Statsbudgeten 2010

1. Sammanfattning

Den internationella ekonomin

Världsekonomin råkade in i en djup recession under den förstahälften av 2009. Nedgången inom produktionen har dock mattats avunder årets andra kvartal, och företagens och hushållens förväntningarhar blivit positivare. Också på aktiemarknaden har det synts teckenpå en vändning i ekonomin. Det råder dock fortfarande obalans påfinansmarknaden. Riskpremierna inom finansieringen har blivit lägre,men de ligger fortfarande på en högre nivå än före krisen. Både bankeroch företag har problem med tillgången på i synnerhet långfristigfinansiering.

Världsekonomin väntas börja återhämta sig mot slutet av året.Det är dock för tidigt att säga att recessionen redan är över. Ivilket fall som helst väntas de närmaste årens tillväxt vara långsam.Att krisen är global gör också att återhämtningen går långsammare.Dessutom återhämtar sig olika länder och regioner olika snabbt ochvid olika tidpunkter; i Europa kommer tillväxten inom ekonomin antagligenigång senare än på andra håll. Världshandeln minskar med ca 10 % iår och produktionen med drygt en procent. År 2010 väntas båda ökamed uppskattningsvis ett par procent, vilket är klart mindre änden genomsnittliga tillväxten under det gångna årtiondet. Utvecklingeninom den internationella ekonomin är fortfarande förknippad medvissa risker. Balanseringen av bankernas balansräkningar särskilti Europa och en ökning av kreditförlusterna kan göra att krisenpå finansmarknaden tillspetsas på nytt, och den ökande arbetslöshetenkan försvaga återhämtningen inom den privata konsumtionen mer änberäknat.

Samhällsekonomin i Finland

Den finländska exporten beräknas minska med en femtedel i årmen åter tillta något nästa år. Ekonomin i Finland är starkt beroendeav exporten, så totalproduktionen minskade kraftigt i början avåret. Vissa tecken tyder dock på att botten är nådd också i Finland,och ekonomin förväntas bli bättre under slutet av 2009. Till följdav den branta nedgången i början av året beräknas totalproduktionenminska med 6 % på årsnivå 2009. År 2010 förväntas bruttonationalproduktenöka med ungefär en halv procent, förutsatt att ekonomierna hos Finlandsviktigaste handelspartner återhämtar sig som väntat.

På grund av det försämrade sysselsättningsläget kommer hushållenssammanlagda disponibla realinkomster inte att öka i år trots lönestegringenoch lättnaderna i statens inkomstbeskattning. För den största delenav hushållen kommer realinkomsterna emellertid att öka i år. Hushållen harökat sitt sparande i betydande grad, och konsumtionen minskar iår med närmare 3 %. Köpkraften börjar antagligen öka någotnästa år, men i takt med att arbetslösheten stiger kommer konsumtionenåter att minska lite grann. Konsumentpriserna uppskattas stiga medendast 0,1 % år 2009 och med 1,2 % år 2010.

Arbetstillfällena minskar dels på grund av den krympande exporten,dels på grund av minskad inhemsk efterfrågan. År 2009 minskar antaletsysselsatta med över 90 000 personer och sysselsättningsgradensjunker med närmare tre procentenheter till under 68 %.År 2010 minskar antalet sysselsatta ytterligare med 64 000personer och sysselsättningsgraden sjunker till 66 %. Arbetslöshetsgradenär på motsvarande sätt i år i medeltal 9 % och stiger år2010 till 10½ %.

Den ekonomisk-politiska linjen

Under den ekonomiska krisen betonas oron över sysselsättningenoch den ekonomiska handlingskraften inom de finanspolitiska målsättningarnaoch dimensioneringarna. De finanspolitiska stimulansåtgärderna harvarit avsevärda såväl i Finland som i andra länder. I Finland beror heladen offentliga ekonomins försvagade finansiella ställning i år ungefärtill hälften på åtgärder som man har beslutat om till stöd för tillväxten,dvs. skattelättnader och utgiftsökningar. Till hälften beror denförsvagade finansiella ställningen på att de konjunkturkänsligaskatteinkomsterna automatiskt har minskat och på att de konjunkturkänsligaoffentliga utgifterna, såsom arbetslöshetsutgifterna, har ökat.De åtgärder som regeringen har vidtagit kan grovt taget delas in itvå kategorier: tryggande av tillgången på finansiering och egentligastimulansåtgärder. Kravet på stimulansåtgärderna har varit att deska gå snabbt att verkställa, ha så stora effekter som möjligt påsysselsättningen och snabbt kunna avvecklas när det blir aktuellt.

