Statsbudgeten 2014

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:

Ansvarsområdets omvärld

Med verksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde tryggas produktionen av inhemska livsmedel och en hållbar användning av förnybara naturresurser samt skapas förutsättningar för näringar och välfärd som baserar sig på dem. Näringarna och uppgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde står inför stora globala förändringar och utmaningar. Livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten, tillgången till färskvatten samt miljö- och ansvarsfrågorna får allt större betydelse. Klimatförändringen, tillräcklig tillgång till rent vatten, övergödningen av vattendragen samt minskningen av naturens mångfald är exempel på världsomspännande miljöfrågor. Framgången för ansvarsområdet är beroende av förstklassig och mångsidig kompetens och snabbt utnyttjande av innovationer när det gäller en hållbar användning av naturtillgångarna (inklusive bioekonomi och vattenresurser), tillvaratagandet av de möjligheter den förnybara energin erbjuder samt anpassningen till klimatförändringen. Höjningen av matpriserna och en större global efterfrågan på mat ökar risken för en ny matkris. När livsmedelskedjan bli längre ökar bl.a. säkerhetsriskerna. Konsumenterna vill ha mer och säkerställd information om matens ursprung och om ansvarsfrågan vad gäller produktionssätten. Medborgarnas intresse för stora rovdjur och vandringsfisk har ökat. Betydelsen av dataarkiv och av informationssystem som använder dem ökar inom ansvarsområdet. Förändringarna inverkar på mål och val inom jord- och skogsbruket, fiskerinäringen och vattenhushållningen.

Jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde påverkas i stor utsträckning av EU-politiken, författningsberedningen samt resultatstyrningen och utvecklingsåtgärderna. Alla betydande EU-stödsystem och nationella stödsystem för jordbruket och fiskerinäringen kommer att revideras under de första åren av EU:s nya finansieringsperiod som inleds 2014. Verkställandet av stödsystemen enligt den nya gemensamma jordbrukspolitiken inleds huvudsakligen först år 2015. År 2014 fortsätter tillämpningen av de system som används 2013. Under år 2013 bereds programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 och sänds till Europeiska kommissionen för godkännande. Finansieringen av vissa åtgärder inom programmet kan på egen risk inledas under år 2014 om villkoren för detta är uppfyllda. Under år 2013 förs förhandlingar med kommissionen om en fortsättning på det nationella stödet till södra Finland och den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget. Målet är att Europeiska havs- och fiskerifondens (EHFF) programperiod 2014—2020 inleds år 2014. I detta skede har det inte varit möjligt att ta in anslag i budgetpropositionen.

Miljökonsekvenser inom ansvarsområdet

Europeiska unionen har förbundit sig att före år 2020 ensidigt minska sina växthusgasutsläpp med 20 % från 1990 års nivå. Enligt de mål som ställts på Finlands jordbrukssektor ska växthusgasutsläppen vara 13 % mindre år 2020 än år 2005. Skogarnas och markanvändningens betydelse när det gäller att stävja klimatförändringen har ytterligare accentuerats. Också säkerställandet av att energin räcker till är en utmaning. Till detta ansluter sig också ökad energieffektivitet och energisparåtgärder samt utvidgad användning av förnybar energi. Europeiska unionen har förbundit sig att öka andelen förnybar energi till 20 % inom hela unionen fram till år 2020. Finland ansvarar för att användningen av förnybar energi ökar från nuvarande 28,5 % till 38 %. Enligt åtagandepaketet för förnybar energi (2010) är målet för användningen av skogsflis för energiproduktion 13,5 miljoner kubikmeter år 2020. År 2012 användes 8,2 miljoner kubikmeter skogsflis för energiproduktion. I statsrådets principbeslut från 2006 om riktlinjer för vattenskyddet är målet att näringsbelastningen från jordbruket före 2015 ska minskas med minst en tredjedel jämfört med den genomsnittliga belastningen under åren 2001—2005 (för fosforbelastningens del ca 3 000 t/år samt för kvävebelastningens del ca 30 000 t/år).

