Statsbudgeten 2014

01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 11 813 000 euro.

Anslaget får användas

1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar

2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen

3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011) och en lag som gäller ordnandet av gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster för staten

4) för styrning och utveckling av informations- och cybersäkerheten, beredskapen och informationssäkerhetstjänsterna inom den offentliga förvaltningen

5) till avlönande av visstidsanställd (2 år) extra personal motsvarande högst fem årsverken för den offentliga förvaltningens IKT-strategi och programmet för öppen information, för planering och genomförande av en informationssäkerhetsfunktion för staten som är i funktion dygnet runt samt för styrning av den offentliga förvaltningens informations- och cybersäkerhet och beredskap

6) vid behov till uppföljning av IKT-utgifter som genomförs som köptjänster och av vinningar och projekt med hjälp av sådana utredningar eller sådan annan särskild rapportering som utförs vid ämbetsverken och inrättningarna

7) för internationell verksamhet och samarbetsprojekt i anslutning till styrningen av IKT-verksamheten och informationssäkerheten.

Förklaring:Finansministeriet leder och utvecklar statens IKT-verksamhet och informationssäkerhet. De gemensamma tjänsterna produceras av de myndigheter som svarar för IKT- och informationssäkerhetstjänsterna och tillhandahålls av kommersiella aktörer. Finansministeriet styr myndigheterna och servicecentren inom olika förvaltningsområden när det gäller gemensamma och icke-branschspecifika IKT- och informationssäkerhetstjänster. Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen betonar finansministeriets roll och ansvar som den instans som styr IKT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen.

