Statsbudgeten 2013

I skatteinkomstprognosen har man beaktat regeringsprogrammets åtgärder och åtgärderna enligt rambeslutet från april 2012, justerade i fråga om sina konsekvenser för intäkterna. Regeringen strävar i enlighet med sina skattepolitiska riktlinjer efter att stärka välfärdssamhällets finansiella bas och genom detta även efter att stärka den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Bland de åtgärder som regeringen vidtar i detta syfte ingår en utvidgning av skattebasen för statsfinanserna och genomförandet av ett flertal ändringar i skattegrunderna. Det grundläggande målet för regeringens skattepolitik är att finansiera välfärdstjänsterna, samtidigt som regeringen eftersträvar balans i statsfinanserna. Målet är också att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, att förbättra den sociala rättvisan och att styra in produktionen och konsumtionen i en riktning som är mera hållbar med tanke på miljön.

De skattepolitiska anpassningsåtgärder som ska genomföras 2013 grundar sig på behovet av att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Som ett led i de skattemässiga anpassningsåtgärderna genomförs skattelösningar som främjar en rättvis beskattning och stöder ekonomisk tillväxt och innovationer.

I samband med rambeslutet i april 2012 enades man om flera sådana ändringar i skattegrunderna som kommer att träda i kraft 2013 eller om andra åtgärder som kommer att påverka skatteintäkterna. Bland dem är de viktigaste att man 2013 och 2014 låter bli att göra de justeringar enligt inflation och inkomstnivå som anges i regeringsprogrammet i beskattningen av förvärvsinkomster och att alla mervärdesskattesatser höjs med en procentenhet. Skatteinkomsterna ökar också genom att överlåtelsebeskattningen skärps, försäkringspremieskatten höjs och överkompensationen i fråga om kilometerersättningar avvecklas. En ny högsta inkomstklass införs temporärt i statens inkomstskatteskala, och beskattningen av stora pensioner och arv skärps. Beskattningen av låginkomsttagare lindras genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen. I syfte att stödja produktutveckling som inriktas på tillväxt införs temporärt ett skatteincitament för forskning och utveckling, och i syfte att öka investeringarna fördubblas rätten till produktiva avskrivningar på investeringar inom industrin. Inom kapitalbeskattningen införs temporärt ett skatteincitament för investerare som innebär att dessa får göra avdrag för investeringar i tillväxtföretag. Dessutom höjs den presumtiva anskaffningsutgiften för investeringar i onoterade tillväxtföretag till 50 %. De förändringar i kommunernas inkomster som de ändrade skattegrunderna medför ska kompenseras till fullt belopp. De ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster som minskar kommunernas skatteinkomster kommer att kompenseras via statsandelssystemet. De ändringar som sänker kommunernas och församlingarnas inkomster av samfundsskatten kompenseras genom att kommunernas och församlingarnas andel av intäkterna från samfundsskatten höjs. Kommunernas utdelning av samfundsskatten betalas dessutom förhöjd med 5 procentenheter under 2013—2015. Även församlingarna omfattas av en temporärt förhöjd utdelning av samfundsskatten. Inom energibeskattningen vill man uppmuntra utsläppssnåla lösningar genom att överföra tyngdpunkten inom skatten på uppvärmningsbränslen till koldioxidskatten.

I enlighet med regeringsprogrammet ska bankskatten införas vid ingången av 2013, och i överensstämmelse med vad som tidigare beslutats ska fordonsskatten och avfallsskatten höjas, skatteutgifterna för torv och naturgas minskas och rätten att dra av räntorna på bostadslån begränsas. Statens skatteinkomster ökar också genom den rundradioskatt som ska införas 2013 för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Avkastningen från skatten inflyter under momenten för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster och för samfundsskatt. Med avkastningen från rundradioskatten täcks utöver kostnaderna för Rundradion Ab:s verksamhet också skatteförvaltningens utgifter för uttaget av rundradioskatten.

Inom samfundsbeskattningen beaktas skatteavdraget för utbildningskostnader. Dessutom ska rätten att göra avdrag för ränteutgifter begränsas.

