Statsbudgeten 2014
70. Utvecklande av statsförvaltningen
Förklaring:Reformeringen av statens IKT-verksamhet grundar sig på utvecklingsobjekt som identifierats i den offentliga förvaltningens IKT-strategi. Objekten hänför sig till fem insatsområden
- — Serviceinnovationernas ekosystem
- — Öppen information och samanvändning av information
- — Förmågan att utnyttja IKT
- — Klara strukturer för informationsförvaltningen
- — En funktionssäker och kostnadseffektiv IKT-infrastruktur.
Reformeringen av verksamheten styrs även av lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011), beredskapslagen (1552/2012), lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation (1406/2011), statsrådets förordning om informationssäkerheten inom statsförvaltningen (681/2010) och lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät som stiftas 2013 samt regeringsprogrammet för 2011—2015, de mål för IKT-verksamheten som ställts i effektivitets- och resultatprogrammet samt i fråga om utvecklandet av datasäkerheten statsrådets principbeslut om utvecklandet av informationssäkerheten inom statsförvaltningen (26.11.2009), om en strategi för cybersäkerheten i Finland (24.1.2013) och om riktlinjerna för organisering av förvaltningens säkerhetsnät (12.5.2011).
Reformeringen av statens IKT-verksamhet finansieras med medel under bl.a. följande fem moment: Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (28.70.01), Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (28.70.02), Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (28.70.03), Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (28.70.04) och Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (28.90.20).
De centrala och för varje förvaltningsområde och ämbetsverk specifika IKT-projekt som används för att utveckla organisationer, processer, tjänster och informationsteknik stöds med produktivitetsanslaget under moment 28.70.20. Från momentet överförs årligen i budgeten anslag till förvaltningsområdenas och ämbetsverkens förfogande.
Finansministeriet ställer upp följande preliminära effektmål för IKT-utvecklandet inom statsförvaltningen för 2013:
- — De möjligheter IKT erbjuder utnyttjas så att de tjänster som ska ordnas av den offentliga förvaltningen i allt högre grad kan produceras som processer som överskrider organisationsgränserna och i samarbete med andra aktörer.
- — Kostnadseffektiviteten ökas genom att man sammanför statens icke branschspecifika IKT-tjänster.
- — Den operativa reaktionsförmågan och planeringen av en 24/7 informationssäkerhetsfunktion utvecklas.
- — Effekterna av informationssäkerhetsverksamheten ökas bl.a. genom verkställandet av en förordning om informationssäkerheten.
- — En övergripande arkitektur, interoperabilitet och gemensamma tjänster främjas, vid behov genom förordningar.
01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 11 813 000 euro.
Anslaget får användas
1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar
2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen
3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011) och en lag som gäller ordnandet av gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster för staten
4) för styrning och utveckling av informations- och cybersäkerheten, beredskapen och informationssäkerhetstjänsterna inom den offentliga förvaltningen
5) till avlönande av visstidsanställd (2 år) extra personal motsvarande högst fem årsverken för den offentliga förvaltningens IKT-strategi och programmet för öppen information, för planering och genomförande av en informationssäkerhetsfunktion för staten som är i funktion dygnet runt samt för styrning av den offentliga förvaltningens informations- och cybersäkerhet och beredskap
6) vid behov till uppföljning av IKT-utgifter som genomförs som köptjänster och av vinningar och projekt med hjälp av sådana utredningar eller sådan annan särskild rapportering som utförs vid ämbetsverken och inrättningarna
7) för internationell verksamhet och samarbetsprojekt i anslutning till styrningen av IKT-verksamheten och informationssäkerheten.
Förklaring:Finansministeriet leder och utvecklar statens IKT-verksamhet och informationssäkerhet. De gemensamma tjänsterna produceras av de myndigheter som svarar för IKT- och informationssäkerhetstjänsterna och tillhandahålls av kommersiella aktörer. Finansministeriet styr myndigheterna och servicecentren inom olika förvaltningsområden när det gäller gemensamma och icke-branschspecifika IKT- och informationssäkerhetstjänster. Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen betonar finansministeriets roll och ansvar som den instans som styr IKT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen.
