förlänga låntagarens återbetalningstid, retroaktivt ändra ett lån eller delar av det som ursprungligen beviljats i form av främmande kapital till ett lån i form av eget kapital eller i undantagsfall helt eller delvis låta bli att återkräva det obetalda lånekapitalet och räntorna. Stora företag kan beviljas lån endast av mycket tungt vägande skäl speciellt när lånevillkoret för riskexponering är väsentligt med tanke på genomförandet av projektet och det kan fastställas på förhand.
Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. En del av finansieringen kan betalas ut i förskott. Maximibeloppet för lån för vilka betalningsbefrielse kan beviljas är 25 000 000 euro.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2014 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 106 823 000 euro.
Förklaring:Med lånen sporras såväl stora som små och medelstora företag och andra sammanslutningar till teknologi-, forsknings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma teknologi-, forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som har som mål att påskynda utvecklingen samt att höja förädlingsvärdet och förbättra produktiviteten.
Finansiering beviljas särskilt
— företag och andra sammanslutningar för forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja utvecklingen och förbättringen av internationellt konkurrenskraftiga produkter, produktionsmetoder och tjänster
— för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
— för startande av affärsverksamheter vid nygrundade innovativa företag och nya affärsverksamheter vid redan verksamma företag samt för främjande av företagsekonomiskt nyttiggörande av forsknings- och utvecklingsverksamheten och dess resultat
— små och medelstora företag för marknadsnära riskfyllda utvecklings- och produktifieringsprojekt
— för utveckling av innovativa produktionssätt och testning i pilot- eller demonstrationsskala samt till försöksproduktion
— små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella rättigheter och innovationstjänster som en del av ett forsknings-, produktutvecklings- eller innovationsprojekt.
Villkoren för kapitallån bestäms enligt aktiebolagslagen (624/2006). Tekes lånestock som sköts av statskontoret uppgick i 2012 års bokslut till 640,5 miljoner euro.
Inkomsterna av återbetalning av lån har antecknats under moment 15.01.04 och räntorna under moment 13.01.05.
Målen har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018— | Sammanlagt fr.o.m. 2014 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2014 | 63 719 | 18 738 | 4 890 | 1 111 | - | 88 458 |
Förbindelser år 2014 | 26 681 | 54 133 | 17 121 | 5 873 | 3 015 | 106 823 |
Utgifter sammanlagt | 90 400 | 72 871 | 22 011 | 6 984 | 3 015 | 195 281 |
Totalt uppgår statens kostnader för de lån som beviljas 2014 (nuvärde) till 25,8 miljoner euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Kapitalplaceringsverksamhet (överföring till moment 32.20.89) | -20 000 |
Utbetalningar med anledning av fullmaktsökning (tilläggsbudgetprop. III 2013) | 5 000 |
Nivåförändring | -3 142 |
Sammanlagt | -18 142 |
2014 budget | 90 400 000 |
2013 III tilläggsb. | 3 000 000 |
2013 budget | 108 542 000 |
2012 bokslut | 98 307 073 |
87. Kapitallån till Finnvera Abp (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 000 000 euro.
Anslaget får användas för att bevilja Finnvera Abp kapitallån enligt 12 kap. 1 § i aktiebolagslagen (624/2006) utan ränta och säkerhet för att användas till rekapitalisering av fonden Aloitusrahasto Vera Oy. Om den finansiella verksamheten i det bolag som ska rekapitaliseras uppvisar förlust, kan lånet avskrivas.
Förklaring:Avsikten är att återbetalningstiden på kapitallånet är högst 15 år. Aloitusrahasto Vera Oy fungerar som en kapitalinvesterare som kompletterar den finansiella marknaden. Genom fondens verksamhet kompletteras den finansiella marknaden mellan finansiering av produktutvecklingsverksamhet och privat kapitalplaceringsverksamhet särskilt för företag i begynnelse- och inledningsfasen. Fonden investerar i nyetablerade teknologiföretag samt i teknikintensiva eller innovativa serviceföretag.
Målföretagen ska ha potential för att kunna utvecklas till tillväxtföretag och för internationalisering. För fondens förvaltning ansvarar Finnveras dotterbolag Veraventure Ab. Avsikten med anslaget är att förebygga brister på marknaden för riskkapitalplaceringar, vilka gör det svårare att få riskkapital särskilt för snabbväxande företag samt företag som inleder och utvidgar sin verksamhet.
2014 budget | 5 000 000 |
2013 I tilläggsb. | 10 000 000 |
88. Kapitalinvestering i Finlands Industriinvestering Ab (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 30 000 000 euro.
Anslaget får användas till att höja Finlands Industriinvestering Ab:s aktiekapital för att säkerställa finansieringen av affärsverksamheten och tillväxten vid små och medelstora företag med snabb tillväxt och internationalisering samt för kapitalplaceringsverksamhet som främjar internationalisering.
Förklaring: Avsikten är att anslaget används för att inrätta en fond för tillväxtfonder II. Genom den statliga finansieringen aktiveras inhemskt och utländskt privat kapital på den finländska riskkapitalmarknaden. Den fond som ska inrättas investerar i venture capital-fonder och tillväxtfasens buyout-fonder verksamma i Finland. Fonder för tillväxtfonder främjar uppnåendet av de näringspolitiska målen. Tyngdpunkten i investeringsverksamheten ligger på tillväxtorienterade och internationellt inriktade finländska bolag i enlighet med regeringsprogrammet.
Målet är att den nya fondens storlek ska ligga på minst 100 miljoner euro, varav Finlands Industriinvestering Ab:s andel är högst hälften. Finlands Industriinvestering Ab ska förvalta den planerade Fonden för tillväxtfonder II för egen räkning och för de institutioners räkning som investerar i den. Investeringarna ska göras helt på marknadsvillkor.
2014 budget | 30 000 000 |
2012 bokslut | 30 000 000 |
89. Kapitalinvestering i nystartade företags kapitalplaceringsverksamhet (fast anslag)
Under momentet beviljas 20 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av teckningspriset för aktier och av annat kapital i det bolag som förvaltas av Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer och som bedriver kapitalplaceringsverksamhet som riktar sig till nystartade företag.
Förklaring:Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer inleder vid ingången av 2014 kapitalplaceringsverksamhet, som en del av tillväxtfinansieringsprogrammet och omorganiseringen av statens kapitalplaceringsverksamhet, vilka ingår i ramarna för statsfinanserna 2014—2017. Det första verksamhetsåret beräknas investeringarnas belopp uppgå till 15—20 miljoner euro. Av denna summa föranleds uppskattningsvis 5—7 miljoner euro av förvärv av Finnvera Abp:s fondinvesteringar. Avsikten är att investeringarna görs via statens och privata investerares gemensamma fonder. Till kostnaderna för verksamheten för det bolag som ska bildas beräknas det åtgå högst 500 000 euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Överföring från moment 32.20.83 | 20 000 |
Sammanlagt | 20 000 |
2014 budget | 20 000 000 |