Mål för resultatet av verksamheten	Åtgärder

Inom insatsområdet för serviceinnovationernas ekosystem är målet ett snabbare utvecklande av förvaltningens tjänster, ett bredare utnyttjande av innovationer och en ökad användning av elektroniska tjänster. Målet är att avsevärt minska riskerna med stora IKT-projekt, försnabba projekt för system- och serviceutveckling, minska det långvariga beroendet av leverantörer samt främja ibruktagandet av innovativa lösningar inom kommunsektorn och statsförvaltningen.	Utvecklingen påskyndas av innovationer (genomförandet av OffICTLab, dvs. en plattform för serviceutveckling och innovationer) och den elektroniska serviceverksamheten utvecklas. Elektroniska stödtjänster för service och förvaltning (bl.a. Suomi.fi-portalen och den allmänna rådgivningstjänsten, identifierings- och betalningstjänsten Vetuma, medborgarkontot, Lomake.fi) vidareutvecklas. En gemensam nätkommunikationslösning för statsrådet tas i bruk.
Inom insatsområdet för Öppen information och samanvändning av information är målet att den information som den offentliga förvaltningen tar fram utnyttjas effektivt.	Målet är att de mest centrala av den offentliga förvaltningens datalager är öppet tillgängliga på nätet, om inte något annat följer av bestämmelserna om skydd för privatlivet och skydd för personuppgifter, sekretess eller andra begränsningar av behandling av uppgifter. Dessutom inleds skapandet av en nationell tjänstearkitektur och genomförandet av standardiserade gränssnitt för informationstjänsterna. Ett servicedatalager som förenar all metadata om de offentliga tjänsterna skapas också.
Inom insatsområdet för Förmågan att utnyttja IKT är målet att informations- och kommunikationstekniken ska bli en vardaglig del av kommunernas och ämbetsverkens verksamhet och styrning. För ett maximalt utnyttjande av den senaste tekniken och kunskapen i utvecklandet av verksamheten krävs kompetens att samtidigt förstå dels verksamhetens behov och riktlinjerna för utvecklingen, dels de möjligheter datatekniken erbjuder. Alla organisationer inom den offentliga förvaltningen ska ha denna kompetens.	Ett träningsprogram i IKT planeras för ledningen, utvecklarna och den övriga personalen i organisationer inom den offentliga förvaltningen. I början av programmet görs en utvärdering av bristerna i kompetensen. Ledningens och personalens kunskaper om informationssäkerhet utvecklas.
Inom insatsområdet för Klara strukturer för informationsförvaltningen är målet att göra hela den offentliga förvaltningens informationsförvaltning klarare när det gäller strukturen, styrningen och de olika aktörernas roller. Utgångspunkter för utvecklandet är det samordnande av IKT-tjänster inom statsförvaltningen som avses i regeringsprogrammet, utvecklandet av den nuvarande nätverksbaserade verksamhetsmodellen och stärkandet av styrningen på det sätt som krävs i informationsförvaltningslagen.	En arbetsgrupp med uppgift att granska behovet av en omstrukturering av styrningen av informationsförvaltningen och serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen, att bedöma organisationernas nuvarande uppgifter och arbetsfördelning och att utarbeta behövliga förslag till ändring av lagstiftningen tillsätts. Som en del av denna helhet utreds även behovet av att tillsätta en aktör med ansvar för den öppna informationen.
Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras. Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för basdatasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. I syfte att genomföra kraven på basnivå färdigställs myndigheternas gemensamma projekt. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks.	Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhet 2011—2015. Man ser till att VAHTI-anvisningarna är uppdaterade och heltäckande. Utvecklandet av det följande skedet för strukturering och verksamhetsmodeller inleds. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivån styrs vid ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga linjedragningar och samarbete. Förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet styrs på en strategisk nivå.
En funktionssäker och kostnadseffektiv IKT-infrastruktur är en förutsättning för statsförvaltningens och kommunsektorns verksamhet. IKT-infrastrukturen ska bilda en kompatibel, kostnadseffektiv och flexibel grundkonstruktion för tjänsterna inom den offentliga förvaltningen. De ska bättre än för närvarande möjliggöra ändringar i den offentliga förvaltningens verksamhetssätt och organisation. För närvarande är förvaltningen och anskaffningen av den offentliga förvaltningens IKT-infrastruktur splittrade. För uppnående av målen ska produktionen av infrastrukturtjänster koncentreras till större enheter så att tjänsterna kan produceras på ett effektivt och högklassigt sätt som motsvarar behoven och förväntningarna.	I enlighet med regeringens riktlinjer ska alla icke branschspecifika IKT-tjänster inom statsförvaltningen sammanföras till servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten inom ramen för TORI-projektet. Statens operativa lägesbild av cyber- och informationssäkerheten och statens reaktionsförmåga förbättras under styrning av OffICT-funktionen (SecICT-projektet) genom inrättande av förvaltningstjänster för informationssäkerheten (GovSOC och GovCERT), genom utvecklande av datasäkerheten för de centraliserade IKT-tjänsterna (GovHAVARO) samt genom skapande av en med tanke på riskhanteringen nödvändig lägesbilds- och rapporteringsmiljö för informationssäkerheten. En centraliserad miljö ökar aktualiteten och överskådligheten när det gäller informations- och cybersäkerhetsläget samt förbättrar styrningsverksamhetens förmåga att reagera på förändringsbehov vad gäller utveckling. En aktuell lägesbild förbättrar statsledningens beslutsförmåga i fall av cyberstörningar.
Målet med utvecklingen av interoperabilitet är att förenhetliga utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken som ett led i utvecklandet av statsförvaltningens verksamhet, att utforma en gemensam, övergripande arkitektur inom statsförvaltningen och att minska överlappande insamling och förvaltning av information. Målet är att utveckla interoperabiliteten även i större utsträckning inom hela den offentliga förvaltningen.	Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Man börjar genomföra sådana gemensamma lösningar som överensstämmer med arkitekturen. Man styr och stöder arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom organisationerna inom den offentliga förvaltningen. Interoperabilitetsportalen ska utvecklas med avseende på funktionalitet, innehåll och användning. Man utvecklar gemensamma lösningar för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen. I syfte att förbättra interoperabiliteten bereds förordningar med stöd av informationsförvaltningslagen.
Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras. Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för basdatasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. I syfte att genomföra kraven i förordningen om informationssäkerheten färdigställs myndigheternas gemensamma projekt. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks.	Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhet 2011—2015. Man ser till att VAHTI-anvisningarna är uppdaterade och heltäckande. Utvecklandet av det följande skedet för strukturering och verksamhetsmodeller inleds. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivån styrs vid ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga linjedragningar och samarbete. Förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet styrs på en strategisk nivå. Informationssystemens och nätverkens datasäkerhetsauditeringar och ackrediteringar styrs.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Programmet för öppen information	500
Strategisk styrning av verksamheten i säkerhetsnätet (överföring till moment 28.01.01)	-400
Strategisk styrning av verksamheten i säkerhetsnätet (överföring till moment 28.70.04)	-300
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.)	-36
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)	-691
Nivåförändring	1 640
Sammanlagt	713

2014 budget	11 813 000
2013 I tilläggsb.	3 200 000
2013 budget	11 100 000
2012 bokslut	11 893 000