Statsbudgeten 2014
40. Fiskeri-, vilt- och renhushållning
Förklaring:Under detta kapitel har utgifterna för styrningen av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och fiskeri-, vilt- och renhushållningen budgeterats. Beloppet av de anslag som budgeterats under kapitlet uppgår till ca 51,6 miljoner euro, och i gengäld beräknas till staten inflyta ca 30 miljoner euro i inkomster. De största inkomstposterna är EU-inkomster samt influtna avgifter för hjortdjursjakt och jaktvårds- och fiskevårdsavgifter.
Fiskkonsumtionen har ökat stadigt i Finland, men den inhemska fiskens andel av konsumtionen har gått ner. Importen av fisk har ökat kraftigt samtidigt som det inte har varit möjligt att öka det inhemska utbudet på fisk i motsvarighet till efterfrågan.
De viktigaste kommersiellt utnyttjade fiskbestånden väntas förbli livskraftiga, särskild vikt bör dock fästas vid hållbart nyttjande av vissa bestånd. Bestånden av säl och storskarv har vuxit och försämrar verksamhetsförutsättningarna för yrkesfisket i havsområdena. Antalet yrkesfiskare i havsområdena har minskat en längre tid och fiskarnas medelålder har stigit. I havsområdena finns det ca 500 yrkesfiskare som har fiske som huvudsyssla och i insjöområdena ca 200. De största åldersklasserna utgörs av 45—65 år gamla fiskare. Samtidigt har dock fångsterna inom yrkesfisket ökat och i synnerhet inom trålfisket har några tiotal utländska fiskare anställts. De senaste åren har även företag som äger finländska fartyg övergått i utländsk ägo. Värdet på fångsten inom yrkesfisket uppgår för närvarande till ca 41 miljoner euro. Den kommersiella fångsten av fisk i havsområdena var år 2012 den största genom tiderna, ca 132 miljoner kilogram, varav andelen strömming och vassbuk utgjorde 126 miljoner kilogram.
Produktionsmängderna inom fiskodlingen har minskat med mer än 40 % från rekordnivån på 1990-talet, delvis på grund av strängare miljöskyddskrav och en skärpt utländsk konkurrens. Produktionen inom fiskodlingen har dock utvecklats i en mångsidigare riktning och även ny teknik har tagits i bruk. Nya värdefullare fiskarter och teknik som möjliggör produktion året om samt en utveckling av lokaliseringsstyrningen ger goda utsikter att öka den inhemska fiskproduktionen och i synnerhet värdet på den. Värdet på produktionen av matfisk inom fiskodlingen uppgår för närvarande till ca 47 miljoner euro, men det förväntas öka klart de närmaste åren. Värdet på yngelproduktionen uppgår till ca 25 miljoner euro.
De företag som bedriver fiskförädling och partihandel med fisk har vuxit snabbt och det råder stor konkurrens i branschen. Fiskerinäringens lönsamhet inom primärproduktionen, förädlingen och handeln varierar kraftigt både mellan företagen och över tid. Intäkterna för de företag som bedriver fiskförädling och partihandel med fisk uppgår till ca 460 miljoner euro.
Fritidsfiske och jakt är viktiga former för användning av naturen för rekreation. Ungefär 1,7 miljoner personer fiskar eller jagar minst en gång per år och detta antal väntas ligga kvar på en hög nivå. Inom området är det typiskt att det i anslutning till fiske och jakt förekommer konflikter mellan användningen av naturresursen och skyddet av den. I syfte att sammanjämka de motstridiga målen mellan användning och skydd och säkerställa att användningen av fisk- och viltbestånden är hållbar behövs ännu exaktare forsknings- och övervakningsuppgifter samt interaktiva former av samarbete inom beslutsfattandet.
De fiskbestånd som är föremål för fritidsfiske väntas fortfarande vara livskraftiga. Man måste dock ägna särskild uppmärksamhet åt en hållbar användning och skyddet av vissa arter. Nyttjandet av de viktigaste viltbestånden inom vilthushållningen kan hållas på nuvarande nivå utan att det äventyrar bestånden.
Ändringar i markägostrukturen och markanvändningen leder till att ägandet av jaktmarker och fiskevatten splittras, vilket försvårar en planmässig vård av vilt- och fiskbestånden samt i vissa fall en ändamålsenlig organisering av fisket och jakten. Europeiska unionens bestämmelser om naturskydd och miljö ökar betydelsen av mångsidiga förvaltningsplaner för viktiga viltarter och deras livsmiljöer. Unionens bestämmelser inverkar i allt högre grad också på fritidsfisket och åtgärderna för vård av fiskbeståndet. Finlands viltcentral, som inledde sin verksamhet 2011, skapar nya förutsättningar för drivandet av viltpolitiken.