På det hela taget stöder finanspolitiken både i år och nästaår tillväxten och den totala efterfrågan.

Parallellt med stimulans måste man inom finanspolitiken alltmerse allt längre in i framtiden. Nästa år hotar statsfinansernas finansiellaställning att uppvisa ett underskott på 6 % i förhållandetill totalproduktionen, och underskottet inom hela den offentligaekonomin väntas bli 4½ %. Underskottsgränsen enligt detgemensamma europeiska finanspolitiska regelverket överskrids såledesför första gången sedan euron infördes. Läget förvärras av att pensionsutgifternakommer att öka kraftigt under nästa årtionde på grund av den åldrandebefolkningen, och senare börjar också de stigande utgifterna förhälsovård och omsorg belasta den offentliga ekonomin. Inom finanspolitikenbehövs det en strategi och åtgärder för att göra den offentligaekonomin hållbarare på lång sikt. I princip kan hållbarheten förbättraspå tre sätt: genom omstruktureringar, höjda skatter eller minskadeutgifter. Av dessa alternativ har regeringen just nu lagt betoningenpå omstruktureringar som gör den offentliga ekonomin hållbarare.Den viktigaste åtgärden av dem är att förlänga tiden i arbetslivet.

Ökningen av produktiviteten

Med tanke på det ökade servicebehov som följer av att befolkningensmedelålder stiger och för att man ska kunna garantera en hållbaroffentlig ekonomi måste produktiviteten och effektiviteten öka inomsåväl den offentliga förvaltningen som den offentliga servicen.Behovet av dessa åtgärder ökar på grund av de förlorade inkomstersom det försämrade ekonomiska läget har inneburit för den offentligaekonomin och på grund av att den offentliga sektorns problem medhållbarheten på lång sikt kommer att tillspetsas. Produktivitetsfrämjandeåtgärder genomförs med hjälp av kommun- och servicestrukturprojektet,förvaltningsområdesspecifika åtgärder inom statens produktivitetsprogramoch en effektivisering av gemensamma tjänster. Åtgärderna inom statsförvaltningensproduktivitetsprogram leder till att antalet anställda inom staten skaminska med ca 9 600 årsverken fram till 2011 och utöverdet med 4 800 årsverken fram till 2015. De produktivitetsfrämjandeåtgärderna genomförs med iakttagande av god personalpolitik, ochde integreras med de mål som gäller tryggandet av personalens anställningsförhållanden,kontinuiteten i arbetet, en senareläggning av pensioneringen ochen förbättring av arbetslivskvaliteten. År 2010 minskar de produktivitetsfrämjandeåtgärderna behovet av personal med 2 417 årsverken (universitetenmedräknade). På motsvarande sätt beräknas hela den naturliga avgångenuppgå till ca 5 800 personer 2010, varav pensioneringarnastår för över 3 000. I denna beräkning har man utgått frånatt de senaste årens positiva utveckling när det gäller att skjuta frampensioneringen kommer att fortsätta.

Kommunernas produktivitet ska förbättras med hjälp av Paras-reformen.Enligt de linjer som regeringen drog upp vid sina politiska överläggningari februari 2009 ska de 20 största kommunerna förpliktas att utarbetaproduktivitetsprogram för utvecklingen av sina tjänster, och vidare skanationella mål sättas för hur kommuner och samkommuner ska förbättrasin produktivitet. I detta arbete är avsikten att utnyttja de mätaresom ska utvecklas för beräkning av produktivitet och kostnader.Dessutom har man börjat förbereda ett normtalko i samarbete medKommunförbundet.