Det föreslås sådana ändringar i skattegrunderna för 2013 som ökar statens skatteintäkter med sammanlagt ca 2 miljarder euro i årsgenomsnitt. Med avvikelse från riktlinjerna i regeringsprogrammet, men i enlighet med rambeslutet, justeras inte inkomstskattegrunderna som kompensation för den höjda förtjänstnivån år 2013 och 2014, vilket utöver vad som nämnts ovan kalkylmässigt ökar skatteintäkterna med ca 260 miljoner euro 2013. Värdet av de ändringar i skattegrunderna som sänker skatteintäkterna är ca 0,6 miljarder euro. Värdet av den sänkande effekt den temporära höjningen av kommunernas och församlingarnas utdelning av samfundsskatten har på skatteintäkterna uppgår till ca 250 miljoner euro. Under det år som ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft blir effekten av ändringarna mindre, bl.a. till följd av fördröjningen i samband med betalningen av skatterna. Granskat som årsgenomsnitt ökar nettoeffekten av de ändringar i skattegrunderna som genomförs 2013 skatteinkomsterna med ca 1,5 miljarder euro (exklusive de utelämnade inflationsjusteringarna i beskattningen av förvärvsinkomster).

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av nivån på kommunalbeskattningen och socialförsäkringsavgifterna. Jämfört med 2012 beräknas den totala skattegraden öka med ½ procentenhet.

Förutom av ändringarna i skattegrunderna, påverkas skatteutfallet även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (se nedanstående tablå) har härletts ur bedömningarna och prognoserna i den ekonomiska översikt som är bilaga till budgetpropositionen. Återhämtningen av ekonomin efter 2008—2009 års ekonomiska recession stärkte skattebaserna. Konjunkturerna nådde sin topp 2011, och efter det har den ekonomiska tillväxten och tillväxten i skattebaserna avtagit. Under 2012 och 2013 väntas den ekonomiska tillväxten vara långsam, endast cirka en procent om året. Även en avmattning av ökningen i skattebaserna är att vänta.

Budgetpropositionens uppskattningar av skatteinkomsterna baserar sig på skattebasernas utveckling enligt de ekonomiska prognoser som ingår som bilaga. I det rådande ekonomiska läget är den ekonomiska prognosen för 2013 och därmed även utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna förknippade med ovanligt stor osäkerhet. Riskerna i anslutning till utfallet av prognoserna för den ekonomiska utvecklingen och skatteinkomsterna ökar just i samband med konjunktursvängningar. I budgetarna för 2008 och 2009 överskattades skatteinkomsterna klart, och likaså 1990—1993 under recessionen på 1990-talet. Prognosfelet i fråga om den ekonomiska tillväxten var exceptionellt stort 2009, då den totala produktionen gjorde en ovanligt brant djupdykning, ca 8 % jämfört med året innan. Däremot var prognosfelet 2010, då tillväxten snabbt återhämtade sig, betydande men mycket mindre än året förut. I fråga om 2011 visade sig den ekonomiska tillväxten nära nog följa prognosen. Också inflödet av skatteinkomster var enligt statsbokslutet nära nog det budgeterade.

Om den ekonomiska utvecklingen avviker från baskalkylen är konsekvenserna av detta för de totala skatteintäkterna beroende av i fråga om vilka ekonomiska efterfrågeposter och faktorer som den ekonomiska prognosen avviker från det tidigare uppskattade. Till exempel förändringar i den inhemska efterfrågan påverkar skatteintäkterna kraftigare än förändringar som skett via den yttre efterfrågan. Historiken visar att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet så försvagar det saldot i statsfinanserna med i genomsnitt 0,2—0,3 procentenheter i relation till den totala produktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till den totala produktionen år 2013 har en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten återverkningar motsvarande ca 500 miljoner euro med tanke på saldot i statsfinanserna.

I det följande granskas de viktigaste riskfaktorerna i anslutning till skatteinkomsterna och deras betydelse för skatteutfallet. Inkomstprognoserna baserar sig på uppfattningen av den ekonomiska tillväxten och dess bakgrundsfaktorer. I nedanstående tablå anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i stödjande syfte inom skattelagstiftningen. Det finns ca 200 olika typer av skatteutgifter, men det är inte möjligt att uppskatta ett värde i euro för alla. Skatteutgifterna beräknas minska skatteintäkterna med drygt 23 miljarder euro 2013. Av detta belopp hänför sig knappt 16 miljarder euro till statens skatteintäkter. Vid uppskattningen av skatteutgifternas totala belopp bör det beaktas att en del av dem överlappar varandra och att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom skatteutgifterna påverkar priserna och beteendet. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstposterna.