Klimatförändringen stävjas

— växthusgasutsläppen minskas
— användningen av bioenergi utökas
— skogarnas kolsänkor tryggas
— energieffektiviteten ökas.

Anpassningar till klimatförändringen görs

— beredskapen för anpassningar inom ansvarsområdet utökas.

Miljöbelastningen minskas

— näringsbelastningen inom primärproduktionen minskas
— materialeffektiviteten ökas.

Naturens mångfald tryggas

— skogarnas mångfald stärks
— fiskbestånden och viltstammarna förblir livskraftiga
— främmande arter bekämpas.

Samhälleliga effektmål enligt politiksektor

I motiveringen till kapitlet beskrivs de åtgärder som vidtas för att nå de samhälleliga effektmålen.

Utveckling av landsbygden

— Landsbygden utvecklas som en konkurrenskraftig boendemiljö och förläggningsort för företag
— befolkningsutvecklingen stabiliseras, sysselsättningen förbättras och näringsverksamheten blir mångsidigare i den glesbebyggda och den egentliga landsbygden.

Nyckeltal

	2007	2008	2009	2010	2011	2012—2014 mål

Förändring i befolkningsmängden (%)
Glesbebyggd landsbygd	-1,28	-1,34	-1,05	-1,10	-1,17	Minskningen avtar
Egentlig landsbygd	-0,09	-0,19	-0,15	-0,16	-0,24	Minskningen avtar

Arbetsplatser (%)¹⁾
— Glesbebyggd landsbygd
Primärproduktion	16,3	15,9	15,6	15,6	15,6	Oförändrad
Förädling	23,4	22,4	21,2	21,2	21,2	Oförändrad
Tjänster	58,6	60,1	61,3	>61,3	>61,3	Ökar
— Egentlig landsbygd
Primärproduktion	12,9	12,4	12,5	12,5	12,5	Oförändrad
Förädling	30,7	29,8	28,0	28,0	28,0	Oförändrad
Tjänster	55,2	56,5	58,1	>58,1	>58,1	Ökar

¹⁾ Siffrorna fr.o.m. 2010 är uppskattningar. Källa: Statistikcentralen, indikatortjänsten för landsbygden.

Jordbruk

— Jordbrukets lönsamhet tryggas, livsmedelskedjans konkurrenskraft främjas och produktionen fortsätter i hela Finland
— man producerar råvaror av hög kvalitet som den inhemska livsmedelskedjan behöver och produkter som motsvarar konsumenternas förväntningar
— produktionen av ekologisk och närproducerad mat, förädlingen och konsumtionen ökar
— näringsbelastningen från jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar.

Nyckeltal

	2009	2010	2011	2012 uppskattning	2013—2014 mål

1. Åtgärder för att trygga jordbrukets lönsamhet
— Företagarinkomst från jordbruket (på total nivå) mn euro¹⁾	488	811	736	917	stiger
— Företagarinkomst på bokföringsgårdar euro/gård¹⁾	14 200	22 000	20 700	26 000	stiger
— Lönsamhetskoefficient²⁾
— goda gårdar³⁾	0,71	0,82	0,84	0,94	stiger
— medelvärde, gårdar	0,33	0,46	0,47	0,58	stiger
— svaga gårdar³⁾	-0,24	-0,01	-0,06	-0,04	stiger

2. Produktion av råvaror
— Självförsörjning, %
— mjölk, vätska	101	99	96	93	motsvarar efterfrågan
— nötkött	86	83	83	79	oförändrad
— svinkött	112	109	103	99	motsvarar efterfrågan
— fjäderfäkött	102	99	103	105	motsvarar efterfrågan
— ägg	106	117	116	111	motsvarar efterfrågan
— Odlingsareal för råg, ha	16 400	25 200	27 100	21 400	ökar
— Odlingsareal för foderspannmål (foderkorn/havre/blandsäd), ha	814 600	691 500	728 000	781 000	oförändrad
— Odlingsareal för proteingrödor, ha	9 300	19 600	23 600	19 600	ökar