Inkomstposterna

År 2010 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utannettoupplåning till 37,2 miljarder euro. Av inkomsterna är 31,0miljarder euro, dvs. 83 %, skatter och inkomster av skattenatur.I jämförelse med de beräknade inkomsterna 2009 (regeringens propositionmed förslag till en andra tilläggsbudget medräknad) uppskattas deordinarie inkomsterna 2010 minska med 1,6 % och skatteinkomsternamed 1,5 %. Statens inkomster av blandad natur beräknasöka med ca 5 % år 2010, och ränteinkomsterna och intäktsföringenav vinst beräknas minska med omkring en femtedel. Den ekonomiskarecessionen medförde 2009 en kraftig minskning av intäkterna avde konjunkturkänsliga samfundsskatterna och skatterna på kapitalinkomster.Företagens resultat har försvagats avsevärt 2009, och hushållenskapitalinkomster beräknas minska med en fjärdedel. Statens intäkterav samfundsskatten minskar dessutom till följd av att man har minskatstatens andel av intäkterna av samfundsskatten med 10,8 procentenheterunder skatteåren 2009—2011 till förmån för kommunerna ochförsamlingarna. År 2010 väntas statens intäkter av samfundsskattenöka, men intäkterna av såväl förvärvsinkomstskatten som mervärdesskattenfortsätter att minska på grund av den försvagade inkomstbasen ochsom en följd av skattelösningarna. Årets beräknade skatteinkomstär knappt 5,8 miljarder euro lägre jämfört med bokslutet för 2008,och den beräknade skatteinkomsten 2010 är ytterligare knappt 0,5miljarder euro lägre.

Genom de ändringar av beskattningsgrunderna som föreslås förnästa år förhindrar man att beskattningen av löntagare stramas åtpå grund av en högre inkomstnivå och den höjning av de försäkradesavgifter som är att vänta. Beskattningen av pensionstagare lindrasi enlighet med regeringsprogrammet på så sätt att skattegraden förpensionsinkomst efter de nämnda ändringarna av beskattningsgrundernamaximalt ligger på samma nivå som skattegraden för löneinkomst.Beskattningen av dem som har de lägsta lönerna lindras genom attmaximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs. Dessaändringar i beskattningsgrunderna sänker statens intäkter av denprogressiva inkomstskatten med 630 miljoner euro.

Mervärdesskattesatsen på livsmedel sjunker till 12 %den 1 oktober 2009. Regeringen föreslår att alla mervärdesskattesatserska höjas med en procentenhet den 1 juli 2010 och att mervärdesskattenpå restaurangmat samtidigt ska sänkas till samma nivå som mervärdesskattenpå livsmedel. Dessa ändringar gör att nettointäkterna av mervärdesskattenminskar med ca 350 miljoner euro 2010. Till följd av accishöjningeni fråga om tobaksprodukter ökar intäkten av tobaksaccisen med 22miljoner euro.

Anslagen

Anslagen i statsbudgeten för 2010 föreslås uppgå till 50,2 miljardereuro, vilket är 8 % mer än i den ordinarie budgeten för2009. Med beaktande av stegringen i prisnivån och ändringarna i budgetensstruktur ökar anslagen reellt med 7 %. Förvaltningsområdenasutgifter ökar reellt med 7½ %, och ränteutgifterna förstatsskulden antas minska med 4,5 %. Ökningen av förvaltningsområdenasanslag föranleds närmast av stimulansåtgärder och av en ökning avde konjunkturrelaterade utgifterna. Av de ökade anslagen för förvaltningsområdenastår utgifterna utanför ramen för en andel på ungefär tre fjärdedelar.Av ökningen av utgifterna utanför ramen orsakas 1,25 miljarder euroav betalningar enligt de lånefullmakter som beviljats för exportfinansiering,ca 0,6 miljarder euro av ökade utgifter för utkomstskydd för arbetslösa,grundläggande utkomststöd och bostadsbidrag och ca 1,0 miljardereuro av växande folkpensionsutgifter till följd av att folkpensionsavgiftenför arbetsgivare slopas.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans,mn euro

¹⁾ Inbegriper skuldhanteringsutgifterpå 6 miljoner euro år 2008, 48 miljoner euro år 2009 och 50 miljonereuro år 2010, redovisat som netto.