Fiskerinäringen styrs i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik, som syftar till ett maximalt hållbart nyttjande av fiskresurserna. I instrumenten ingår reglering och övervakning av fisket samt finansiering av utvecklandet av fiskerinäringen. Syftet med åtgärderna är dels att trygga fiskbeståndens hållbarhet, dels att säkra utbudet av fiskråvara året runt för förädling och konsumtion. Ansträngningar görs för att kvoterna i fråga om de fiskbestånd som är viktigast för Finland på basis av den vetenskapliga rådgivningen ställs så att fortsatt fiske säkerställs.
Det nationella verksamhetsprogrammet för havs- och fiskerifonden för åren 2014—2020 genomförs i syfte att förbättra verksamhetsbetingelserna och konkurrenskraften inom fiskerinäringen samt i syfte att finansiera tillsynen över fisket och ett program för insamlingen av data om fiskerinäringen. Vattenbruket, yrkesfisket samt fiskförädlingen och fiskhandeln främjas i enlighet med sektorsvisa utvecklingsprogram.
Syftet med åtgärderna för hållbar användning och vård av fisk- och viltbestånden är i synnerhet att öka de välfärdskonsekvenser som hör samman med användning av naturen för rekreation, att bevara fisk- och viltbestånden på en livskraftig nivå och att förbättra hanteringen av konflikter.
Fritidsfisket och verksamheten för vård av fiskbestånden styrs och utvecklas på basis av utvecklingsstrategin för fritidsfisket, strategin för fiskvägarna, handlingsprogrammet för utveckling av fisketurismen samt forsknings- och övervakningsuppgifter om fiskbestånden. I samband med regleringen av fisket och revideringen av lagen om fiske fästs särskild vikt vid fiskets hållbarhet. När det gäller vården av fiskbestånden arbetar man för att bevara mångfalden och stärka försvagade bestånd. Målet är att främja fiskarnas naturliga förökning. I utbyggda strömmande vatten förbättras fiskarnas vandringsmöjligheter, och potentiella förökningsområden främjas med hjälp av fiskvägar.
Genom styrning av nyttjandet och vården av fiskresurser skapas förutsättningar för intressanta och mångsidiga fiskemöjligheter. Fisketjänster som baserar sig på ett hållbart nyttjande av fiskresurser främjas inom fritidsfisket och inom fisketurismen. I och med att det skapas förutsättningar för verksamheten främjas den fortsatta dragningskraften hos fisket som hobby och utvecklandet av tjänsterna i anslutning därtill. Informations- och planeringssystemen för nyttjandet och vården av fiskbestånden utvecklas. Övervakningen av fisket ordnas i enlighet med de nya bestämmelserna så att den är effektiv.
Viltvårdskoncernen svarar för att åtgärderna stöder de samhälleliga effektmål som ställts upp för viltpolitiken och för att de olika förväntningarna på viltnäringen har sammanjämkats. Den offentliga viltvårdskoncernens strategiska mål fram till 2016 är följande: 1) vilthushållningen stärks som en del av ekosystemtjänsterna och bevarandet av naturens mångfald, 2) identifieringen och uppskattningen av vilthushållningens vittomfattande hälsofrämjande verkningar främjas, 3) en tillförlitlig, aktuell och interoperabel viltdata som grund för vilthushållningen säkerställs, 4) koncernen arbetar öppet och aktivt med nationella och internationella aktörer och intressentgrupper, 5) verksamhetsformerna är effektiva, ekonomiska, kundorienterade och framsynta och det sker en kontinuerlig utveckling.
Utvecklandet av uppskattningen av bestånden av stora rovdjur samt av arter som gått tillbaka såsom skogsvildren och sädgås utgör en särskild utmaning vid utvecklingen av övervaknings- och forskningsmetoderna. Regleringen av jakten enligt principen för hållbart nyttjande förutsätter att statistikföringen över fällda djur preciseras i synnerhet i fråga om fåtaliga arter som är föremål för jakt. Med åtgärder enligt de viltarts- och livsmiljöspecifika förvaltningsplanerna sörjer man för att bestånden är livskraftiga och styr regleringen av jakten. I och med att uppgifter om viltskador samlas i viltskaderegistret effektiveras hanteringen av skador och minskningen av dem. I anslutning till Finlands viltcentral finns de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet, vilka skapar forum för att samordna olika slags intressen.
