Statsbudgeten 2005

08. Folkhälsoinstitutet

Förklaring:

Ämbetsverkets primära uppgift

Folkhälsoinstitutet har till uppgift att främja befolkningens hälsa och förebygga sjukdomar. Folkhälsoinstitutet följer, utövar tillsyn över och undersöker befolkningens hälsa och sjukdomars utbredning samt deltar i utredningar och försök som behövs för att främja befolkningens hälsa. Institutet sköter den anskaffning, kvalitetsövervakning och distribution av vaccin som behövs för befolkningens vaccinförsörjning samt de uppgifter i anslutning till massundersökningar och rättsmedicinska laboratorieanalyser som ministeriet ger institutet i uppdrag.

Förändringar i verksamhetsmiljön

Folkhälsoinstitutets verksamhetsmiljö förändras snabbt. De stora åldersklasserna håller på att uppnå en ålder, då sjukfrekvensen stiger. Det inträffar förändringar i hur vanliga sjukdomar är. Kranskärlssjukdomar och cancer är med tanke på befolkningens hälsa centrala sjukdomar, fastän dödligheten i dem har minskat. Allergier, diabetes och rusmedelsrelaterade sjukdomar håller på att bli allt vanligare. Infektionssjukdomar medför att folk insjuknar i stor utsträckning och använder en hög grad av tjänster. Levnadsvanorna har förändrats i en hälsosammare riktning, men det har också skett en negativ förändring. I hälsobeteendet och hälsan förekommer stora skillnader befolkningsgruppvis. De flesta av alla beslut som gäller hälsofrämjande verksamhet har överförts på kommunerna. Kommunerna behöver information om sådana faktorer som påverkar hälsan samt stöd när det gäller att vidta förebyggande åtgärder. Den internationella situationen medför oanade hot.

Strategiska riktlinjer

Folkhälsoinstitutet arbetar med att förebygga smittosamma sjukdomar, kroniska folksjukdomar och miljöhälsorisker samt stöder övriga aktörers arbete genom att producera och förmedla information om hur man förebygger dessa sjukdomar. Folkhälsoinstitutet utför även forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att minska hälsoskillnaderna i de olika befolkningsgrupperna, förhindra den utveckling som resulterar i utslagning samt främja folks vilja att fortsätta i arbetslivet och orka arbeta. Folkhälsoinstitutet deltar i utvecklandet av hälsotjänster när det gäller åtgärder som förebygger sjukdomar och upprätthåller funktionsförmågan.

Social- och hälsovårdsministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för Folkhälsoinstitutet år 2005. Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och institutet ingår.

Effektmål

 Folkhälsoinstitutet påverkar val som gäller beslutsfattarnas, olika aktörers och medborgarnas hälsa genom att ge dem tillgång till bästa möjliga information med tanke på dessa val. 

Folkhälsoinstitutet följer upp och säkerställer verkställandet av det reviderade vaccineringsprogrammet och verkar för att upprätthålla och höja vaccinationstäckningen. Institutet förbättrar uppföljningen av vaccinationernas effekt och säkerhet.

Folkhälsoinstitutet upprätthåller och utvecklar beredskapen att reagera på hot som uppstår i fråga om systemet med att följa upp smittosamma sjukdomar.

Folkhälsoinstitutet klarlägger utvecklingen av riskfaktorerna för kroniska sjukdomar hos olika befolkningsgrupper samt skapar ny information som behövs i synnerhet när det gäller att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, diabetes och mentala störningar samt hälsorisker som beror på alkohol och tobak. Folkhälsoinstitutet söker metoder för att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper och för att främja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Institutet utvecklar förebyggandet av olyckor i hemmen och under fritiden i samarbete med andra aktörer i branschen.

Folkhälsoinstitutet utreder de hälsorisker som föranleds av såväl mikrobkontamination i luftföroreningar och byggnader som orenheter i dricksvatten och föda och dessas utveckling och utvecklar metoder för bedömning av miljörelaterade hälsorisker.

Processer och strukturer

Folkhälsoinstitutet utreder de påverkningsprocesser som är nödvändiga inom folkhälsans viktigaste områden och utvecklar kommunikationen i synnerhet i fråga om sina nättjänster.

Folkhälsoinstitutet utvecklar sitt ledningssystem i synnerhet för att utveckla kvalitetssystemet och den interna övervakningen.

Även datasystemen, planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystemen samt forskningsprocesserna hör till utvecklingsobjekten.

Personalutveckling och personalens arbetsförmåga

Folkhälsoinstitutet sörjer för sin konkurrensförmåga i egenskap av arbetsgivare genom att framskrida systematiskt när det gäller ibruktagandet av det nya lönesystemet och genom att utreda vilket arbetsklimat som existerar samt genom att vidta de åtgärder som denna utredning visar vara nödvändiga.