Den ofördelade reserven

De anslag som hör till ramen för budgetpropositionen föreslåsuppgå till 36,6 miljarder euro år 2010, varvid 48 miljoner eurokvarstår som en så kallad ofördelad reserv utöver en tilläggsbudgetreservpå 300 miljoner euro.

Omfördelningen av utgifter

I syfte att skapa den rörelsefrihet som det ekonomiska lägetkräver och att möjliggöra omprioriteringar inom politiken föreslårregeringen omfördelningar på 226 miljoner euro inom alla förvaltningsområden.Ämbetsverkens omkostnader sänks med sammanlagt 56 miljoner euro. Anslagenför utvecklingssamarbete minskas med 60 miljoner euro jämfört medrambeslutet. Efter det uppgår anslagen för utvecklingssamarbetetill 0,55 % i relation till bruttonationalinkomsten, vilketöverskrider den målsatta nivån på 0,51 %. Kravet på folkpensionsfondensbetalningsberedskap sänks från 5 % till 3,5 %,vilket minskar statens utgifter med 38 miljoner euro.

Det spelrum som man då får ska bl.a. användas för sysselsättning,ökad yrkesutbildning, stöd till den kommunala ekonomin och investeringarsom stärker ekonomins tillväxtpotential.

Investeringar och andra åtgärder till stöd försysselsättningen utökas och tidigareläggas

Inom helheten för tidigareläggning av investeringar föreslåsdet att finansiering ska inriktas på tidigareläggning av investeringaroch på andra åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnåsnabba sysselsättningsverkningar. Tyngdpunkten ligger på åtgärdersom stöder ekonomisk tillväxt på längre sikt, bl.a. genom att främjainnovationer, utnyttja informationsteknik och beakta miljö- ochklimataspekter. Åtgärderna har särskilt inriktats på utsatta branscher.

Förslagen inom helheten för tidigareläggning av investeringarfördelas mellan den andra tillläggsbudgetpropositionen för 2009och budgetpropositionen för 2010. Genom åtgärderna inleds projektför sammanlagt ca 1,7 miljarder euro, kommunernas och den privatasektorns satsningar medräknade. Åtgärdspaketet skapar sammanlagtöver 10 000 årsverken, och dess kostnad för statens budgetekonomiär ca 330 miljoner euro, fördelat på flera år. Utgifterna för 2010 uppgårtill ca 80 miljoner euro sammanlagt.

Sysselsättnings- och utbildningsåtgärderna utökas

Budgetpropositionen innehåller ett åtgärdspaket på 70 miljonereuro som ska inriktas på flera förvaltningsområden och som har somsyfte att snabbt och effektivt stödja sysselsättningen och utbildningentill stöd för den. Samtidigt stöds förutsättningarna för den kommandeekonomiska tillväxten.

Tilläggsanslag ska inriktas på yrkesutbildning för unga ochsysselsättning av nyutexaminerade, utveckling av den vuxna befolkningenskunnande och yrkesinriktad tilläggsutbildning samt examensinriktadfortbildning och utbildning av invandrare. När det gäller fördelningenav åtgärdspaketet har man beaktat bl.a. den ökande efterfrågan påarbetskraft inom olika branscher till följd av de beslutade stimulansåtgärderna.Anslag ska också riktas till sysselsättning av poliser som utexaminerasoch till försvarsmaktens förarutbildning. Dessutom reserveras 2miljoner euro för intentionsavtal med kommunerna i huvudstadsregionenom invandrares sysselsättning och integration.