| Mål för resultatet av verksamheten | Åtgärder |
| Inom insatsområdet för serviceinnovationernas ekosystem är målet ett snabbare utvecklande av förvaltningens tjänster, ett bredare utnyttjande av innovationer och en ökad användning av elektroniska tjänster. Målet är att avsevärt minska riskerna med stora IKT-projekt, försnabba projekt för system- och serviceutveckling, minska det långvariga beroendet av leverantörer samt främja ibruktagandet av innovativa lösningar inom kommunsektorn och statsförvaltningen. | Utvecklingen påskyndas av innovationer (genomförandet av OffICTLab, dvs. en plattform för serviceutveckling och innovationer) och den elektroniska serviceverksamheten utvecklas. Elektroniska stödtjänster för service och förvaltning (bl.a. Suomi.fi-portalen och den allmänna rådgivningstjänsten, identifierings- och betalningstjänsten Vetuma, medborgarkontot, Lomake.fi) vidareutvecklas. En gemensam nätkommunikationslösning för statsrådet tas i bruk. |
| Inom insatsområdet för Öppen information och samanvändning av information är målet att den information som den offentliga förvaltningen tar fram utnyttjas effektivt. | Målet är att de mest centrala av den offentliga förvaltningens datalager är öppet tillgängliga på nätet, om inte något annat följer av bestämmelserna om skydd för privatlivet och skydd för personuppgifter, sekretess eller andra begränsningar av behandling av uppgifter. Dessutom inleds skapandet av en nationell tjänstearkitektur och genomförandet av standardiserade gränssnitt för informationstjänsterna. Ett servicedatalager som förenar all metadata om de offentliga tjänsterna skapas också. |
| Inom insatsområdet för Förmågan att utnyttja IKT är målet att informations- och kommunikationstekniken ska bli en vardaglig del av kommunernas och ämbetsverkens verksamhet och styrning. För ett maximalt utnyttjande av den senaste tekniken och kunskapen i utvecklandet av verksamheten krävs kompetens att samtidigt förstå dels verksamhetens behov och riktlinjerna för utvecklingen, dels de möjligheter datatekniken erbjuder. Alla organisationer inom den offentliga förvaltningen ska ha denna kompetens. | Ett träningsprogram i IKT planeras för ledningen, utvecklarna och den övriga personalen i organisationer inom den offentliga förvaltningen. I början av programmet görs en utvärdering av bristerna i kompetensen. Ledningens och personalens kunskaper om informationssäkerhet utvecklas. |
| Inom insatsområdet för Klara strukturer för informationsförvaltningen är målet att göra hela den offentliga förvaltningens informationsförvaltning klarare när det gäller strukturen, styrningen och de olika aktörernas roller. Utgångspunkter för utvecklandet är det samordnande av IKT-tjänster inom statsförvaltningen som avses i regeringsprogrammet, utvecklandet av den nuvarande nätverksbaserade verksamhetsmodellen och stärkandet av styrningen på det sätt som krävs i informationsförvaltningslagen. | En arbetsgrupp med uppgift att granska behovet av en omstrukturering av styrningen av informationsförvaltningen och serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen, att bedöma organisationernas nuvarande uppgifter och arbetsfördelning och att utarbeta behövliga förslag till ändring av lagstiftningen tillsätts. Som en del av denna helhet utreds även behovet av att tillsätta en aktör med ansvar för den öppna informationen. |
| Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras. Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för basdatasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. I syfte att genomföra kraven på basnivå färdigställs myndigheternas gemensamma projekt. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks. | Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhet 2011—2015. Man ser till att VAHTI-anvisningarna är uppdaterade och heltäckande. Utvecklandet av det följande skedet för strukturering och verksamhetsmodeller inleds. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivån styrs vid ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga linjedragningar och samarbete. Förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet styrs på en strategisk nivå. |
| En funktionssäker och kostnadseffektiv IKT-infrastruktur är en förutsättning för statsförvaltningens och kommunsektorns verksamhet. IKT-infrastrukturen ska bilda en kompatibel, kostnadseffektiv och flexibel grundkonstruktion för tjänsterna inom den offentliga förvaltningen. De ska bättre än för närvarande möjliggöra ändringar i den offentliga förvaltningens verksamhetssätt och organisation. För närvarande är förvaltningen och anskaffningen av den offentliga förvaltningens IKT-infrastruktur splittrade. För uppnående av målen ska produktionen av infrastrukturtjänster koncentreras till större enheter så att tjänsterna kan produceras på ett effektivt och högklassigt sätt som motsvarar behoven och förväntningarna. | I enlighet med regeringens riktlinjer ska alla icke branschspecifika IKT-tjänster inom statsförvaltningen sammanföras till servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten inom ramen för TORI-projektet. Statens operativa lägesbild av cyber- och informationssäkerheten och statens reaktionsförmåga förbättras under styrning av OffICT-funktionen (SecICT-projektet) genom inrättande av förvaltningstjänster för informationssäkerheten (GovSOC och GovCERT), genom utvecklande av datasäkerheten för de centraliserade IKT-tjänsterna (GovHAVARO) samt genom skapande av en med tanke på riskhanteringen nödvändig lägesbilds- och rapporteringsmiljö för informationssäkerheten. En centraliserad miljö ökar aktualiteten och överskådligheten när det gäller informations- och cybersäkerhetsläget samt förbättrar styrningsverksamhetens förmåga att reagera på förändringsbehov vad gäller utveckling. En aktuell lägesbild förbättrar statsledningens beslutsförmåga i fall av cyberstörningar. |
| Målet med utvecklingen av interoperabilitet är att förenhetliga utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken som ett led i utvecklandet av statsförvaltningens verksamhet, att utforma en gemensam, övergripande arkitektur inom statsförvaltningen och att minska överlappande insamling och förvaltning av information. Målet är att utveckla interoperabiliteten även i större utsträckning inom hela den offentliga förvaltningen. | Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Man börjar genomföra sådana gemensamma lösningar som överensstämmer med arkitekturen. Man styr och stöder arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom organisationerna inom den offentliga förvaltningen. Interoperabilitetsportalen ska utvecklas med avseende på funktionalitet, innehåll och användning. Man utvecklar gemensamma lösningar för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen. I syfte att förbättra interoperabiliteten bereds förordningar med stöd av informationsförvaltningslagen. |
| Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras. Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för basdatasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. I syfte att genomföra kraven i förordningen om informationssäkerheten färdigställs myndigheternas gemensamma projekt. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks. | Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhet 2011—2015. Man ser till att VAHTI-anvisningarna är uppdaterade och heltäckande. Utvecklandet av det följande skedet för strukturering och verksamhetsmodeller inleds. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivån styrs vid ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga linjedragningar och samarbete. Förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet styrs på en strategisk nivå. Informationssystemens och nätverkens datasäkerhetsauditeringar och ackrediteringar styrs. |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Programmet för öppen information | 500 |
| Strategisk styrning av verksamheten i säkerhetsnätet (överföring till moment 28.01.01) | -400 |
| Strategisk styrning av verksamheten i säkerhetsnätet (överföring till moment 28.70.04) | -300 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -36 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) | -691 |
| Nivåförändring | 1 640 |
| Sammanlagt | 713 |
| 2014 budget | 11 813 000 |
| 2013 I tilläggsb. | 3 200 000 |
| 2013 budget | 11 100 000 |
| 2012 bokslut | 11 893 000 |
02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 9 912 000 euro.
Anslaget får användas för utveckling, anskaffning och genomförande av processer och datasystem för sådan ekonomi-, personal- och lokalförvaltning som betjänar statsförvaltningen.
Statskontoret får 2014 använda den fullmakt som beviljats för upphandlingen av systemlicenser och köp av tjänster i den andra fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat till den del fullmakten inte har använts 2013. Fullmakten får föranleda utgifter till ett belopp av sammanlagt 30 821 000 euro.
Förklaring:Avsikten är att anslaget används för genomförande av den första och andra fasen av datasystemprojektet Kieku för statsförvaltningens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning och för stödjande av systemets idrifttagning och användningen under begynnelseskedet vid ämbetsverk och inrättningar samt för åstadkommande av nödvändig integration och dataöverföring till ämbetsverkens och inrättningarnas övriga datasystem. För att säkerställa att införandet sker enligt den tidtabell som gjorts upp för ämbetsverken och inrättningarna och för att åstadkomma inbesparingar är avsikten att integrationen av ämbetsverkens och inrättningarnas centrala datasystem och dataöverföringar finansieras på ett centraliserat sätt inom ekonomi- och personalförvaltningssystemet Kieku.
Avsikten är att anslaget även i någon mån ska användas för utgifter som föranleds av utvecklandet av det datasystem som stöder beredningen av budgeten och rambesluten om statsfinanserna. De årliga utgifterna för upprätthållande av systemet betalas från moment 28.01.01. Anslaget är dessutom avsett att användas för utvecklande och förnyande av statens andra gemensamma system för ekonomi- och personalförvaltningen.
