Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2013

7.3. Kommunernas skatteinkomsterPDF-versio

Skattesystemet och skatteinkomsternas sammansättning i kommunerna

Nästan hälften (45 %) av kommunernas inkomster utgörs av skatteintäkter. Till kommunernas skatteinkomstkällor räknas förvärvsinkomstskatten, fastighetsskatten och utdelningen av intäkterna av samfundsskatten. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna är ca 85 %, samfundsskattens andel 9 % och fastighetsskattens andel 6 %.

Kommunalskatten är en proportionell skatt. Kommunerna beslutar årligen om den kommunala skattesats som de tillämpar lokalt medan staten beslutar om andra grunder för fastställande av skatt och om skatteavdrag. År 2012 är den högsta kommunalskatteprocenten 21,75 och den lägsta 16,25. Den genomsnittliga vägda skatteprocenten är 19,25, som är 0,09 procentenheter högre än år 2011.

Staten fördelar på basis av utdelningen per kommun en del av intäkterna av samfundsskatten till kommunerna. Grunderna för samfundsskatten bestäms av staten också i fråga om skattesatsen. Den kommunala sektorns andel av intäkterna av samfundsskatten kan regleras. År 2012 får kommunerna 28,34 % av intäkterna från samfundsskatten. Kommunernas utdelning av samfundsskatten har höjts med 5 procentenheter för skatteåren 2012—2013. I enlighet med det rambeslut som gäller åren 2013—2016 fortsätter den temporära höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 5 procentenheter även åren 2014—2015. Kommunsektorn har kompenserats för de förändringar i skattegrunderna som minskar intäkterna från samfundsskatten genom en höjning av utdelningen.

Fastighetsskatten är enbart en skatt på lokal nivå. Fastighetsskatten fastställs enligt fastighetens beskattningsvärde och den skattesats som kommunen fastställer. Marken och byggnaderna beskattas separat. För fastställande av skattesatsen har fastigheterna delats in i sex grupper. De nedre och de övre gränserna för skattesatserna för dessa grupper har fastställts i lag. Kommunerna fastställer årligen de skattesatser som de tillämpar inom dessa gränser. Den största delen av fastighetsskatten inflyter av allmän fastighetsskatt och fastighetsskatt för byggnader som används för stadigvarande boende. Den genomsnittliga allmänna fastighetsskatteprocentsats som år 2012 tillämpas i Fastlandsfinland är 0,90 och för byggnader som används för stadigvarande boende är den 0,40.

Skatteinkomsternas utveckling

I jämförelse med år 2012 uppskattas kommunernas skatteinkomster öka med i genomsnitt 4 % år 2013. I följande tablå specificeras prognosen för hur kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag kommer att utvecklas fram till år 2016. I skatteinkomstprognoserna för åren 2013—2016 har kommunalskatte- och fastighetsskatteprocentsatsen behållits på samma nivå som år 2012.

Den kommunala förvärvsinkomstskatten är den mest betydande skatteinkomstkällan för kommunerna. Intäkterna av kommunalskatten beräknas uppgå till 17,6 miljarder euro år 2013. Kommunalskattens utveckling beror på skattebasens, dvs. de skattepliktiga förvärvsinkomsternas, utveckling samt på ändringar av beskattningsgrunderna. Löneinkomsterna utgör den största delen av skattebasen, dvs. ca två tredjedelar. Pensionsinkomsterna utgör en knapp fjärdedel av skattebasen och knappt 10 % av skattebasen utgörs av övriga förmåner och andra mindre förvärvsinkomstposter. Lönesumman inom samhällsekonomin fastställs av antalet gjorda arbetstimmar och timlönen. År 2013 väntas löneinkomsterna öka med 2,5 %. Pensionsinkomsterna beräknas öka 5,8 % jämfört med nivån 2012. Ökningen beror både på det ökade antalet pensionärer och framför allt på ökningen av pensionärernas genomsnittliga inkomstnivå.