3. Ekologisk och närproducerad mat
— Åkerareal med ekologisk odling, %	7,2	7,5	8,1	9,0	ökar
— Antal ekologiska husdjursgårdar (st.)	548	574	643	760	stiger
Antal producenter av ekologiska livsmedel (st.)	418	437	487	590	stiger
— Mikroföretag och små företag i livsmedelsbranschen
— antal (st.)	2 796	2 756	2 764	2 722	stiger
— produktionens förädlingsvärde (mn euro)⁴⁾		610,9	610,9	610,9	ökar

4. Minskning av miljöbelastningen
— Kvävebalans på riksnivå, kg N/ha⁵⁾	38,1	55,8	48,7	46,3	sjunker
— Fosforbalans på riksnivå, kg P/ha⁵⁾	2,4	4,9	3,7	3,8	sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn, miljoner ton CO2/ekv⁶⁾	5,7	5,9	5,8	5,8	sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket, miljoner ton CO2/ekv⁷⁾	6,6	6,5	6,5	6,5	sjunker

¹⁾ Företagarinkomsten från jordbruket på totalnivå beskriver den ekonomiska ställningen hos samtliga gårdar (något under 60 000 gårdar 2012) och de övriga nyckeltalen under punkt 1 den ekonomiska ställningen hos bokföringsgårdarna (de ca 40 000 största gårdarna).

²⁾ Lönsamhetskoefficienten visar hur stor del av lönekravet för eget arbete och räntekravet på eget kapital som företagarinkomsten täcker. T.ex. målsättningen för lönekravet för eget arbete, som utarbetats utifrån MTT:s lönsamhetsuppgifter, var 13,5 euro år 2009, 14,0 euro år 2010, 14,1 euro år 2011 och 14,5 euro i prognosen för år 2012. Räntekravet för eget kapital var 5 % år 2009 och i genomsnitt 6,2 % åren 2010—2012.

³⁾ Lönsamhetskoefficientens grupp goda gårdar har bildats av de årligen mest lönsamma gårdarna så att de bästa 10 procenten av det vägda gårdsmaterialet har lämnats bort och så att den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten har räknats ut för de därpå följande bästa 20 procenten av gårdarna. Gruppen svaga gårdar har bildats på samma sätt utgående från de minst lönsamma gårdarna.

⁴⁾ Uppgifter ur Statistikcentralens statistik om företags verksamhetsställen. Siffrorna för åren 2011 och 2012 är uppskattningar.

⁵⁾ Kväve- och fosforbalansen beskriver skillnaden mellan de näringsmängder som kommer via de insatser som används på en åkerhektar och de näringsmängder som är bundna vid slutprodukten (sifferkälla MTT).

⁶⁾ Till utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn räknas utsläpp av metan från husdjurens matsmältning och gödselhanteringen samt utsläpp av dikväveoxid från gödselhantering och odlingsjord (sifferkälla MTT). Siffrorna för åren 2011 och 2012 är uppskattningar.

⁷⁾ Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket (markanvändning, förändringar i markanvändningen samt skogsbrukssektorn) är koldioxidutsläpp från jordbruksmark och icke odlad jordbruksmark samt från kalkning (sifferkälla MTT). Siffrorna för åren 2011 och 2012 är uppskattningar.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

— Djurhälsan och växternas sundhet samt säkerheten hos och kvaliteten på insatsvarorna för jordbruk förblir goda
— den höga nivån på djurens välbefinnande kvarstår och förbättras
— sådana sjukdomsfall där smittan överförts från livsmedel och mellan djur och människor minskar, och förekomsten av främmande ämnen i livsmedel förblir på den nuvarande goda nivån
— anteckningarna om ursprung och produktionssätt är tillförlitliga, konsumenterna får mer information om livsmedlen och om deras egenskaper.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Fiskerihushållning

— Fiskerinäringen är konkurrenskraftig
— nyttjandet av fiskresurserna hålls inom kvotgränserna

Användning av naturen för rekreation

— Fisk- och viltbestånden utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt
— effekterna för välbefinnandet vid användningen av naturen för rekreation stärks
— fisk- och viltbestånden förblir livskraftiga
— de skador och konflikter som orsakas av vilt är under kontroll, och
— jakten, fisket samt vården av viltstammarna och fiskbestånden är etisk och ansvarsfull.