Folkhälsoinstitutet sörjer för personalens kunnande och möjlighet att förnya sig genom att utveckla personalens yrkeskunskap och förmännens ledarförmåga och genom att skapa ett system för modernisering vid rätt tidpunkt av de metoder och processer som institutet använder.

Resurser och ekonomi

De totala kostnaderna inkluderar inte utgifterna under vaccinmomentet (33.08.26), vilka till sin karaktär är utgifter, inte kostnader.

Folkhälsoinstitutet fullgör sina uppgifter genom att med budgetfinansiering bedriva forskning och utföra utvecklingsarbete och sakkunniguppgifter, genom att se till att det allmänna vaccineringsprogrammet genomförs, samt

1) genom att bedriva forskning i form av samfinansierade avtalsundersökningar enligt överenskommelser med EU och andra forskningsfinansiärer,

2) genom att utföra avgiftsbelagda, av kunderna beställda laboratorieanalyser,

3) genom att delta i den myndighetsövervakning som avses i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986),

4) genom att för myndigheterna tillhandahålla avgiftsfria och samfinansierade diagnos-, tillsyns- och sakkunnigtjänster som baserar sig på separata avtal, och

5) genom att utföra avgiftsbelagda beställda undersökningar som baserar sig på separata avtal och genom att vid behov sköta det kommersiella utnyttjandet av forskningsresultaten samt

6) genom att sköta försäljningen av sällsynta vaccin och förmedlingsverksamheten i anslutning till dem.

Budgeten för Folkhälsoinstitutet baserar sig delvis på nettobudgetering så att den verksamhet som avses i punkterna 1), 2), 4), 5) och 6) har nettobudgeterats.

Lönsamhet

Lönsamhetsmålet för den avgiftsbelagda servicen är att inkomsterna skall täcka kostnaderna och att det uppstår ett överskott, som skall användas för produktutveckling och investeringar under det följande året. Med tanke på medfinansieringen i fråga om den samfinansierade finansiering som erhålls utifrån är målet att kunna skaffa finansiering för allmännyttig forskning till budgeterat belopp inom institutets viktigaste forskningsområden. Andelen samfinansierad (inkl. finansiering från EU) forskningsfinansiering beräknas utgöra 25 % av hela omkostnadsfinansieringen.

Folkhälsoinstitutet tryggar tillräckliga resurser för sin verksamhet genom att rikta sina resurser i enlighet med strategin, genom att skaffa tilläggsfinansiering utifrån och genom att se till att verksamheten är lönsam och effektiv, bl.a. genom att utveckla personalens kostnadsmedvetenhet och anskaffningssystem. Av institutets kostnader hänför sig uppskattningsvis 25 % till förebyggande av infektionssjukdomar, 40 % till främjande av hälsobeteende och förebyggande av kroniska folksjukdomar och 10 % till förebyggande av problem inom miljöhälsa.

21. Folkhälsoinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 33 870 000 euro.

Anslaget får även användas för finansiering av forskningsprojekt som godkänts av EU.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats medfinansieringen i samfinansierad avtalsforskning och övriga gemensamma projekt, inkomsterna av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och beställda undersökningar som grundar sig på separata avtal, övriga försäljningsinkomster av den avgiftsbelagda verksamheten såsom royaltier och motsvarande samt erhållna donationsmedel och sponsorinkomster.

Vid dimensioneringen av anslaget har också beaktats den nettoökning om 500 000 euro av hyresutgifterna som föranleds av den grundliga renoveringen av huvudbyggnaden (Mannerheimvägen 166, Helsingfors).

Vid dimensioneringen av anslaget har även ett tillägg om 250 000 euro beaktats för övriga hyresutgifter.

Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag också beaktats 250 000 euro (utgift av engångsnatur) för anskaffningen av anordningar som föranleds av den grundliga renoveringen.

Enligt beräkningar kommer 56 000 euro av anslaget att användas till utgifter för försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin. Inkomsterna av försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin har antecknats under moment 12.33.08.

26. Anskaffning av vaccin(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 9 400 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter och ersättningar för anskaffning och vidarebefordran av vaccin som med stöd av 25 § i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) tillhandahålls gratis och används vid vaccineringstillfällen samt för obligatorisk upplagring och till betalning av andra utgifter och ersättningar för genomförandet av det allmänna vaccineringsprogrammet och till betalning av medlemsavgiften i Finska andelslaget för ersättning av läkemedelsskador. Anslaget får även användas till betalning av de utgifter som anskaffning och vidarebefordran av vaccin för förmedling ger upphov till.

Förklaring:Anslaget under momentet har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.

Utgifterna för genomförandet av vaccineringsprogrammet beräknas uppgå till sammanlagt 9 400 000 euro, varav andelen för förmedling av vaccin utgör 9 000 000 euro och andelen för utveckling av datasystemen utgör 400 000 euro.

Övriga utgifter för förmedling av vaccin har antecknats under moment 33.08.21. Inkomsterna av försäljning och förmedling av vaccin har antecknats under moment 12.33.08.