Det centrala inom renhushållningen består alltjämt i att trygga betesmarkernas hållbarhet samt att utveckla rennäringens struktur och lönsamhet. Målet är att dimensionera antalet livrenar med hänsyn till betesmarkernas hållbarhet och att upprätthålla renhushållningsföretagens lönsamhet. Utvecklingen av renhushållningens struktur stöds genom understöd som finansieras med medel ur Gårdsbrukets utvecklingsfond och räntestöd för lån (mom. 30.20.49). Av anslaget för nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.20.40) kan stöd för livrenar betalas.
01. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 17 214 000 euro.
Anslaget får också användas till betalning av sådana utgifter som föranleds av ombyggnaden av fiskodlingsanstalter och forskningsstationer och som hänförs till investeringsutgifter, till betalning av utgifter som föranleds av inrättandet av den planerade naturresurscentralen samt till betalning av utgifter som hänför sig till självfinansieringsandelen för projekt som genomförs med stöd som beviljas ur EU-fonder.
Förklaring:Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har till uppgift att producera forskningsinformation och sakkunnigtjänster som stöder ett hållbart och mångsidigt utnyttjande av fisk- och viltresurserna, upprätthåller naturens mångfald samt tryggar fiskeri-, vilt- och renhushållningens livskraft.
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet stöder uppnåendet av de effektmål för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:
- — gör sådana bedömningar och prognoser över vilt- och fiskbeståndens tillstånd som behövs för regleringen av ett hållbart och mångsidigt nyttjande av vilt- och fiskbestånden, tar fram statistik över fällda djur som behövs för regional och tidsmässig reglering samt sörjer för den forskning som behövs för utvecklandet av beståndsberäkningen i synnerhet när det gäller stora rovdjur
- — tar fram forskningsdata som behövs vid beredningen och genomförandet av strategier, program och förvaltningsplaner inom vilt- och fiskerihushållningen, har hand om den forskning som krävs i fråga om vilt- och fiskbestånd som gått tillbaka eller som är hotade
- — tar fram information i syfte att stärka de sociala och ekonomiska välfärdseffekter som följer av fiskeri-, vilt- och renhushållningsnäringarna samt användningen av fisk- och viltresurserna för rekreation
- — tar fram statistik för fiskeri- och renhushållningsnäringarna samt information om användningen och bearbetningen av fisk, vilt och ren och om handeln med dessa produkter
- — främjar ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och hanteringen av konflikter i anslutning till skyddet genom att ta fram forskningsdata om modeller för att hantera konflikter, metoder för att förhindra viltskador samt dynamiken för hur stammen regleras
- — odlar utrotningshotade fiskarter och deltar i de utvecklingsuppgifter som förutsätts i avsnittet om vattenbruket i EU:s Östersjöstrategi
- — sköter bedömningen av renbetesmarkernas tillstånd samt forskningen kring renskötsel och renhushållning särskilt inom den arktiska forskningen.
Jord- och skogsbruksministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2014 upp följande resultatmål för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet:
- — institutets forskning inriktas och stödfunktionerna och infrastrukturerna för forskningen utvecklas i enlighet med de tyngdpunkter som överenskommits inom Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET)
- — institutet deltar i beredningen av inrättandet av Naturresurscentralen
- — institutet deltar i ministeriets effektivitets- och resultatprojekt (bl.a. LUHTI och ELMA).
I tabellen nedan anges kostnaderna, intäkterna och årsverkena för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets hela verksamhet (även andra än moment 30.40.01). Uppgifterna om årsverkena 2012 baserar sig på utfallet enligt TAHTI-systemet.
