Statsbudgeten 2010
Den ekonomisk-politiska linjen
Under den ekonomiska krisen betonas oron över sysselsättningen och den ekonomiska handlingskraften inom de finanspolitiska målsättningarna och dimensioneringarna. De finanspolitiska stimulansåtgärderna har varit avsevärda såväl i Finland som i andra länder. I Finland beror hela den offentliga ekonomins försvagade finansiella ställning i år ungefär till hälften på åtgärder som man har beslutat om till stöd för tillväxten, dvs. skattelättnader och utgiftsökningar. Till hälften beror den försvagade finansiella ställningen på att de konjunkturkänsliga skatteinkomsterna automatiskt har minskat och på att de konjunkturkänsliga offentliga utgifterna, såsom arbetslöshetsutgifterna, har ökat. De åtgärder som regeringen har vidtagit kan grovt taget delas in i två kategorier: tryggande av tillgången på finansiering och egentliga stimulansåtgärder. Kravet på stimulansåtgärderna har varit att de ska gå snabbt att verkställa, ha så stora effekter som möjligt på sysselsättningen och snabbt kunna avvecklas när det blir aktuellt.
På det hela taget stöder finanspolitiken både i år och nästa år tillväxten och den totala efterfrågan.
Parallellt med stimulans måste man inom finanspolitiken alltmer se allt längre in i framtiden. Nästa år hotar statsfinansernas finansiella ställning att uppvisa ett underskott på 6 % i förhållande till totalproduktionen, och underskottet inom hela den offentliga ekonomin väntas bli 4½ %. Underskottsgränsen enligt det gemensamma europeiska finanspolitiska regelverket överskrids således för första gången sedan euron infördes. Läget förvärras av att pensionsutgifterna kommer att öka kraftigt under nästa årtionde på grund av den åldrande befolkningen, och senare börjar också de stigande utgifterna för hälsovård och omsorg belasta den offentliga ekonomin. Inom finanspolitiken behövs det en strategi och åtgärder för att göra den offentliga ekonomin hållbarare på lång sikt. I princip kan hållbarheten förbättras på tre sätt: genom omstruktureringar, höjda skatter eller minskade utgifter. Av dessa alternativ har regeringen just nu lagt betoningen på omstruktureringar som gör den offentliga ekonomin hållbarare. Den viktigaste åtgärden av dem är att förlänga tiden i arbetslivet.