Statsbudgeten 2005

5.2. De tväradministrativa politikprogrammen

I enlighet med regeringsprogrammet startades år 2003 fyra tväradministrativa politikprogram, som leds och koordineras av de ministrar som svarar för programmen: informationssamhällsprogrammet (statsministern), sysselsättningsprogrammet (arbetsministern), företagsamhetsprogrammet (handels- och industriministern) och politikprogrammet för medborgarinflytande (justitieministern).

Informationssamhällsprogrammet

Den offentliga förvaltningen tillhandahåller sina tjänster under regeringsperioden i allt större utsträckning via Internet och andra medier vid sidan av den sedvanliga serviceproduktionen. När det gäller statliga elektroniska tjänster ökade volymen med 31 % år 2003. Hösten 2003 inleddes projektet Offentliga tjänster på nätet (JUPA), och målet för det är att öka i synnerhet de kommunala elektroniska tjänsterna betydligt fram till år 2006. Projektet genomförs i intensivt samarbete med de ekonomiska regionerna.

Ett centralt mål för programmet är också att förbättra tillgången till social- och hälsovårdstjänster samt tjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet. Inom social- och hälsovården främjas bl.a. ibruktagandet av elektroniska patientjournaler och recept samt regionala datasystem. Inom programmet främjas också övergången till elektronisk affärsverksamhet och elektroniska tjänster genom att den elektroniska affärsverksamhetens närmiljö utvecklas i nära samarbete med näringslivet.

Statsförvaltningen skall i sin egen informationsförvaltning främja informationssamhällsutvecklingen samt skapa handlingsmallar och standarder som vid behov kan kopieras på andra håll. Arbetsgruppen för utvecklande av procedurerna inom statens informationsförvaltning (TIME) har till uppgift att fram till den 30 september 2004 utarbeta en strategi och en åtgärdsplan för organiseringen av statens informationsförvaltning.

Programmet bemöter informationssamhällsutvecklingen också med lagstiftningsåtgärder. I synnerhet utvecklas upphovsrätts- samt dataskydds- och datasekretesslagstiftningen så att den motsvarar informationssamhällets behov. En reviderad lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation träder i kraft den 1 september 2004. En proposition med förslag till revidering av upphovslagstiftningen överlämnades av regeringen i mars 2004. I slutet av 2003 överlämnade regeringen också en proposition med förslag till revidering av den lagstiftning som gäller dataskydd i arbetslivet.

Genomförandet av programmet och dess verkningar följs årligen utgående från de variabler som fastställs i regeringens strategidokument 2004 och som beskriver informationssamhällsutvecklingen och möjliggör nationell och internationell jämförelse. Vid behov ändras programmet utgående från uppföljningen.

Avsikten är att projekt och åtgärder som hänför sig till informationssamhällsprogrammet skall finansieras under följande moment inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition: 23.02.21, 25.01.22, 25.70.21, 26.01.63, 26.98.43, 27.01.21, 27.10.21, 28.01.21, 28.01.22, 28.03.21, 28.05.21, 28.18.21, 28.52.21, 29.01.22, 29.10.21, 29.20.30, 29.40.25, 29.40.30, 29.60.25, 29.60.30, 29.69.25, 29.88.22, 29.88.50, 30.10.61, 30.10.62, 30.10.63, 30.13.44, 30.20.21, 30.61.21, 31.01.22, 31.60.63, 31.72.42, 32.10.24, 32.20.22, 32.20.27, 32.20.28, 32.20.40, 32.20.83, 32.30.45, 32.30.47, 32.30.62, 33.01.29, 33.01.63, 33.32.36, 33.92.50 och 34.06.51.

Dessutom är det meningen att anslag som närmast ingår under omkostnadsmomenten för ett flertal ämbetsverk skall användas till utvecklande av elektronisk kommunikation och statens informationsförvaltning.