Renhushållning

— Förutsättningarna för en lönsam renhushållning blir bättre.

Vattenhushållning

— Vattendragens brukbarhet är stor och deras tillstånd gott
— riskerna med översvämningar och dammar är under kontroll, och
— tillräcklig tillgång till rent vatten och tillgången till vatten- och avloppstjänster är säkerställd.

Skogsbruk

— Skoglig affärsverksamhet stärks och produktionsvärdet ökar
— skogsbrukets lönsamhet förbättras
— skogarnas mångfald, miljönytta och effekter på välfärden stärks.

Dessa mål eftersträvas genom att man i enlighet med regeringsprogrammet genomför Finlands nationella skogsprogram och den handlingsplan för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) som hänför sig till skogsprogrammet.

Nyckeltal

	2010 utfall	2011 utfall	2012 utfall	2013 uppskattning	2014 mål	2015 mål

1) Skoglig affärsverksamhet stärks
— Skogsbrukets bruttoproduktion, mn euro (i 2012 års penningvärde)¹⁾	4 293	4 386	4 234	4 300	4 500	5 615
— Användningen av skogsflis, miljoner m³	6,9	7,5	8,2	9,5	10,0	10—12²⁾³⁾

2) Skogsbrukets lönsamhet förbättras
— Avverkningsuttaget för gagnvirke höjs till en nivå som motsvarar de hållbara avverkningsmöjligheterna, miljoner m³	52,6	54,2	52,7	55,0	55,0	65—70²⁾
— Areal av plantbestånd och unga gallringsskogar som är av god kvalitet, %	25	25	26	30	30	40²⁾
— Det privata skogsbrukets rörelseresultat, euro/ha (i 2012 års penningvärde)	99	90	83	100	100	Minst 110²⁾
— Vård av ungskog, 1 000 ha/år⁴⁾	230	235	207	245	245	280²⁾
— Den reella investeringsavkastningen från virkesproduktion i privatskogsbruket, % (exklusive den årliga förändringen i rotpriserna)	3,8	3,8	3,8	3,9	3,9	4,0

3) Skogarnas mångfald, miljönytta och effekter på välfärden ökar
— Åtgärder enligt METSO-handlingsplanen i privatskogar, ha (kumulativt)	23 089	34 785	39 170	45 000	49 000	82 000—173 000²⁾

¹⁾ Enligt näringsgrensindelningen (NI 2008:02) innefattar skogsbrukets bruttoproduktion inte fjärrtransport av virke, skogsdikning, byggande av skogsvägar, grundlig förbättring av skogsvägar och Finlands skogscentrals verksamhet.

²⁾ Målen för det år 2010 reviderade Nationella skogsprogrammet 2015 och för METSO-handlingsplanen.

³⁾ Det mål som regeringens ministerarbetsgrupp för klimat- och energipolitik satt upp den 20 april 2010 är 13,5 m³ fram till år 2020.

⁴⁾ Inkluderar vård av plantbestånd och iståndsättning av ungskog.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information

— Såsom samhällets grunddatalager tryggar fastighets- och terrängdatasystemen för sin del att det enskilda markägandet och kreditgivnings- och garantisystemet fungerar samt att hanteringen och tillgången till information om fastigheter och terräng är god
— en hög tillförlitlighet hos uppgifterna i lagfarts- och inteckningsregistret och god tillgång till servicen säkerställs
— uppgifter och informationstjänster som gäller fastigheter och terräng omspänner hela landet, är aktuella och av tillräckligt hög kvalitet
— organisationer som samlar in och upprätthåller geografisk information har tillgång till stödtjänster som främjar en effektiv samanvändning av informationen och minskar onödig överlappande datainsamling.