Kostnader, intäkter och årsverken för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets huvudfunktioner
| 2012 utfall | 2013 uppskattning | 2014 uppskattning | |||||||
| Kostnader 1 000 € | Intäkter 1000 € | Årsv. | Kostnader 1 000 € | Intäkter 1000 € | Årsv. | Kostnader 1 000 € | Intäkter 1000 € | Årsv. | |
| Uppskattning av viltbestånd och fiskresurserna samt statistikföring | 7 558 | 1 281 | 90 | 7 600 | 850 | 93 | 7 650 | 820 | 91 |
| — uppföljning av fiskbestånd | 4 755 | 1 033 | 58 | 4 500 | 700 | 58 | 4 450 | 650 | 57 |
| — uppföljning av vilt och ren | 1 947 | 47 | 22 | 2 300 | 50 | 25 | 2 400 | 70 | 25 |
| — statistik och insamling av ekonomisk information | 856 | 201 | 10 | 800 | 100 | 10 | 800 | 100 | 9 |
| Forskning och sakkunskap | 11 367 | 3 749 | 124 | 10 600 | 1 840 | 124 | 10 950 | 1 920 | 124 |
| Politikområdet för fiskerinäringen | 8 618 | 3 055 | 94 | 7 850 | 1 540 | 94 | 8 010 | 1 590 | 93 |
| — forskning | 6 423 | 1 934 | 77 | 5 850 | 800 | 76 | 5 810 | 760 | 76 |
| — sakkunniguppgifter | 1 499 | 373 | 13 | 1 700 | 440 | 15 | 1 850 | 480 | 15 |
| — avgiftsbelagd verksamhet | 696 | 748 | 4 | 300 | 300 | 3 | 350 | 350 | 2 |
| Politikområdet för vilt- och renhushållningen | 2 749 | 694 | 30 | 2 750 | 300 | 30 | 2 940 | 330 | 31 |
| — forskning | 2 318 | 659 | 26 | 2 020 | 240 | 25 | 2 100 | 240 | 25 |
| — sakkunniguppgifter | 431 | 35 | 4 | 700 | 30 | 5 | 800 | 50 | 6 |
| — avgiftsbelagd verksamhet | - | - | - | 30 | 30 | - | 40 | 40 | - |
| Vattenbruk | 5 829 | 2 346 | 56 | 5 300 | 1 850 | 55 | 5 150 | 1 800 | 54 |
| — vattenbruk | 3 486 | 642 | 37 | 3 300 | 650 | 37 | 3 300 | 650 | 37 |
| — avgiftsbelagd verksamhet | 1 569 | 1 704 | 18 | 1 200 | 1 200 | 17 | 1 150 | 1 150 | 16 |
| — kontraktsodling | 774 | - | 1 | 800 | - | 1 | 700 | - | 1 |
| Annan produktion av tjänster | 462 | 204 | 3 | 300 | 200 | 3 | 300 | 200 | 3 |
| Sammanlagt1) | 25 216 | 7 580 | 273 | 23 800 | 4 740 | 275 | 24 050 | 4 740 | 272 |
1) Årsverkskvoter under moment 30.40.01: 273 årsverken i budgeten för 2012, 270 årsverken i budgeten för 2013 och 260 årsverken i budgetpropositionen för 2014.
Den strategiska ledningen enligt den nya verksamhets- och organisationsmodellen och införandet av strategin samt utvecklandet av nätverket av verksamhetsställen och kompetensledningen fortsätter. Forskningsinstitutet förbättrar arbetsproduktiviteten genom att effektivisera verksamheten, anpassa uppgifterna till resurserna och koncentrera sig på kärnuppgifterna. Forskningsinstitutet fortsätter som kund inom statsförvaltningens gemensamma system och tjänster och deltar i statsförvaltningens övriga gemensamma utvecklingsprojekt och utvidgar deras användning.
Forskningsinstitutet fortsätter i enlighet med sin strategi att ändra tyngdpunkterna mellan forskningen inom olika politikområden. Med sektorsövergripande forskningsprogram och forskningsprojekt som är planerade enligt kundernas behov svarar man på ett heltäckande sätt på samhällets behov. Forskningen kring stora rovdjur och inventeringen av bestånden av dem stärks ytterligare, likaså rapporteringen från inventeringen av alla viltbestånd samt närings- och samhällsforskningen. Resurser inriktas på utveckling av nya produkter och informationshantering. För vård av fiskbestånden används ca 0,70 miljoner euro för kontraktsodling och utplantering av värdefisk.
Avsikten är att forskningsinstitutets externa finansiering från den privata och offentliga sektorn ska kvarstå på nuvarande nivå. Av den avgiftsbelagda verksamheten beräknas det inflyta 1,5 miljoner euro. Den avgiftsbelagda vattenbruksverksamhetens lönsamhet förbättras ytterligare genom påbörjade åtgärder.
Forskningens och sakkunniguppgifternas förmåga att tjäna samhället och deras effekt förbättras genom en ökad tvärvetenskaplig hantering av forskningsteman och genom erbjudande av lösningsmodeller som motsvarar kundernas behov. Forskningsinstitutet nätverkar med universiteten i Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Uleåborg och Åbo och samarbetar också med internationella forskningsinstitut och universitet.
Möjligheterna att utnyttja forsknings- och sakkunnigarbetet utökas. Antalet publicerade vetenskapliga publikationer hålls på nuvarande nivå. Produktionsmängderna inom vattenbruket minskas, förutom när det gäller utrotningshotade fiskbestånd.