Till följd av de tillägg som ingår i budgetpropositionen stigeranslagen för sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärdertill sammanlagt 561 miljoner euro från 477 miljoner euro i den ordinariebudgeten för 2009. Dessutom är det meningen att kanalisera finansieringsom har reserverats för ESF-programmet i budgeten till finansieringav sysselsättnings- och utbildningsåtgärder. De sysselsättningspolitiskaåtgärderna uppskattas år 2010 omfatta i genomsnitt 89 500 personer.Detta motsvarar en aktiveringsgrad på ca 21 %.

I budgetpropositionen anvisas ca 26 miljoner euro sammanlagtför undervisningsministeriets förvaltningsområde. Med denna summaska antalet utbildningsplatser år 2010 utökas med sammanlagt 5 200,när även den utökning av antalet utbildningsplatser som beslutadesi den första tilläggsbudgeten för 2009 beaktas.

Ett tillägg på 0,5 miljoner euro kanaliseras till verkstadsverksamhetför unga och ett tillägg på 2,15 miljoner euro till uppsökande verksamhetmed personer som arbetar i par.

Vuxenutbildningsstödet reformeras från och med den 1 augusti2010. Vuxenutbildningssystemet för dem som är i arbete förenklasoch förtydligas så att man slopar intjäningsprincipen, som grundarsig på den tidigare arbetskarriären. En arbetskarriär på åtta årska berättiga till vuxenutbildningsstöd under sammanlagt 18 månaderen gång under arbetslivet. För vuxenutbildningsstödet föreslås därförett tilläggsanslag på 3,2 miljoner euro för 2010.

Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utvidgas på så sättatt åldersgränsen för skyldigheten att delta i utarbetandet av enaktiveringsplan och i arbetsverksamhet slopas vid ingången av 2010.Till följd av detta ökar statens utgifter med 2,1 miljoner eurooch de ersättningar för uppehälle som ska betalas under momentetför arbetsmarknadsstöd med 1 miljon euro.

Utkomstskyddet och utbildningsförmånerna för arbetslösa

Utkomstskyddet och utbildningsförmånerna för arbetslösa skareformeras från ingången av år 2010. Som ett led i reformerna införsfrån och med 2010 också för grundskyddet inom utkomstskyddet förarbetslösa ett förhöjt stöd som ska betalas ut under tiden för aktiveringsåtgärder.Reformerna leder till att utgifterna ökar med drygt 104 miljonereuro, varav statens andel är knappt 25 miljoner euro. Alterneringsledighetenblir ett permanent system.

Företagens verksamhetsbetingelser

Ett tillägg på 10 miljoner euro föreslås för en bevillningsfullmaktför Finnvera Abp:s specialräntestödslån. Med tillägget ska man bl.a.stödja kvinnligt företagande, nystartade företag och tillväxtföretagande.För att en kapitaltäckning som är tillräcklig med tanke på FinnveraAbp:s finansieringsverksamhet ska kunna tryggas föreslår man entilläggskapitalisering på sammanlagt 30 miljoner euro.

Stödet för projekt som främjar internationalisering ökar medcirka 6 miljoner euro. Ytterligare satsningar görs i synnerhet påbranscherna för miljöteknik samt träprodukter och träbyggande.

Trafikledsprojekten

För utgifterna för bastrafikledshållningen anvisas ca 964 miljonereuro i anslagsfinansiering och intern finansiering. År 2010 inledstvå projekt enligt livscykelmodellen: E 18 på avsnittet Forsby—Kotka(fullmakt 650 miljoner euro) och dubbelspåret på banavsnittet Karleby—Ylivieska(fullmakt 660 miljoner euro). Dessutom anvisas 40 miljoner euroför banprojektet Seinäjoki—Uleåborg. Anskaffningen av tvånya landsvägsfärjor tidigareläggs, vilket medför utgifter på 2,6miljoner euro 2010. Projektet med en parkeringsplats för långtradarei Vaalimaa läggs ner.

Byggandet av bredbandsnät skyndas på genom att stödet från statenhöjs med 4 miljoner euro till 12,5 miljoner euro 2010. Med projektetstöder man utbyggnaden av datakommunikationsförbindelser i glesbygdsområdena.