Jord- och skogsbruksministeriets preliminära mål för resultatet av verksamheten inom förvaltningsområdet för 2014

— Ämbetsverken inom förvaltningsområdet deltar i de åtgärder som vidtas i syfte att bromsa upp klimatförändringen och anpassa sig till den samt i de åtgärder som gäller minskning av miljöbelastningen och stoppande av utarmningen av naturens mångfald
— Forskningen riktas in på forskningsprogram och forskningsprojekt som på ett vittomfattande sätt motsvarar behoven inom samhället och vid beslutsfattandet genom att man utnyttjar Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET), som är ett samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden
— I syfte att stärka forskningen kring hållbar användning av förnybara naturresurser, effektivisera verksamheten och öka forskningsverksamhetens effekt görs inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde förberedelser för inrättande av Naturresurscentralen, som inleder verksamheten den 1 januari 2015. Vid samma tidpunkt läggs Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Skogsforskningsinstitutet samt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet ner. Till Naturresurscentralen koncentreras också förvaltningsområdets statistikuppgifter.
— Budgetpropositionen har utarbetats så att den stöder genomförandet av produktivitetsprogrammen vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar i enlighet med det beslut om ramarna för statsfinanserna som fattades den 27 mars 2013.
— Det säkerställs att det inom den statliga regionalförvaltningen vidtas produktivitetsfrämjande åtgärder i uppgifter som hör till ministeriets ansvarsområde och att tillräckliga resurser anvisas för uppgifterna.

Ordnande av förvaltningen av ämbetsverk och inrättningar

— Förvaltningen är ordnad på ett effektivt sätt: arbetsformerna utvecklas, produktiviteten förbättras och samarbetsnätverken utnyttjas
— genom prioriteringar skapas balans mellan uppgifterna och resurserna
— riskhanteringen inom förvaltningen förbättras och beredskapen för förändringar utvecklas
— statens koncerntjänster utnyttjas fullt ut.

Jämställdhet mellan könen

I enlighet med regeringens jämställdhetsprogram 2012—2015 fortsätter jord- och skogsbruksministeriet integreringen av könsperspektivet i lagberedningen, vid styrningen av verksamheten och ekonomin samt i andra funktioner som är väsentliga med tanke på jämställdheten. Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av olika politiksektorers effektmål. Verksamhetens inverkan på jämställdheten mellan könen är i regel inte en grund för beviljande av stöd.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen har ersatts med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns två projekt i anslutning till detta. Förberedelser görs för en överföring av forsknings- och utvecklingsuppgifter i anslutning till tekniken för geografisk information och branschberoende utvecklingsuppgifter inom informationsteknik till den central för geografisk information och informationsteknik som inrättas vid ingången av 2015 (projektet ELMA). Uppgifter inom statistik och informationshantering inom förvaltningsområdet (LUHTI 2015) överförs till Naturresurscentralen, som inrättas den 1 januari 2015. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder om vilka beslut fattats tidigare. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 70 årsverken år 2014 (den motsvarande anslagsminskningen är -0,120 miljoner euro). Vid skogsförvaltningens statsbidragsorganisationer beräknas det att personalen minskas med 20 årsverken.

I budgetpropositionen ingår förslag om årsverken och anslag av engångsnatur som riktas till produktivitetsprojekt, hänför sig till minskningar av anslagen för produktivitetsfrämjande åtgärder och motsvarar de medel som ministeriet har till sitt förfogande (användningen av produktivitetsinbesparingar är sammanlagt 6,652 miljoner euro).

