Statsbudgeten 2004

2.3 Utsikter för den
offentliga ekonomin

Den utdragna perioden av långsam ekonomisk tillväxt har efter 2000 försvagat utvecklingen för den offentliga ekonomins inkomstgrund. När beskattningen dessutom blev lättare och förmåner och offentliga åligganden samt samtidigt de offentliga utgifterna har utökats har finansieringsöverskottet minskat inom den offentliga sektorn. Den allt svagare utvecklingen väntas fortgå i år och nästa år.

Nationalräkenskaperna visar att statsförvaltningens överskott i proportion till totalproduktionen försvinner 2003 och nästa år förutspås att underskottet stiger till en miljard euro. Lokalförvaltningens eller kommunernas och samkommunernas ekonomi har uppvisat underskott sedan 2001 och situationen förblir densamma i år och nästa år. Arbetspensionsfonderna bidrar till att hela den offentliga ekonomin trots det uppvisar ett överskott också efter 2004.

Den offentliga sektorns överskott i förhållande till nationalprodukten är i år enligt EU-kommissionen fortfarande större än i de övriga EU-länderna, men både staten och kommunerna ser ut att vara tvungna att öka sin skuld under de närmaste åren. Detta visar på att den ekonomiska situationen försvåras och försvagar stabiliteten på lång sikt för den offentliga ekonomin.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

¹⁾ Nettoutlåning utan nettoränteutgifter.

De offentliga samfundens överskott krymper och utgör nästa år 1½ procent jämfört med nationalprodukten. Staten och lokalförvaltningen uppvisar båda ett underskott, och överskottet är helt i arbetspensionsfondernas händer. Skatteinkomsterna stiger inte nämnvärt, eftersom avkastningen från samfundsskatten håller på att normaliseras efter toppåren, varvid också de då rådande faktorer som undantagsvis ökade fjolårets skatteintäkter faller bort. Vad gäller personbeskattningen fortsätter skattegrunden att växa måttligt. Skattesatsen beräknas i sin helhet gå ned i år och nästa år med totalt nästan 2 procentenheter. Tillväxten på de offentliga utgifterna dämpas, men utgifterna i relation till nationalprodukten är högre än 50 %. Finanspolitiken fortgår med stimulerande verkan på grund av lägre beskattning och ökande utgifter.

Den offentliga ekonomins största utmaningar är inom utgiftspolitiken, vilket också trycket på att sänka beskattningen ytterligare accentuerar. Kraven på bättre offentliga tjänster och förmåner är höga som en följd av 1990-talets sparande. Utgiftstrycket ökas av de stigande lönekraven från vissa offentliga branscher. På grund av högre hälsovårdskostnader tillväxer FPA:s sjukförsäkringsersättningar snabbt.

Den överlägset största utmaningen för den offentliga ekonomin kommer emellertid från alltmer ökande pensionsutgifter, även om problemet delvis lindrades genom pensionslösningar inom den privata sektorn. För den offentliga sektorns del är avsikten att avge motsvarande ändringar till riksdagen på hösten 2003. Pensionsutgifternas tillväxt har redan snabbats upp på grund av en ökad mängd befolkning i pensionsålder, vilket också påverkas av den successiva ökningen av förtids- och deltidspension.

Statsförvaltningen

Statens utgifter ökar reellt med ca 3 procent under året. Särskilt inkomstöverföringarna till kommuner och socialskyddsfonder ökar för att finansiera bredare tjänster och ökade sociala förmåner. Dessutom ökas statsandelarna till kommunerna för att kompensera lägre inkomstbeskattning. Enligt budgetpropositionen ökar statens utgifter reellt också nästa år.

Statens inkomster går ned något i år. Intäkterna från de indirekta skatterna beräknas öka rätt långsamt och inkomstskattelättnaderna dämpar skatteintäkternas tillväxt också 2004. På grund av att skattetrycket realiseras och skattegrunden tillväxer långsamt väntas inte de statliga inkomsterna öka nämnvärt nästa år.

Statens överskott från i fjol håller på att försvinna i år och underskottet ökar nästa år enligt prognosen till ½ procent i relation till nationalprodukten.

Lokalförvaltningen

Kommunekonomin kommer i år och nästa år att uppvisa ett underskott. I år håller inflödet från kommunernas skatteinkomster att reduceras från den extremt höga nivån 2002. Kommunernas utgiftsökning dämpas också i år avsevärt, men på grund av att skatteinkomstökningen avstannar är den finansiella situationen svår för den kommunala ekonomin. Kommunernas ekonomi förblir stram nästa år, fastän regeringen ökar statsandelarna enligt regeringsprogrammet. De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna förblir stora och underskotten har blivit bestående för flera kommuner, vilket accentuerar nödvändigheten av strukturella reformer.

Kommunernas hårda investeringstakt håller på att brytas i och med att den finansiella situationen försvagats och kommunernas investeringar väntas minska, vilket för sin del skulle stabilisera kommunernas ekonomi. Behovet att utveckla servicestrukturer och därmed förbättra kostnadseffektiviteten inom tjänsteproduktionen är enormt.

Socialskyddsfonderna

Tillväxttakten för socialskyddsförmåner och understöd dämpas något i år. Inflödet av socialskyddsavgifter ökar ett par procentenheter långsammare än förmånerna. Arbetstagarnas genomsnittliga procentsatser för socialskyddsavgifterna sjönk något i år, men löntagarnas genomsnittliga avgifter låg på samma nivå. Pensionärernas extra sjukförsäkringsavgift på 0,4 procentenheter slopades. Underskottet i arbetslöshetsförsäkringsfonden täcks genom att upplösa konjunkturbuffertfonden. Tack vare det fonderande arbetspensionssystemet förblir socialskyddsfondernas överskott i förhållande till totalproduktionen ungefär på fjolårsnivån (3 % av BNP). Folkpensionsanstaltens underskott täcks genom s.k. garantibelopp ur statsbudgeten. Dessutom styrs en miljard euro per år i avkastning från mervärdesskatten till Folkpensionsanstaltens finansiering.

Tillväxttakten för arbetspensionsutgifterna 2003 är ca 6 %. Utgifternas tillväxttakt bromsas upp av en avstannande stegring i APL-index. Som en positiv sak kan man se att arbetslöshetspensionsutgifterna vänder nedåt. Övergången till deltidspension har blivit långsammare på grund av att den undre gränsen har höjts från 56 år till 58 år. Övergången till ålderspension sker fortfarande mycket ofta efter förtidspension. År 2003 fyller 53 000 personer 65 år i Finland. Av denna ålderskategori var redan 83 % på full pension i slutet av 2002.

Tillväxttakten för arbetspensionsutgifterna förblir 2004 kring 6 procent och överskottet på ca 3 procent i förhållande till totalproduktionen. Procentsatsen för arbetspensionsavgiften väntas stiga något eftersom fonderingen av pensioner ökas fram till 2013 enligt den resolution som infördes i pensionsavtalet hösten 2002. De statliga garantibeloppen till FPA ökar nästa år till 0,8 miljarder euro. Arbetslöshetsskyddsfondens underskott krymper till 0,1 miljard euro.