Projekt och beräknad användning av anslaget (euro)
| Ekonomi- och personalförvaltningens Kieku-datasystem och statsrådets budgeterings- och ramsystem | 8 712 000 |
| Genomförande av gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen | 1 200 000 |
| Sammanlagt | 9 912 000 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Sammanlagt fr.o.m. 2013 2014 |
|
| Förbindelser som ingåtts före år 2014 | 18 | 10 | 1 | - | 29 |
| Förbindelser år 2014 | 11 661 | 7 911 | 6 090 | 4 053 | 29 715 |
| Utgifter sammanlagt | 11 679 | 7 921 | 6 091 | 4 053 | 29 744 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -88 |
| Nivåförändring | -17 200 |
| Sammanlagt | -17 288 |
| 2014 budget | 9 912 000 |
| 2013 budget | 27 200 000 |
| 2012 bokslut | 26 910 000 |
03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 13 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds
1) av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT), såsom en nationell tjänstearkitektur inklusive utvecklande och styrning av en servicekanal, en elektronisk identitet och datasäkerhet
2) av avlönande av personal motsvarande högst fem årsverken för nationella lösningar i informationsbranschen (IKT)
3) av åtgärder som stöder ibruktagandet av nationella lösningar i informationsbranschen inom olika förvaltningsområden
4) av internationellt samarbete i anslutning till utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen.
Förklaring:Finansministeriet styr utvecklandet av de datatekniska tjänster som överskrider den nationella informationsbranschens ansvarsområden och driver den nationella informationspolitiken. Genom att stärka styrstrukturerna kan man säkerställa ett effektivt utvecklande och omfattande ibruktagande av de nationella lösningarna.
Den nationella tjänstearkitekturen är en betydande helhet som möjliggör ett förstärkande av datasystemens interoperabilitet och, genom datatekniska lösningar, en effektivisering av verksamheten och som omfattar hela den offentliga förvaltningen och i tillämpliga delar företagssektorn och tredje sektorn.
De lösningar inom informationsbranschen som utvecklas med anslag under momentet är nya, viktiga infrastrukturtjänster som utgör en förutsättning för en avancerad digitalisering av samhället.
| Mål för resultatet av verksamheten | Åtgärder |
|---|---|
| Genom att stärka styrningen av informationsbranschen och genomföra sådana datatekniska åtgärder som är i enlighet med den nationella tjänstearkitekturen och som överskrider ansvarsområdena strävar man efter att stärka den nationella interoperabiliteten mellan datasystemen, särskilt inom den offentliga förvaltningen. | Under ledning av finansministeriet effektiviseras styrningen av och styrningsstrukturerna för den nationella informationsbranschen. Den offentliga förvaltningen styrs att använda sådana lösningar som är i enlighet med den nationella tjänstearkitekturen. |
| Genom tjänstearkitekturen förbättras kvaliteten på de elektroniska tjänster som utvecklas inom förvaltningen och på de operativa datasystemen inom förvaltningen samtidigt som den administrativa bördan kan minskas. | Den nationella tjänstearkitekturen och sådana nationella lösningar som är i enlighet med den genomförs. |
| Servicekanalen möjliggör informationsförmedling mellan organisationer på enhetligt överenskomna sätt (enhetliga informationsbeskrivningar, gränssnitt och standarder). Man övergår från överlappande informationsregistrering och enskilda integrationstjänster till en centraliserad modell som möjliggör ett kostnadseffektivare och snabbare utvecklande av datasystem. | En nationell servicekanal genomförs och planeringen av den pågår under ledning av finansministeriet. Användningen av servicekanalen utvidgas stegvis till hela den offentliga förvaltningen genom centraliserat styrda åtgärder. |
| För att den nationella tjänstearkitekturen ska fungera och elektroniska tjänster ska kunna utvecklas och produceras krävs en tillförlitlig och lättanvänd elektronisk identifiering inklusive en rollidentifieringsmöjlighet för organisationer. | I samarbete med de viktigaste intressentgrupperna skapas en nationell lösning för elektronisk identifiering som möjliggör identifiering av personer och organisationer. |
| Lösningar som avses i den nationella tjänstearkitekturen förutsätter ett säkerställande av datasäkerheten och ställer höga krav på datasäkerheten. | Datasäkerhetslösningar som är nödvändiga med tanke på tjänstearkitekturens verksamhet skapas liksom också behövliga styrmodeller och styrstrukturer. |
| Tjänstearkitekturen förbättrar affärsklimatet för företag (särskilt för små och medelstora företag). | I och med genomförandet och ibruktagandet av de centrala delarna av tjänstearkitekturen erbjuds företagen (särskilt små och medelstora företag) bättre förutsättningar såväl för innovationer i anslutning till som för inledande av den nya elektroniska affärsverksamheten. |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Styrning och utveckling av informationsbranschen | 13 000 |
| Sammanlagt | 13 000 |
| 2014 budget | 13 000 000 |
04. Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 1 700 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av kostnader för anskaffning, användning och förvaltning av gemensamma nätverk och informationssystem för den offentliga förvaltningens vitala funktioner samt av finansiering av den förvaltning, det utvecklande och de strukturer som behövs för dem.