Statens gemensamma funktioner och tjänster

— Statskoncernens tjänster utnyttjas i så stor skala som möjligt. År 2014 förbereder sig ämbetsverken och inrättningarna på att ta i bruk statens datasystem för ekonomi- och personalförvaltning (Kieku) i enlighet med den avtalade tidtabellen.
— Ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet fortsätter att ta i bruk gemensamma datasystem samt att utveckla elektroniska tjänster och processer med beaktande av kraven samt principerna för IT-arkitekturen inom den offentliga förvaltningen enligt lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011).
— En öppen tillgång till datalagren främjas.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

		2013 ordinarie budget	2014 budgetprop.

30.10.61	EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)
	— bevillningsfullmakt	44,320	-¹⁾
30.10.62	Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)
	— bevillningsfullmakt	40,274	-¹⁾
30.10.64	EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag)
	— bevillningsfullmakt	-	105,900
30.20.40	Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)
	— bevillningsfullmakt	42,000	30,000
30.20.43	Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 2 år)
	— bevillningsfullmakt	140,800	20,000
30.20.44	Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år)
	— bevillningsfullmakt	10,000	-
30.20.49	Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)
	— räntestödsfullmakt	250,000	250,000
30.60.44	Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)
	— bevillningsfullmakt	35,000	25,000

¹⁾ Om en del av de bevillningsfullmakter för 2013 som gäller programperioden 2007—2013 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2014.

Förvaltningsområdets anslag 2012—2014

		År 2012 bokslut 1000 €	År 2013 ordinarie statsbudget 1000 €	År 2014 budgetprop. 1000 €	Ändring 2013—2014
		År 2012 bokslut 1000 €	År 2013 ordinarie statsbudget 1000 €	År 2014 budgetprop. 1000 €	1000 €	%