I skattegrunderna för förvärvsinkomstbeskattningen görs år 2013 ändringar som till sin omfattning är ytterst måttfulla. Som en del av anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna har regeringen beslutat att inte göra de justeringar i förvärvsinkomstgrunderna som motsvarar inflationsutvecklingen eller höjningen av inkomstnivån åren 2013—2014. Maximibeloppet av grundavdraget höjs med ca 30 euro och maximibeloppet av arbetsinkomstavdraget med ca 25 euro. Höjningen av dessa avdrag sänker intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt ca 30 miljoner euro.

En sänkning av ränteavdraget på bostadslån med ytterligare 5 procentenheter ökar intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis ca 12 miljoner euro. En sänkning av den skattefria delen av kilometerersättningarna ökar likaså intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis ca 6 miljoner euro år 2013 och 6,5 miljoner euro år 2014. De ändringar av skattegrunderna för 2013 som staten har beslutat om minskar intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt ca 12 miljoner euro. I statsandelen för basservice görs en motsvarande ökning, och därför inverkar inte förändringarna i skattegrunderna på kommunernas totalinkomster.

Kommunernas skatteinkomster 2011—2016, mn euro

  2011 2012 2013 2014 2015 2016
             
Kommunalskatt 16 203 16 870 17 580 18 420 19 160 19 960
Samfundsskatt 1 667 1 300 1 340 1 340 1 480 1 280
Fastighetsskatt 1 197 1 260 1 280 1 310 1 340 1 370
Skatteinkomster sammanlagt 19 067 19 430 20 200 21 070 21 980 22 610
Skatteinkomster, % av BNP 10,1 9,9 9,9 9,9 9,9 9,8
             
Förändring, %            
Kommunalskatt 2,8 4,1 4,2 4,8 4,0 4,2
Samfundsskatt 18,5 -22,2 3,1 0,0 10,5 -13,5
Fastighetsskatt 1,9 5,3 1,6 2,3 2,3 2,2
Skatteinkomster sammanlagt 3,9 1,9 4,0 4,3 4,3 2,9
             
Genomsnittlig kommunal skattesats 19,17 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25
Samfundsskattesats 26 24,5 24,5 24,5 24,5 24,5
Kommunernas utdelning av samfundsskatten, % 31,99 28,34 29,40 29,09 29,03 23,09

På basis av prognosen för samfundsskatten kommer kommunernas samfundsskatteintäkter att uppgå till 1,28 miljarder euro år 2013, vilket är ca 3 % mer än år 2012. På beloppet av kommunernas samfundsskatt inverkar både företagens resultatutveckling och kommunernas utdelning av intäkterna av samfundsskatten. Kommunernas utdelning av samfundsskatten har såsom temporär åtgärd höjts med fem procentenheter för åren 2012—2015. Till stöd för företagsverksamheten föreslås olika skatteincitament fr.o.m. ingången av år 2013. Dessa ändringar inverkar likväl inte på kommunernas samfundsskatteintäkter, eftersom kommunernas utdelning ändras i motsvarande grad. Tilläggsavdraget från utbildningsutgifterna är en permanent ändring i skattegrunderna som uppskattas minska samfundsskatteintäkterna med ca 60 miljoner euro på årsbasis. Samfundsskatteintäkterna minskas dessutom med sammanlagt 204 miljoner euro på årsbasis på grund av höjda avskrivningar på produktiva investeringar (20 miljoner euro) och skattelättnader för forskning och utveckling (184 miljoner euro), vilka genomförs som temporära åtgärder (2013—2015). Skatteintäkterna ökar till följd av begränsningen av rätten till avdrag för ränteutgifter (70 milj. euro) och sänkningen av den skattefria kilometerersättningen, som genomförs stegvis så att beloppet av den skattefria ersättningen sänks till 43 cent år 2013 (6 milj. euro) och till 25 cent år 2014 för arbetsresor vars längd överstiger 15 000 kilometer (10 milj. euro).

Intäkterna från fastighetsskatten beräknas öka med 1,6 % år 2013. Intäkterna från fastighetsskatten är ca 1,3 miljarder euro. Fastighetsskatten utvecklas årligen i jämn takt i enlighet med hur beskattningsvärdena utvecklas.

Under åren 2014—2016 förutspås skatteinkomsterna utvecklas i jämn takt med i genomsnitt ca 4 % per år. Intäkterna av samfundsskatten minskar år 2016, när de temporära höjningarna av kommunernas utdelning av samfundsskatten slopas.