Vissa skatteutgifter föreslås bli ändrade 2013. De åtgärder som ökar skatteutgifterna hänför sig till inkomstbeskattningen. Arbetsinkomstavdraget utökas och de presumtiva anskaffningsutgifterna för investeringar i onoterade tillväxtföretag höjs. Som ny skatteutgift föreslås ett skatteavdrag för de placeringar som görs i onoterade företag, ett avdrag för utveckling av kunnande och välfärd samt en skattegottgörelse för forsknings- och utvecklingsverksamhet till stöd för produktutveckling som syftar till tillväxt.

Även åtgärder i syfte att minska skatteutgifterna planeras för 2013. Rätten att göra ränteavdrag på bostadslån begränsas ytterligare och skatteutgifterna för torv och naturgas minskar. Dessutom föreslås det att rätten att göra ränteavdrag i samfundsbeskattningen begränsas.

Ändringarna i skattegrunderna för 2013 uppskattas öka skatteutgifterna med ett nettobelopp på ca 0,1 miljard euro.

Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 925 miljoner euro, dvs. 582 miljoner euro mindre än vad som har budgeterats för 2012. Den stora skillnaden förklaras av intäktsföringen av det i II tilläggsbudgeten för 2012 budgeterade anslaget på 600 miljoner euro för ett bilateralt lån till Grekland, som beviljades 2010 men till en del förblev olyft. Från statens pensionsfond intäktsförs enligt uppskattning 1 689 miljoner euro i statens budgetekonomi. Intäktsföringen motsvarar det lagenliga maximibeloppet, dvs. 40 % av de årliga pensionsutgifterna. Inkomsterna från Europeiska unionen beräknas uppgå till 1 181 miljoner euro, dvs. i stort sett samma belopp som har budgeterats för 2012. Av inkomsterna från Europeiska unionen består de viktigaste posterna av utvecklingsstöd för lantbruket och landsbygden samt av strukturpolitiska stöd. Även i fråga om tippningsvinstmedel och intäkter från Penningautomatföreningen intäktsförs i statens budgetekonomi ett belopp som är något högre än vad som har budgeterats för 2012. Överföringarna från statens bostadsfond sjunker däremot med drygt 10 miljoner euro med början 2013. Andra poster som budgeterats som inkomster av blandad natur är bl.a. avgiftsintäkterna.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 1 916 miljoner euro, vilket är 2 % mindre än vad som har budgeterats för 2012. Ränteinkomsterna beräknas uppgå till 130 miljoner euro, dvs. lika mycket som har budgeterats för 2012. Statens ränteinkomster inflyter av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det dagliga behovet. Den förutspådda utvecklingen i fråga om ränteinkomster beror i huvudsak på den uppskattade ökningen av lånebeståndet när det gäller refinansiering inom exporten och på nedgången i den förväntade räntan i fråga om kassareserven. Effekten av dessa båda faktorer är i stort sett lika stora, men går i olika riktningar, varvid inkomstposten under momentet inte förändras märkbart. Statens kassareserver beräknas uppgå till 8,5 miljarder euro 2013 och genomsnittsavkastningen beräknas bli exceptionellt låg, 0,1 %.

Dividendinkomsterna beräknas uppgå till 1 019 miljoner euro. Nettoinkomsterna från aktieförsäljningen har beräknats uppgå till 400 miljoner euro liksom tidigare år. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. Trots att Finlands Bank de senaste åren har intäktsfört större andelar till staten än vad huvudregeln kräver, har man för 2013 utgått från en intäktsföring av samma storlek som i den ordinarie budgeten för 2012, dvs. 150 miljoner euro. Intäktsföringen av statens affärsverks vinst beräknas uppgå till 220 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel uppgår till 120 miljoner euro och Senatfastigheters andel till 100 miljoner euro.