Politikprogrammet för sysselsättning

En del av regeringens åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgraden och sänka arbetslösheten genomförs inom ramen för det tväradministrativa politikprogrammet för sysselsättning. Med hjälp av sysselsättningsprogrammet säkerställer regeringen att de resurser som de olika förvaltningsområdena förfogar över utnyttjas effektivt, att de åtgärder som vidtas är så samstämmiga som möjligt och att de fördelar som samarbetet mellan de olika förvaltningsområdena resulterar i tas till vara fullt ut för främjande av sysselsättningsmålen. Tyngdpunkten i sysselsättningsprogrammet ligger på en sänkning av den strukturella arbetslösheten och främjande av utbudet på arbetskraft. Programmets huvudmål är att

sänka den strukturella arbetslösheten och förebygga utslagning
säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft och vidta åtgärder för att förebygga den knapphet på arbetskraft som följer av att åldersstrukturen förändras
få arbetskraften att hålla sig kvar på arbetsmarknaden längre än nu
höja arbetets produktivitet samt förbättra organiseringen av arbetet och göra arbetet mer meningsfullt.

Sysselsättningsprogrammet genomförs i form av följande fyra delprojekt:

1) reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur

2) aktivering av arbetsmarknadsstödet

3) arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning

4) förlängning av tiden i arbetslivet.

Alla delprojekt och åtgärder inom sysselsättningsprogrammet framskrider enligt tidtabellen i regeringens strategidokument och de genomförs i intensivt samarbete med de olika ministerierna.

Reformen av den offentliga arbetskraftsservicens struktur syftar till att sänka den strukturella arbetslösheten och trygga tillgången på arbetskraft. I reformen avskiljs tjänsterna och resurserna för personer som är svåra att sysselsätta och koncentreras till servicecenter för arbetskraft, som inrättas ca 40 åren 2004—2006.

Det viktigaste projektet inom politikprogrammet för sysselsättning åren 2004—2005 är aktiveringen av arbetsmarknadsstödet. I syfte att öka den aktiva användningen av arbetsmarknadsstöd utarbetas en modell där ett villkor för arbetsmarknadsstöd är att stödtagaren skall delta i aktiva åtgärder efter att ha varit arbetslös en viss tid. Skyldigheten att delta förutsätter att de aktiva åtgärdernas tillräcklighet säkerställs. I syfte att öka de aktiva åtgärderna utreds modeller för finansieringen mellan kommunerna och staten som gör det möjligt att sporra kommunerna att åtgärda arbetslösheten effektivare än tidigare. Avsikten är att de ändringar som behövs skall genomföras vid ingången av 2006.

Målet för utbildningsgarantin för unga är att 2008 skall minst 96 % av dem som avslutar grundskolan under samma år inleda sina studier i gymnasiet, i yrkesutbildning eller i grundskolans påbyggnadsundervisning. Detta eftersträvar man genom att utveckla elevhandledningen, grundskolans påbyggnadsundervisning, den yrkesinriktade grundutbildningen och antagningen av elever till gymnasiet. Alla arbetslösa unga erbjuds utbildnings-, arbetspraktik- eller arbetsverkstadsåtgärder efter tre månaders arbetslöshet.

För att utbudet på arbetskraft skall kunna ökas och sysselsättningsgraden höjas förutsätts att de unga övergår från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier och arbetslivet tidigare än nu och att äldre personer stannar kvar i arbetslivet längre än nu. För att de unga skall komma ut i arbetslivet snabbare än nu startar man ett åtgärdsprogram med syftet att främja avläggande av examina inom utsatt tid och ett program med syftet att göra studiestödet mera sporrande. Dessutom stärks vuxenutbildningssystemet, görs systemet för finansiering av yrkeshögskolorna mera sporrande samt utvecklas finansieringen av yrkesutbildning utgående från utbildningsresultat. Strävan är att tiden i arbetslivet när det gäller äldre personer förlängs med 2—3 år. Det görs attraktivare att fortsätta arbeta genom att arbetslivets kvalitet förbättras med hjälp av utvecklingsprogram och genom att arbetslagstiftningen utvecklas. Med hjälp av dessa åtgärder höjs också arbetets produktivitet. Inom arbetslagstiftningen har tyngdpunkten 2005 lagts på beredningen av en totalrevidering av lagen om samarbete inom företag. Dessutom utvecklas den partiella vårdledigheten och skapas det förutsättningar för en jämnare fördelning av familjeledigheterna. För politikprogrammet anvisas anslag under följande anslagsmoment i budgetpropositionen för 2005:

26.98.61, 26.98.62, 29.01.62, 29.69.31, 29.69.34, 29.99.51, 32.30.45, 32.30.62, 33.01.62, 33.01.63, 33.17.53, 33.17.54, 33.32.30, 34.01.23, 34.01.63, 34.05.61, 34.05.62, 34.06.21, 34.06.31, 34.06.50, 34.06.51 och 34.06.52.

Politikprogrammet för företagsamhet

Politikprogrammet för företagsamhet består av följande fem delområden:

fostran till företagsamhet och företagsrådgivning
grundande av företag, företagens tillväxt och internationalisering
skatter och avgifter som påverkar företagsverksamheten
företagsamhet i regionerna
författningar som berör företagen och verksamheten på marknaden.

De åtgärder som ingår i politikprogrammet genomförs inom åtta ministeriers ansvarsområde (justitieministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet, undervisningsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, handels- och industriministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och arbetsministeriet). Programmet genomförs i intensivt samarbete med organisationerna inom näringslivet.

För de projekt som ingår i politikprogrammet har avtalats om en tidtabell för genomförandet och om ansvariga ministerier. Genomförandet av programmet har inletts på ett tillfredsställande sätt både med tanke på tidtabell och innehåll.

Inom politikprogrammet för företagsamhet framhävs 2005 verkställandet av fattade beslut och slutförandet av pågående projekt enligt avtalad tidtabell. Politikprogrammets inverkan syns i de propositioner som överlämnas till riksdagen och som gäller budgeten och linjerna i den, reformer som skall göras i företagarnas socialskydd och reformer i systemet med startpeng. Åtgärderna koncentreras i synnerhet på genomförandet av den nya helhetslinjen när det gäller fostran till företagsamhet och bl.a. på effektiverandet av den näringspolitik som omfattar tillväxtföretag och stärkandet av små och medelstora företags kunnande och teknologisatsningar som ett led i finansieringen av forskning och utveckling. Dessutom behandlas de slutsatser som skall göras utgående från den helhetsbedömning som gäller främjandet av kvinnligt företagande samt revideringen av vissa instrument för främjande av företagsverksamhet på landsbygden, revideringen av företagsservicesystemet och beredningen av lagstiftningen om insolvens. Vid ingången av 2005 träder också totalreformen av företagsbeskattningen i kraft.

I politikprogrammet för företagsamhet följs företagandet och dess utveckling som socialt fenomen. Centrala mätare är utvecklingen i fråga om antalet företag, företagsomsättningen, antalet företagare, företagsverksamhetens tillväxt, attityder och motivation när det gäller företagsamhet, andelen kvinnliga företagare i relation till företagsbeståndet och antalet tillväxtföretag. Hur mätarna utvecklas följs såväl på det riksomfattande planet som utgående från TE-centralerna och i landskapen. Uppgifterna samlas i en företagsamhetsöversikt som publiceras varje år. Den första företagsamhetsöversikten publicerades i maj 2004. Översikten kompletteras av en uppföljning av anslagen där det särskilt utreds vilken del av de för näringspolitiken reserverade anslagen som styrs direkt till små och medelstora företag.

Avsikten är att politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras under följande moment inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition: 26.98.43, 26.98.61, 26.98.62, 28.18.21, 29.01.62, 29.10.21, 29.20.25, 29.20.30, 29.40.25, 29.60.25, 29.60.30, 29.60.31, 29.69.22, 30.10.50, 30.10.61, 30.10.62, 30.10.63, 32.10.22, 32.10.24, 32.20.22, 32.20.27, 32.20.28, 32.20.40, 32.20.83, 32.30.42, 32.30.43, 32.30.44, 32.30.45, 32.30.47, 32.30.62, 32.50.21, 32.50.40, 32.50.41, 33.17.50, 33.17.51, 34.05.61, 34.05.62 och 34.06.51.