01.	Förvaltning	103 002	101 009	102 023	1 014	1
01.	Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)	28 899	31 012	30 637	-375	-1
02.	Omkostnader för jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (reservationsanslag 2 år)	6 593	6 089	6 129	40	1
03.	Landsbygdsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)	26 382	27 487	26 984	-503	-2
04.	Nämndernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)	886	895	595	-300	-34
21.	Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år)	669	669	669	—	0
22.	Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år)	3 343	3 343	2 795	-548	-16
(23.)	Administrativa arrangemang (reservationsanslag 2 år)	—	—	—	—	0
29.	Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)	27 216	28 000	30 500	2 500	9
(40.)	Understöd för bioenergiproduktion (reservationsanslag 3 år)	5 500	—	—	—	0
66.	Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år)	3 514	3 514	3 714	200	6
10.	Utveckling av landsbygden	144 073	171 240	195 840	24 600	14
50.	Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)	7 668	7 168	6 168	-1 000	-14
54.	Främjande av hästhushållningen med medel som inflyter som statlig andel vid totospel (reservationsanslag 2 år)	2 432	952	952	—	0
55.	Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag)	4 520	4 420	3 820	-600	-14
61.	EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)	63 948	80 500	86 200	5 700	7
62.	Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)	65 505	78 200	80 900	2 700	3
64.	EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag)	—	—	17 800	17 800	0
20.	Jordbruk	2 038 059	2 049 016	1 984 861	-64 155	-3
01.	Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)	34 315	31 830	32 661	831	3
40.	Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)	544 000	511 000	498 800	-12 200	-2
41.	EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag)	538 034	545 200	530 000	-15 200	-3
42.	Ersättning för skördeskador (reservationsanslag 3 år)	4 450	6 560	3 400	-3 160	-48
43.	Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 2 år)	363 250	364 329	369 329	5 000	1
44.	Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år)	422 673	422 673	422 673	—	0
45.	Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år)	101 040	97 370	84 390	-12 980	-13
46.	Av EU delfinansierat utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)	5 861	4 861	6 605	1 744	36
47.	Nationellt utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)	3 293	3 293	5 249	1 956	59
(48.)	Specialåtgärder inom trädgårdsodlingen (reservationsanslag 3 år)	1 800	2 000	—	-2 000	-100
49.	Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)	18 564	58 900	31 400	-27 500	-47
60.	Överföring till interventionsfonden (fast anslag)	780	1 000	354	-646	-65
30.	Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet	52 373	52 961	52 569	-392	-1
01.	Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)	41 676	41 783	41 391	-392	-1
20.	Veterinärvård (förslagsanslag)	4 492	4 730	4 730	—	0
41.	Vissa ersättningar (reservationsanslag 2 år)	6 205	6 448	6 448	—	0
40.	Fiskeri-, vilt- och renhushållning	61 725	63 904	51 591	-12 313	-19
01.	Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)	17 478	17 478	17 214	-264	-2
20.	Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år)	2 300	2 400	2 500	100	4
41.	Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)	3 454	5 400	3 400	-2 000	-37
42.	Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)	5 501	4 300	4 300	—	0
43.	Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)	1 741	1 764	1 764	—	0
50.	Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 2 år)	9 261	10 187	10 240	53	1
51.	Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)	6 165	5 987	6 295	308	5
52.	Återbäringar av avgifter för tillstånd till fiske och avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren (förslagsanslag)	3 522	3 592	3 621	29	1
62.	Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)	11 546	12 039	1 500	-10 539	-88
77.	Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år)	757	757	757	—	0
50.	Vattenhushållning	30 794	37 386	25 398	-11 988	-32
20.	Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)	11 684	14 508	12 058	-2 450	-17
31.	Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år)	17 073	12 079	12 079	—	0
43.	Vissa ersättningar som staten åläggs att betala (förslagsanslag)	416	420	420	—	0
48.	Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 3 år)	1 621	10 379	841	-9 538	-92
60.	Skogsbruk	178 399	179 920	177 621	-2 299	-1
01.	Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)	44 268	44 302	44 753	451	1
41.	Fröförsörjning i fråga om skogsträd (reservationsanslag 2 år)	400	600	200	-400	-67
42.	Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år)	49 352	45 458	43 958	-1 500	-3
43.	Vissa ersättningar (förslagsanslag)	176	100	100	—	0
44.	Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)	67 085	61 480	59 730	-1 750	-3
45.	Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)	7 325	7 527	6 527	-1 000	-13
47.	Energistöd för klenträd (reservationsanslag 2 år)	7 250	18 000	20 000	2 000	11
50.	Vissa statsbidrag för skogsbruket (reservationsanslag 2 år)	2 443	2 443	2 343	-100	-4
83.	Lån för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (reservationsanslag 3 år)	100	10	10	—	0
63.	Forststyrelsen	5 809	6 373	6 373	—	0
50.	Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)	5 809	6 373	6 373	—	0
70.	Infrastruktur för fastigheter och geografisk information	63 954	61 680	60 857	-823	-1
01.	Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)	53 934	51 052	50 283	-769	-2
02.	Geodetiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)	5 524	5 628	5 574	-54	-1
40.	Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag)	4 496	5 000	5 000	—	0
	Sammanlagt	2 678 188	2 723 489	2 657 133	-66 356	-2

Antalet anställda totalt¹⁾

5 165

5 103

5 030

¹⁾ Anslagen under huvudtitel 30 (mom. 30.10.61 och 64, 30.20.43 och 47, 30.40.41, 42, 50, 51, 62 och 77, 30.50.20 och 31, 30.63.50 och 30.70.40) får också användas för anställande av ett antal visstidsanställda vid statliga ämbetsverk eller inrättningar, motsvarande 530 årsverken, för uppgifter av tillfällig natur. Dessutom sköts förvaltningsområdets uppgifter av personal under andra huvudtitlar: vid ANM vid närings-, trafik- och miljöcentralerna ca 725 årsverken i uppgifter i anslutning till genomförandet av EU:s gemensamma jordbruks-, landsbygds-, växtskydds- och fiskeripolitik och 190 årsverken i uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid MM 25 årsverken i uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid FM vid Regionförvaltningsverken 40 årsverken i uppgifter i anslutning till veterinärvården och livsmedelstillsynen och ca 85 årsverken vid Tullen i inspektionsuppgifter, samt vid UM 6 specialsakkunniga.