Statsbudgeten 2014

Förklaring:Anslaget är avsett för den ersättning som betalas till ett företag eller någon annan sammanslutning som tillhandahåller yrkesutbildning inom järnvägstrafiken.

Förklaring:Det stöd som betalas till fartygen motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett ovan avsett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de socialskyddsavgifter som arbetsgivaren har betalat för inkomsten samt de sjömanspensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremier liksom den andel av premierna för grupplivförsäkring för fritiden och tilläggsförsäkringen i fritidsförsäkringen som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast den verkställda källskattens belopp och det belopp av socialskyddsavgiften som arbetsgivaren betalat.

År 2014 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2012—30.6.2013. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares socialskyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2013—31.10.2014 i fråga om arbetsgivarprestationer som lämnats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2012 betalades det nästan 79 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det 2014 i handelsfartygsförteckningen finns 127 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 111 lastfartyg och 16 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt 1 481 614 ton. År 2012 var stödet till de lastfartyg som erhöll stöd i genomsnitt 338 323 euro per fartyg och andelen av bruttolönerna ca 37,1 %. År 2012 var stödet till de passagerarfartyg som erhöll stöd i genomsnitt 3 234 260 euro per fartyg och andelen av de bruttolöner som betalades för sjöarbete ca 32,8 %.

Förklaring:I budgeten för 2013 beviljades en fullmakt på 30 miljoner euro för stöd till investeringskostnader för sådana anordningar som, i syfte att förbättra miljöskyddet på fartyg som är i användning för närvarande, installeras i efterhand (såsom svavelskrubbrar och motsvarande tekniker för rening av avgasutsläpp). I budgeten för 2013 beviljades 10 miljoner euro för ändamålet. Till budgeten för 2014 föreslås slutdelen, dvs. 20 miljoner euro.

Stöden betalas när investeringarna genomförts.

Förordningen är i kraft till utgången av 2014.

Ändringen jämfört med budgeten för 2013 är att den också omfattade sådant anslag för miljöstöd till nya fartyg som nu upphör. Anslaget uppgick till ett belopp av 28 miljoner euro.

Förklaring:Motsvarande inkomst har antecknats under moment 11.19.02. De medel som delas ut i form av lästavgifter fördelas i sin helhet på basis av utfallet av de lästavgifter som influtit året innan.

Förklaring:Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en avgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Av den anledningen är det meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster.

Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i kollektivtrafiklagen (869/2009) samt för vissa utgifter som hänförs till produktion av kollektivtrafiktjänster och främjande och utvecklande av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrning. Enligt kollektivtrafiklagen ändras sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker etappvis före den 2 december 2019.

Det ändrade sättet att ordna kollektivtrafiken innebär att staten ersätter regionala köp i regel direkt till trafikidkaren utan att stödja kommunerna. Kommunerna betalar även i fortsättningen sin andel av kostnaderna. Uppskattningsvis 20 % av den trafik som är statsunderstödd 2014 iakttar detta sätt att ersätta och ordna. Staten får biljettinkomsterna, som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Med hänsyn till 2014 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 1 726 000 euro som biljettinkomster, som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Målet för basservicenivån inom kollektivtrafiken är att trygga det dagliga behovet av att ta sig fram och lika möjligheter till mobilitet. Med trafik på basservicenivå avses en servicenivå som tillgodoser medborgarnas och näringslivets nödvändiga mobilitetsbehov i hela landet. Basservicenivån anges på trafiksystemnivå och det är tillräckligt att den realiseras inom en enda trafikform.

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional och rikstäckande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster omfattar åren 2012—2015 och uppgår till sammanlagt 136,84 miljoner euro. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik under perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt prisskyldigheter som gäller region- och pendlarbiljetter. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik. Vid köp av trafik prioriteras basservicenivån i förhållande till den övriga köptrafiken. Enligt bedömning har den stamtrafik som närings-, trafik- och miljöcentralerna köpt 6 miljoner resenärer år 2014. Statens finansieringsandel per resenär har varit ca 5 euro.

Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och arbetsresebiljetterna. Förutsättningen för finansiering av prisskyldigheten är att kommunen deltar i kostnaderna för prisskyldigheten med en andel som är minst lika stor som statens. Antalet resor som görs med region- och stadsbiljetter år 2014 beräknas uppgå till drygt 30 miljoner.

Kommunerna kan beviljas statsunderstöd för köp av stadsmässig lokaltrafik och för prisskyldigheter som gäller stadsbiljetter. Genom att rikta det statsunderstöd som beviljas stöder man genomförda kommunsammanslagningar och bildandet av regionala kollektivtrafikmyndigheter så långt det är möjligt. Statens medfinansiering är högst lika stor som kommunens.