De sociala förmånerna och tjänsterna

Folkpensionen och övriga förmåner som är bundna till folkpensionsindex,såsom grunddagpenningen enligt utkomstskyddet för arbetslösa, arbetsmarknadsstödetoch underhållsstödet, sänks inte år 2010, trots den förutspåddasänkningen av konsumentpriserna. Till följd av detta ökar statensutgifter med 33 miljoner euro. Åtgärderna för att avlägsna gränsdragningenmellan öppenvård och institutionsvård föreslås fortsätta på så sättatt handikappförmåner från och med den 1 januari 2010 börjar betalastill dem som får institutionsvård och som har rätt till handikappförmåner.När det gäller folkpensionsförsäkringen är behovet av tilläggsanslag62 miljoner euro, men kommunernas statsandelar minskas i motsvarandegrad. Dessutom ska ett veterantillägg på 50 euro till det förhöjdaeller högsta vårdbidraget från och med den 1 september 2009 betalastill de frontveteraner som får extra fronttillägg. Detta ökar statensutgifter med 1,2 miljoner euro.

Arbetsgivarnas folkpensionsavgift slopas helt den 1 januari2010. Detta har redan föregåtts av en sänkning av avgiften med 0,801procentenheter den 1 april 2009. Slopandet av arbetsgivarnas folkpensionsavgiftökar statens utgifter för finansiering av folkpensionsförmåner medca 1,1 miljarder euro per år. Reformens nettoinverkan beräknas uppgåtill 0,8 miljarder euro.

Höjningen av statsandelen för den kommunala social- och hälsovårdenmed 21 miljoner euro kanaliseras bl.a. till genomförandet av denreform av handikappservicelagen som ska träda i kraft den 1 september2009, förbättrandet av skol- och studerandehälsovården och moderskaps- ochbarnrådgivningen samt till utvecklingen av tjänster inom primärvårdenoch äldreomsorgen.

Det nationella vaccineringsprogrammet utökas med ett pneumokockvaccinfrån och med den 1 augusti 2010, vilket ökar utgifterna med 6 miljonereuro 2010.

Den så kallade faderskapsmånaden förlängs med två veckor. Denpartiella vårdpenningen höjs med 20 euro och rätten till partiellvårdpenning utökas till att gälla även företagare. Detta beräknasleda till ökade utgifter på 3,1 miljoner euro, varav statens andelär 1,55 miljoner euro.

Avbytarservicen för lantbruksföretagare

Lantbruksföretagarnas semesterdagar utökas med en, vilket höjerstatens utgifter med 4 miljoner euro. Avbytartjänsten för pälsdjursuppfödareinleds år 2010 genom att pälsdjursuppfödare får möjlighet till 14dagars semester och avgiftsbelagd tilläggsledighet. För detta reserveras2,6 miljoner euro. Försöket med vikariehjälp för renskötare startari början av år 2010, och för det föreslås 0,3 miljoner euro.

Utgifterna för invandringen ökar

Antalet asylsökande har ökat kraftigt. Till följd av detta harkostnaderna för mottagning av asylsökande ökat, liksom också deersättningar som betalas till kommunerna för flyktingar och asylsökande.För dessa utgifter föreslås ett tillägg på 76 miljoner euro.

Bostadsproduktion och reparationsbyggande somstöds av staten

För att lindra svårigheterna i husbyggnadsbranschen och upprätthållabostadsbyggandet kommer man av stimulansskäl att bibehålla den exceptionellthöga nivån på statsunderstödd bostadsproduktion också 2010. Räntestödslånefullmaktenför detta föreslås fortfarande vara 1 670 miljoner euro, dvs. cirkatre gånger så stor som utfallet 2008. Man fortsätter också att bevilja startbidragför byggande av hyresbostäder. Byggandet av bostäder för gruppermed särskilda behov stöds genom investeringsunderstöd till ett beloppav 85 miljoner euro. Beviljandet av sådana konjunkturrelateradereparationsunderstöd till bostadsaktiebolagen och hyreshusbolagen somsyftar till att stimulera reparationsverksamheten fortsätter t.o.m.den 31 mars 2010. Därefter beviljas konjunkturstöd t.o.m. den 31december 2010 bara för att förbättra energieffektiviteten ellerövergå till förnybara energikällor. För de ovan nämnda konjunkturstödenreserveras ett anslag på 99 miljoner euro, och för permanenta energi-och reparationsbidrag för bostäder reserveras ett anslag på 249,5miljoner euro.