Forskningsinstitutet producerar högklassig information enligt vetenskapliga kriterier. Projektarbete, inklusive evalueringssystem, stärks ytterligare. Dessutom utvecklas uppföljningsmetoder och analyser, chefsarbetet och ledningssystemet. Kvaliteten på verksamheten inom vattenbruket, beståndsberäkningen och statistikföringen samt forskningen förbättras med hjälp av verksamhetssystem samt genom en effektivisering av forsknings- och kundprocesserna. Informationssäkerhetsplanen genomförs.
Nyckeltal för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
| 2012 utfall |
2013 budget |
2014 mål |
|
| Funktionell effektivitet1) | |||
| — lönsamhetsindex | 90 | - | 92 |
| — produktivitetsindex | 110 | - | 92 |
| Produktion och kvalitetsledning | |||
|---|---|---|---|
| Publikationer | |||
| — refererade vetenskapliga publikationer | 77 | 73 | 73 |
| — ej refererade vetenskapliga publikationer | 21 | 202) | 20 |
| — publikationer som är avsedda för en yrkesgrupp och publikationer för allmänheten | 199 | 2202) | 200 |
| Utlåtanden | 138 | 100 | 100 |
| Medlemskap i arbetsgrupper/Sakkunniguppgifter | 397 | 300 | 300 |
| Statisktik och uppskattningar av bestånden | 23 | 23 | 22 |
| Rom, liter | 4 396 | 4 300 | 4 400 |
| Yngel från fiskodlingsanstalter, 1 000 yngelenheter à 5 g/st. | 1 783 | 1 500 | 1 400 |
| Yngel från naturdammar, 1 000 yngelenheter | 1 366 | 1 300 | 1 200 |
| Stamfisk och nejonöga, förvarade bestånd/bestånd i romproduktion, st. | 64 | 60 | 64 |
| Mjölke i mjölkebank, bevarade bestånd, st. | 42 | 42 | 43 |
1) Indextalen har räknats ut enligt en metod med parvisa år, varvid föregående års jämförelsetal är 100. Lönsamhetsindex = kostnadsindex/avkastningsindex; produktivitetsindex = avkastningsindex/arbetsinsatsindex.
2) I budgeten för 2013 anges ett medelvärde för refererade publikationer under tre år samt ett sammanlagt mål på 240 för övriga publikationer (ej refererade publikationer samt publikationer som är avsedda för en yrkesgrupp och publikationer för allmänheten). I denna tabell följs en ny indelning.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 24 216 | 21 518 | 21 954 |
| Bruttoinkomster | 8 055 | 4 040 | 4 740 |
| Nettoutgifter | 16 161 | 17 478 | 17 214 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 2 995 | ||
| — överförts till följande år | 4 312 |
Antalet årsverken minskar med 9 årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av engångsanvändningen av produktivitetsinbesparingar (-1 årsv.) | -100 |
| Bortfall av engångsutgift, Talvivaara | -180 |
| Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -41 |
| Lönejusteringar | 57 |
| Sammanlagt | -264 |
| 2014 budget | 17 214 000 |
| 2013 I tilläggsb. | — |
| 2013 budget | 17 478 000 |
| 2012 bokslut | 17 478 000 |
20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 2 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för vård av fiskbeståndet som tillståndsvillkoren i tillståndsbeslut som meddelats med stöd av 3 kap. 14 och 22 b § i vattenlagen (587/2011) och 44 § i miljöskyddslagen (86/2000) och i andra motsvarande tillståndsbeslut förutsätter
2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst tre årsverken
3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder, när utgifterna direkt hänför sig till åtgärder för vård av fiskbeståndet enligt punkt 1
4) till betalning av överföringsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Anslaget används för att kompensera och förhindra de skador som byggande i samt reglering och rensning av vattendrag och utsläpp av avloppsvatten m.fl. tillståndspliktiga åtgärder orsakat fiskbestånden samt för utgifter för fiskerikontrollen. De vattenrättsliga fiskerihushållningsavgifter som beräknas inflyta år 2014 har antecknats som inkomster under moment 12.30.40.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Ökning i de influtna inkomsterna av fiskerihushållningsavgiften | 100 |
| Sammanlagt | 100 |
| 2014 budget | 2 500 000 |
| 2013 I tilläggsb. | — |
| 2013 budget | 2 400 000 |
| 2012 bokslut | 2 300 000 |
41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 3 400 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av ersättning enligt viltskadelagen (105/2009) för skador som har orsakats av hjortdjur samt ersättning som hänför sig till tidigare år
2) till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för att förebygga skador enligt viltskadelagen
3) till betalning av utgifter som föranleds av observation av hjortdjursbestånden och forskning avseende hjortdjur enligt lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993)
4) till betalning av utgifter som föranleds av utarbetandet och genomförandet av förvaltningsplaner för hjortdjur.
Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fyra årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Anslaget används för utgifter som föranleds av förebyggande åtgärder och ersättande av skador som orsakats av hjortdjur, huvudsakligen år 2013, samt för utgifter som föranleds av observation av hjortdjursbestånd och forskning avseende hjortdjur. Motsvarande inkomst har antecknats under moment 12.30.42.
Uppskattad användning av anslaget (euro)
| Ersättande av skador | 2 000 000 |
| Åtgärder för förebyggande av skador | 400 000 |
| Observation och forskning avseende älgbeståndet | 400 000 |
| Observation och forskning avseende beståndet av skogsvildren | 300 000 |
| Utarbetande och genomförande av förvaltningsplaner för hjortdjur | 300 000 |
| Sammanlagt | 3 400 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Nivåförändring | -2 000 |
| Sammanlagt | -2 000 |
| 2014 budget | 3 400 000 |
| 2013 budget | 5 400 000 |
| 2012 bokslut | 3 453 586 |
42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 4 300 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av ersättningar för skador som orsakats av sådana stora rovdjur som avses i viltskadelagen (105/2009)
2) till betalning av ersättningar som hänför sig till tidigare år samt utgifter som hänför sig till verkställigheten av viltskadelagen
3) till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för att förebygga skador som förorsakats av stora rovdjur.
Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Avsikten är att anslaget används för skador orsakade av stora rovdjur 2014, mängden skador vet man först 2015. Avsikten är att skadornas storlek minskas med hjälp av förvaltningsplanerna för stora rovdjur och andra åtgärder. År 2013 behövdes det 7 330 000 euro för att ersätta de skador som orsakades av stora rovdjur.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Ersättning för stora rovdjurs skadegörelse | 3 800 000 |
| Förebyggande av skador | 500 000 |
| Sammanlagt | 4 300 000 |
| 2014 budget | 4 300 000 |
| 2013 I tilläggsb. | 3 220 000 |
| 2013 budget | 4 300 000 |
| 2012 bokslut | 5 501 000 |
43. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 764 000 euro.
Anslaget får användas för följande bidrag till Renbeteslagsföreningen i enlighet med renskötsellagen (848/1990):
1) statsbidrag för byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna
2) stöd för rådgivnings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja renskötseln.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:De statliga skyldigheterna i anslutning till rengärden vid riksgränserna baserar sig på rengärdesavtal som ingåtts mellan staterna, och innefattar åtgärder för att bygga och underhålla rengärden vid Finlands gräns till Norge respektive Ryssland.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna i enlighet med rengärdesavtalen | 840 000 |
| Stödjande av rådgivningsarbetet | 871 000 |
| Försöksverksamhet inom renskötseln | 53 000 |
| Sammanlagt | 1 764 000 |
| 2014 budget | 1 764 000 |
| 2013 budget | 1 764 000 |
| 2012 bokslut | 1 741 000 |
50. Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 10 240 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter som avses i 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993).
Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Med stöd av 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift ska i statsbudgeten årligen tas in ett anslag som motsvarar minst det belopp som samma år uppskattas inflyta i form av jaktvårdsavgifter beräknat enligt antalet jägare under de tre närmast föregående åren. Antalet jägare beräknas uppgå till 310 322 år 2014. Jaktvårdsavgiften är 33 euro. De inkomster som beräknas inflyta av jaktvårdsavgifterna år 2014 har antecknats under moment 12.30.45.
Användningen av medlen under momentet inriktas utgående från strategin för den offentliga viltvårdskoncernen.
Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning som har hela landet förutom landskapet Åland som sitt verksamhetsområde. Till Finlands viltcentrals uppgifter hör att främja hållbar vilthushållning, stödja jaktvårdsföreningarnas verksamhet, sörja för verkställigheten av viltpolitiken och fullgöra för centralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Finlands viltcentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.