Tyngdpunkterna för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på främjande av samordningen av persontransporterna och utvecklande av biljettsystemen.

Målsättningen för stödjande av en konkurrenskraftig kollektivtrafik är att förbättra servicen samt öka färdmedelsfördelningen och resorna inom kollektivtrafiken.

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna med ett anslag på 12,750 miljoner euro under förutsättning att finansieringen höjer kollektivtrafikens servicenivå inom regionerna och därmed ökar användningen av kollektivtrafiken och dess marknadsandel samt förbättrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutning till den myndighet som ansvarar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. En förutsättning för statsunderstödet är att den statliga finansieringen binds till utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT) så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmen.

Som främsta grund för fördelningen av understödet mellan regionerna används befolkningsmängden i dessa regioner. Vid beviljandet av understöd fästs det dessutom uppmärksamhet vid hur väl de understödda åtgärderna främjar tillväxten av färdmedelsfördelningen i fråga om hållbar mobilitet i regionen. Staten understöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Jämfört med fjolårsbudgeten har anslaget för köp av trafik inom den regionala och lokala trafiken minskat och anslaget för stora städer på motsvarande sätt ökat på grund av att verksamhetsområdena för kollektivtrafikens behöriga myndigheter ändrats i enlighet med kollektivtrafiklagen.

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på ca 10 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken. Målet ska vara en attraktiv servicenivå inom kollektivtrafiken och att stadsregionerna deltar med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Staten köper trafiken på banavsnitten Helsingfors—Karis, Helsingfors—Riihimäki och Helsingfors—Lahtis. Genom att statens köper trafiken inom den del av Helsingfors närtrafik som sträcker sig utanför området för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) möjliggörs en högre servicenivå än vad de direkta biljettintäkterna möjliggör. Genom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan anses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den utsträckning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker. Inom den närtrafik som staten köpt företas årligen ca 12 miljoner resor.

Med trafik på specialservicenivå avses sådana kollektivtrafiktjänster som behövs för att stödja landskapens eller regionernas näringsliv och mål för attraktivitetsutvecklingen. Mobilitetsbehoven på specialservicenivå baserar sig på att näringslivets förutsättningar upprätthålls eller utvecklas i regionerna. Vid ordnandet av sådana tjänster kan lokala, privata aktörer och företag delta parallellt med den offentliga sektorn.

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten köper flygtrafik på reguljära rutter till Nyslott och Varkaus tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. Inom köptrafiken reser nästan 19 000 passagerare per år. Det nuvarande avtalet om flygtrafik löper ut vid utgången av 2013. Ett nytt avtal bereds för 2014—2015. Statens betalningsandel under avtalsperioden är högst 50 % av kostnaderna för köptrafiken.

Syftet med att köpa färjtrafik på Kvarken är att trygga passagerarfärjtrafiken på Kvarken. Avtalet för 2014 konkurrensutsätts under 2013. Statens betalningsandel är högst 50 % av kostnaderna för trafikköpen. Det beräknas att antalet passagerare kommer att uppgå till cirka 100 000 år 2014.

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. Genom finansieringen säkras dessutom genomförandet av de riksomfattande projekt (inkl. riksomfattande biljett- och betalningssystem) som stöder ordnandet av kollektivtrafiken. För utvecklingsprojekten anvisas 1,9 miljoner euro.

Av anslaget anvisas 0,9 miljoner euro för mobilitetsstyrning. Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka andelen kollektivtrafik, och därmed också andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Förklaring:Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har erforderlig transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Trafikverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet som inte har någon vägförbindelse. Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 205 000 personer år 2014. Utgifterna per passagerare är ca 52 euro och utgifterna per bofast person 18 400 euro per år.

Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och godstransporter för den bofasta befolkningen i Sibbo och Ekenäs skärgårdar samt för skärgårdens ringvägar i Åbolands skärgård.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 27,04 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av att fullmakten binds enligt de avtal som ingås.

Förklaring:Köpet av förbindelsefartygstjänster som helhetsservice för rutterna Kotka—Pyttis och Hitis konkurrensutsattes under 2012. Tjänsteleverantörerna ansvarar för upphandling och underhåll av de fartyg som går i trafik på rutterna Kotka—Pyttis och Hitis. Helhetsservicen enligt avtalet gäller åren 2014—2023. Förbindelsefartygstrafiken beräknas föranleda utgifter på cirka 5 030 000 euro om året under perioden 2014—2023.