För affärsverket Senatfastigheter anvisas en investeringsfullmaktpå 270 miljoner euro för en tidigareläggning av reparationsarbeteni statens byggnader.

Understödet för mögelsanering i skolor, hälsovårdscentraler,ålderdomshem och daghem ökas med sammanlagt 58,5 miljoner euro genomen fullmakt som ska finansieras genom efterfinansiering.

Den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget i kommunerna har stramats åt snabbt under2009 i och med att intäkterna av samfundsskatten har rasat tillföljd av recessionen. År 2010 bedöms kommunernas skatteintäkterminska något jämfört med 2009, dels på grund av inkomstskattelättnader,dels på grund av ökad arbetslöshet, trots att kommunernas andelav samfundsskatten har höjts liksom också de nedre och övre gränsernaför fastighetsskatten. Statsandelarna ökar till följd av kompensationernatill kommunerna för skattelättnader och till följd av indexhöjningar.Den snabba minskningen av skatteintäkterna innebär att kommunernasårsbidrag försvagas både i år och nästa år, eftersom kommunernainte kan bromsa utgiftsökningen lika snabbt. På grund av den snabbaökningen av utgifterna och lånestocken är den kommunala ekonominsutgångsläge inför recessionen rätt svagt, trots den tidigare långvarigaoch snabba ekonomiska tillväxten. För att hålla sin ekonomi i balansär kommunerna tvungna att bromsa utgiftsökningen.

Kommunernas statsandelssystem ska förnyas. Kommunernas nuvarandesektorspecifika statsandelar slås samman till en statsandel somär avsedd för tillhandahållande av basservice. I och med reformenändras den elevspecifika statsandelen inom förskoleundervisningenoch den grundläggande utbildningen så att den grundar sig på åldersgruppensinvånarantal, och statsandelsprocenten förenhetligas.

År 2010 görs en extra höjning på 30 miljoner euro i statsandelarnaför den kommunala basservicen. Dessutom ska sammanlagt 30 miljonereuro fördelas inom statsandelssystemet till exceptionellt glestbefolkade kommuner och kommuner med stora skärgårdsområden. Höjningen avkommunernas statsandel enligt prövning, som ingår i det sammanslagnastatsandelsmomentet, uppgår till 20 miljoner euro, dvs. 5 miljonereuro mer än år 2009.

De statliga åtgärder som ingår i budgetpropositionen bedömsha en sådan total effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarnai skattegrunderna att kommunernas finansiella ställning förbättrasmed 209 miljoner euro netto jämfört med 2009.

Balansen i statsfinanserna

Budgetpropositionen för 2010 uppvisar ett underskott på 13,0miljarder euro. Underskottet finansieras genom ökad skuldsättning.

Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknasunderskottet inom statsfinanserna år 2010 uppgå till ca 6 %i förhållande till bruttonationalprodukten.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och fondekonomin,mn euro

¹⁾ Inklusive den andra tilläggsbudgetpropositionen.

²⁾ Budgetekonominsoch fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknassamman på grund av inbördes överföringar.

Statsskulden

Statsskulden (skulden inom fondekonomin medräknad) beräknasuppgå till ca 78 miljarder euro i slutet av 2010, vilket är ca 44% i förhållande till bruttonationalprodukten. Ränteutgifterna förstatsskulden beräknas till 2,1 miljarder euro. Att de korta räntornahar sjunkit till en historiskt låg nivå har i första hand lett tillatt ränteutgifterna har minskat mer än den ökade skuldsättningenhar hunnit få dem att öka. I takt med att skuldstocken ökar ochden allmänna räntenivån åter närmar sig den långsiktiga genomsnittsnivånkan man därför vänta sig en betydande ökning av ränteutgifternaför statsskulden.