Finlands viltcentral stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål för viltpolitiken som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:
- — ansvarar för den deltagande beredningen av förvaltningsplaner och uppdateringar av dem som gäller viltarter och deras livsmiljöer
- — tar i sin verksamhet, inklusive de offentliga förvaltningsuppgifterna, i beaktande riktlinjerna i de fastställda förvaltningsplanerna och åtgärderna i den nationella strategin för främmande arter
- — sörjer för att intressentgrupperna blir hörda och kan delta i allt väsentligt i de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet
- — utvecklar och stöder i samarbete med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och jaktvårdsföreningarna verksamheten för nätverket för kontaktpersoner i frågor som rör stora rovdjur samt främjar annan uppföljning av viltbestånden som grundar sig på frivilligt arbete och att observationerna och proverna skickas till forskningsinstituten
- — utvecklar i samarbete med aktörer inom den offentliga viltvårdskoncernen statistikföringen över fällda djur och andra dataarkiv för vilt med tanke på planeringsverksamheten inom viltförvaltningen
- — sörjer för att skador orsakade av vilt minskar bl.a. genom aktiva åtgärder för förebyggande av skador samt genom att rikta jakten mot viltarter som orsakar skador
- — strävar efter att med aktiva åtgärder minska olagligt dödande av vilt och
- — sörjer för att statsbidrag styrs till jaktvårdsföreningarnas verksamhet genom ett förfarande enligt 7 § 2 mom. i statsunderstödslagen.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Finlands viltcentral | 6 725 000 |
| Jaktvårdsföreningarna | 2 250 000 |
| Stödjande av jaktmuseiverksamhet | 385 000 |
| Verkställandet av viltvårdskoncernens strategi, såsom räkning av stora rovdjur och utvecklande av viltvårdskoncernens gemensamma informationssystem | 880 000 |
| Sammanlagt | 10 240 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Nivåförändring | 53 |
| Sammanlagt | 53 |
| 2014 budget | 10 240 000 |
| 2013 budget | 10 187 000 |
| 2012 bokslut | 9 261 000 |
51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 6 295 000 euro.
Anslaget får enligt 91 § och 91 a § i lagen om fiske (286/1982) användas
1) till ersättningar som betalas till vattenägarna för utnyttjandet av fiskevatten
2) för fiskeområdenas verksamhet
3) för fiskeriorganisationernas verksamhet
4) för främjande av fiskerihushållningen
5) till betalning av utgifter som uppbörden av avgifterna och förandet av registret över fiskevårdsavgifter föranleder staten.
Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Enligt 90 § i lagen om fiske ska i statsbudgeten årligen för främjande av fiskerihushållningen tas upp ett anslag som motsvarar minst det belopp som, beräknat enligt medelantalet personer som under de tre närmast föregående åren betalt fiskevårdsavgift, skulle inflyta i form av fiskevårdsavgifter, dock minst det belopp som inflöt i fiskevårdsavgifter året före budgetåret. År 2012 inflöt sammanlagt 5 941 431 euro i fiskevårdsavgifter. Enligt 88 § 3 mom. i lagen om fiske uppbärs avgifterna justerade enligt stegringen i levnadskostnadsindex. Fiskevårdsavgiften för ett kalenderår stiger med två euro till 24 euro och avgiften för en fiskeperiod på sju dygn är fortfarande 7 euro. När det genomsnittliga antalet personer som betalat fiskevårdsavgift under åren 2010—2012 var 251 560 och antalet personer som betalat avgift för sju dygn i medeltal 36 136, blir medeltalet för fiskevårdsavgifter under de närmast föregående tre åren enligt 90 § i lagen om fiske ett minimibelopp för fiskevårdsavgiftsmedlen på 6 290 000 euro.
Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 5 000 euro i utgifter som motsvarar inkomsterna av försäljningen av namn- och adressuppgifter i fiskevårdsavgiftsregistret. Beloppet av fiskevårdsavgifter och inkomster av försäljning av uppgifter i fiskevårdsavgiftsregistret som beräknas inflyta år 2014 har antecknats under moment 12.30.44.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 88 § i lagen om fiske, genom vilken fiskevårdsavgiften justeras enligt höjningen i levnadskostnadsindex.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av engångsnatur (riksdagen) | -100 |
| Höjning av fiskevårdsavgiften och ändring av antalet betalare | 408 |
| Sammanlagt | 308 |
| 2014 budget | 6 295 000 |
| 2013 budget | 5 987 000 |
| 2012 bokslut | 6 165 000 |
52. Återbäringar av avgifter för tillstånd till fiske och avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 3 621 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av den andel av inkomsterna av tillstånd till fiske i Tana älv som ska återbäras till vattenägarna
2) enligt 89 a § i lagen om fiske (286/1982) till återbäringar på spöfiskeavgifter till vattenägarna
3) till betalning av konsumtionsutgifter och andra utgifter för uppbörden av de spöfiskeavgifter som inflyter år 2014
4) till betalning av högst 360 000 euro för utgifter som föranleds av de avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren som betalas till vattenägarna.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats den andel på ca 73 %, dvs. ca 365 000 euro, av de beräknade inkomsterna av tillstånd till fiske i Tana älv i budgeten år 2013, dvs. 500 000 euro, som ska återbäras till de privata vattenägarna i förhållande till vattenområdenas storlek. Den inkomst som år 2014 beräknas inflyta av tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.
Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 2 746 000 euro som det belopp av spöfiskeavgifterna som år 2014 ska delas ut till vattenägarna. Beloppet fås genom att den intäkt av spöfiskeavgifterna, dvs. 2 896 000 euro, som beräknats inflyta i budgeten för 2013, minskas med de utgifter som uppbörden av spöfiskeavgifterna beräknats föranleda staten år 2013. I budgeten för år 2013 har utgifterna uppskattats till 150 000 euro. Uppbörden av spöfiskeavgifter beräknas år 2014 föranleda staten utgifter på 150 000 euro. De spöfiskeavgifter som beräknas inflyta år 2014 har antecknats under moment 12.30.43. Avsikten är att spöfiskeavgiften för ett kalenderår ska höjas med två euro till 31 euro enligt stegringen i levnadskostnadsindex.
Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom alltjämt beaktats 360 000 euro som sådana avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren som betalas till vattenägarna. Målet är att ingå avtal om begränsning av fiske på ett område av 2 000 km2 i syfte att skydda saimenvikaren. Under moment 30.40.62 har medel reserverats för ersättning till yrkesfiskare i Saimenområdet för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Andel av tillståndsinkomsterna som ska återbäras till ägare av privata vattenområden i Tana älv | 365 000 |
| Andel av spöfiskeavgifterna som ska återbäras till ägarna av vattenområden | 2 746 000 |
| Utgifter som uppbörden av spöfiskeavgifter föranleder för staten | 150 000 |
| Avtalsbaserad ersättning till vattenägare i syfte att skydda saimenvikaren (högst) | 360 000 |
| Sammanlagt | 3 621 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Nivåförändring | 29 |
| Sammanlagt | 29 |
| 2014 budget | 3 621 000 |
| 2013 budget | 3 592 000 |
| 2012 bokslut | 3 521 926 |
62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 1 500 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av nationellt finansierade åtgärder som vidtas i syfte att främja fiskerinäringen och av ersättningar till yrkesfiskare för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren.
Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Europaparlamentet och rådet har inte ännu antagit den förordning som gäller Europeiska havs- och fiskerifonden. På grund av den försenade tidtabellen inom EU kan regeringen i samband med budgetpropositionen inte till riksdagen överlämna någon proposition med förslag till nationell genomförandelag som gäller fonden. Inte heller de olika medlemsstaternas EU-medfinansieringsandelar för det operativa programmet för havs- och fiskerifonden för åren 2014—2020 har godkänts. Av denna anledning har i anslaget inte beaktats EU-medfinanseringen och den statliga medfinansiering som det operativa programmet för havs- och fiskerifonden för åren 2014—2020 förutsätter. Regeringen har för avsikt att komplettera förslaget efter det att EU-organen har godkänt Finlands medfinansieringsandelar för programperioden.
I anslaget har som åtgärder för främjande av fiskerinäringen som i sin helhet finansieras nationellt beaktats sådana bidrag som avses i lagen om fiskeriförsäkringsföreningar (331/1958) och lagen om försäkringsstöd för kommersiellt fiske (998/2012) samt sådan bidrag för transporten av fisk som beviljats på de villkor som jord- och skogsbruksministeriet fastställt. Anslaget får också användas till annan förbättring av förutsättningarna för fiskerinäringen, såsom till utvecklingsprojekt. Dessutom är avsikten att vid behov använda anslaget för ersättningar till yrkesfiskare i Saimenområdet för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren. Behovet uppgår till uppskattningsvis 80 000 euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av ett tillägg av engångsnatur (riksdagen) | -150 |
| Bortfall av skyddet av Östersjön (regeringsprog.) | -500 |
| Nivåförändring | -9 889 |
| Sammanlagt | -10 539 |
| 2014 budget | 1 500 000 |
| 2013 I tilläggsb. | 1 400 000 |
| 2013 budget | 12 039 000 |
| 2012 bokslut | 11 546 000 |
77. Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 757 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter för planering och genomförande av fiskeriekonomiska iståndsättningsprojekt som syftar till att trygga och förbättra bestånden av vandringsfisk samt andra byggnadsprojekt som främjar fiskerihushållningen
2) för fullgörande av skyldigheter som ingår i tillståndsbeslut för olika projekt
3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Anslaget får också användas till utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 15 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Anslaget används för genomförande av projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och upprätthållandet av mångfalden. Dessa projekt minskar samtidigt behovet av sådan vård av fiskevatten som genomförs i form av utplantering av fisk.
| 2014 budget | 757 000 |
| 2013 III tilläggsb. | 1 000 000 |
| 2013 budget | 757 000 |
| 2012 bokslut | 757 000 |