Anslaget får även användas till betalning av utgifter som föranleds av anslutningen av statsrådets nät till förvaltningens säkerhetsnät.
Förklaring:En fördelning av resurser krävs för att sådana uppgifter som den offentliga förvaltningen behöver för samhällets vitala funktioner ska kunna behandlas konfidentiellt, vara tillförlitliga och göras tillgängliga i den omfattning som lagstiftningen och internationella förpliktelser kräver samt för att denna informationssäkerhetsnivå ska upprätthållas. Anslutningen av statsrådets nät till förvaltningens säkerhetsnät bidrar till att fylla detta syfte.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Anslutning av statsrådets nät till förvaltningens säkerhetsnät | 1 400 |
| Strategisk styrning av verksamheten i säkerhetsnätet, överföring från moment 28.70.01 (av engångsnatur) | 300 |
| Sammanlagt | 1 700 |
| 2014 budget | 1 700 000 |
20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 33 705 000 euro.
Anslaget får användas
1) till informationsförvaltningsprojekt, forskning och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster
2) till utveckling av centrala datasystemprojekt inom förvaltningsområdena.
Anslaget får användas till avlönande av personal i tidsbundna uppgifter motsvarande högst 25 årsverken.
Förklaring:Anslaget är avsett att användas till finansiering av sådana projekt som främjar produktiviteten inom förvaltningen och för vilkas del finansministeriet och respektive ministerium har ingått ett samarbetsavtal som gäller ökning av produktiviteten och realisering av produktivitetsvinsterna. Genom att de datasystem som används i ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna moderniseras och funktionerna automatiseras kan produktiviteten förbättras, övergången till elektronisk kommunikation främjas och föråldrade system ersättas. Anslaget kan även användas till utveckling av centrala datasystemprojekt som ökar produktiviteten och till utveckling av datasystem som är avsedda att användas gemensamt inom statsförvaltningen.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Datasystemprojekt | 28 705 000 |
| Övriga produktivitetsprojekt | 5 000 000 |
| Sammanlagt | 33 705 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Gränssnitt för en företagsinformationstjänst för myndighetsbruk (återföring från moment 28.10.01 av en överföring i budgeten för 2013) | 500 |
| Gränssnitt för en företagsinformationstjänst för myndighetsbruk (överföring till moment 28.10.01) | -500 |
| Inbyggd programvara och programreform för skatteförvaltningen (återföring från moment 28.10.01 av en överföring i budgeten för 2013) | 25 400 |
| Inbyggd programvara och programreform för skatteförvaltningen (överföring till moment 28.10.01) | -26 800 |
| Klientdatasystemprojektet (ATJ) (överföring till moment 25.40.01) | -1 670 |
| Landbygdsverkets e-förvaltning (återföring från moment 30.01.03 av en överföring i budgeten för 2013) | 1 300 |
| Landbygdsverkets e-förvaltning (överföring till moment 30.01.03) | -700 |
| Myndigheternas fältledningssystem (återföring från moment 26.10.21 av en överföring i budgeten för 2013) | 1 000 |
| Myndigheternas fältledningssystem (överföring till moment 26.10.21) | -7 000 |
| Projektet för informationshanteringen inom vattenförsörjningen (återföring från moment 30.50.20 av en överföring i budgeten för 2013) | 700 |
| Projektet för informationshanteringen inom vattenförsörjningen (överföring till moment 30.50.20) | -250 |
| Utveckling av den elektroniska kommunikationen inom polisens tillståndsförvaltning (återföring från moment 26.10.01 av en överföring i budgeten för 2013) | 875 |
| Utveckling av den elektroniska kommunikationen inom polisens tillståndsförvaltning (överföring till moment 26.10.01) | -875 |
| Åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas databank (AIPA)(överföring till moment 25.10.03) | -8 500 |
| Åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas databank (återföring från moment 25.10.03 av en överföring i budgeten för 2013) | 6 400 |
| Nivåförändring | 2 000 |
| Sammanlagt | -8 120 |
| 2014 budget | 33 705 000 |
| 2013 budget | 41 825 000 |
| 2012 bokslut | 69 420 000 |