Politikprogrammet för medborgarinflytande

Politikprogrammet för medborgarinflytande syftar till att stärka demokratin genom att främja aktivt medborgarskap, verksamheten inom medborgarsamhället, medborgarnas möjligheter till samhällspåverkan och en fungerande representativ demokrati.

Behovet att stärka medborgarnas deltagande och påverkan har väckts av olika orsaker. Röstningsaktiviteten har varit på nedgående och intresset för politisk verksamhet har avtagit. Integrationen och globaliseringen har medfört nya utmaningar för demokratin. Den kommunala servicen har regionaliserats och tillhandahålls på marknadens villkor, vilket försämrar kommuninvånarnas möjligheter att påverka. Medborgarnas förtroende för förvaltningen förutsätter åtgärder. Å andra sidan erbjuder den avancerade data- och kommunikationstekniken nya möjligheter för medborgarnas deltagande. På grund av de stora förändringarna krävs det en effektiverad utredning och undersökning av demokratin och medborgarinflytandet.

De centrala målen för politikprogrammet för medborgarinflytande är följande:

Skolan och läroanstalterna stödjer utvecklingen till ett aktivt och demokratiskt medborgarskap i enlighet med principen om livslångt lärande. Vid sidan om det finska medborgarskapet skall i fostran även beaktas EU-medborgarskapet och världsmedborgarskapet.
Medborgarsamhällets juridiska och administrativa verksamhetsbetingelser är gynnsamma och moderna med tanke på samhällsaktiviteten. Forsknings-, utbildnings- och utvecklingstjänsterna inom den tredje sektorn utvecklas.
De traditionella och de nya kanalerna och möjligheterna i fråga om medborgarinflytande utvecklas så att de stöder medborgarnas fullödiga deltagande i gemenskaps- och samhällsverksamheten. Förvaltningen har de verktyg som behövs och en tendentiös beredvillighet att föra en diskussion med medborgarna.
Strukturerna och praxis för en representativ demokrati fungerar bra på alla nivåer av beslutsfattandet och i dem beaktas samtliga stora samhälleliga förändringar från informationssamhälle till globalisering.

Under 2005 genomförs en genomgripande utredning av de grundläggande frågorna inom politikprogrammet för medborgarinflytande. Inom lärarutbildningen, på alla nivåer i skolan och inom vuxenutbildningen effektiveras lärandet till stöd för ett aktivt medborgarskap och den forskning som ger bakgrundsfakta därtill. När det gäller samhällsaktivitet och organisationsverksamhet utreds verksamhetsbetingelserna och utvecklingsbehovet som ett omfattande projekt. Med tanke på den kommunala demokratin utvecklas metoder med hjälp av vilka fullmäktige bättre än nu kan styra den service som regionaliseras och tillhandahålls på marknadens villkor. Försök med kommunalt demokratibokslut genomförs. Grunderna för utvärdering av statsförvaltningens information utvecklas. Valdatasystemet och valinformationen revideras. De grupper inom vilka deltagandet är lågt uppmärksammas särskilt. Behovet att revidera valsystemen utreds. Partiernas uppgifter i en modern demokrati utreds tillsammans med partierna. Förvaltningens beredskap att höra medborgarna och hantera initiativ förbättras.

Beredningen och genomförandet av politikprogrammet för medborgarinflytande sköts av statsrådets kansli, undervisningsministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet och justitieministeriet. Bland annat riksdagspartierna, medborgarorganisationernas sakkunniga, Finlands Kommunförbund samt representanter för kommunerna och vetenskapssamfunden inbjuds också att delta i programmet.

Avsikten är att politikprogrammet för medborgarinflytande skall finansieras bl.a. under följande moment inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition: 23.27.50, 25.01.21, 25.70.21, 26.01.21, 28.01.21, 29.01.22, 29.10.22, 29.69.22 och 29.69.25.