Statsbudgeten 2016

Enligt intäkts- och kostnadskalkylen uppgick statens förlust under tiden 1.1.2015—30.6.2015 till ca 2,1 miljarder euro. Förlusten var ca 1,0 miljarder euro mindre än under samma tidsperiod föregående år. De viktigaste faktorerna som inverkat positivt var att kostnaderna för statens verksamhet minskat med 0,41 miljarder euro samt att skatterna och avgifterna av skattenatur ökat med ca 0,7 miljarder euro. Överföringsekonomins intäkter ökade med 0,54 miljarder euro, men överföringsekonomins kostnader ökade på motsvarande sätt med nästan 0,45 miljarder euro.

Statens balansomslutning ökade under tiden 1.1—30.6.2015 med sammanlagt ca 4,7 miljarder euro. Det främmande kapitalet ökade med ca 6,8 miljarder euro. Finansieringstillgångarna ökade med 4,6 miljarder euro och statens negativa egna kapital med 2,1 miljarder euro.

Utomstående ansvar för balansräkningarna för budgetekonomin, fonderna utanför budgeten och de statliga affärsverken samt statens sekundära ansvar (ca 1,3 miljarder euro) uppgick den 31 december 2014 till sammanlagt ca 177,6 miljarder euro. Statens pensionsansvar, dvs. ca 95 miljarder euro, utgjorde det största enskilda ansvaret.

Balansvärdet för infrastrukturen i anslutning till trafikleder uppgick den 31 december 2014 till ca 19,6 miljarder euro. Trafikledsegendomen utgjorde 44,6 % av statens anläggningstillgångar och övriga långsiktiga placeringar (43,8 miljarder euro).

Åren 2000—2014 har det investerats ca 12,6 miljarder euro i trafikledskonstruktioner och mark i anslutning till dem. Avskrivningarna har under motsvarande tidpunkt uppgått till ca 10,9 miljarder euro. Det på anskaffningskostnaderna för trafikledsegendomen baserade värdet har således ökat med ca 1,7 miljarder euro under tidpunkten i fråga.

Investeringarna i trafikledsegendom innehåller både nyinvesteringar och ersättnings- och reparationsinvesteringar. Trots att det på anskaffningskostnaderna för hela trafikledsegendomen baserade balansvärdet ökat är trafiklederna föremål för eftersatt underhåll. Avskrivningarna för vägtrafiklederna har under granskningsperioden varit ca 214 miljoner euro större än investeringarna, och i fråga om vattenlederna är motsvarande summa ca 58 miljoner euro. Skillnaden mellan investeringarna i och avskrivningarna för trafiklederna kan vid en granskning som baserar sig på anskaffningskostnaderna anses som det lägsta eftersatta underhåll som uppkom på 2000-talet.

Ett av spetsprojekten under regeringsperioden är att minska det eftersatta underhållet. I planen för de offentliga finanserna 2017—2019 anvisas det sammanlagt 964 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet. I budgeten för 2016 reserveras det 100 miljoner euro för detta ändamål. Viktiga reparationsåtgärder är att förnya beläggningen på vägar i dåligt skick och att reparera broar i dåligt skick. I reparationerna betonas iståndsättning av trafikledsnätet som tjänar näringslivets och pendlingsregionernas behov, varmed företagsverksamheten samtidigt stöds. Syftet är att även genomföra strukturella reformer som förhindrar att det eftersatta underhållet fortsätter att växa samt möjliggör nya innovativa strategier för bl.a. utvecklande av digitala tjänster inom trafiken.

I anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna ingår sådana offentligt noterade aktier i Finnair Abp, Fortum Abp och Neste Abp som ägs direkt av staten. Deras bokföringsvärde uppgick den 31 december 2014 till ca 5,7 miljarder euro och deras marknadsvärde till 10,9 miljarder euro. Aktiernas marknadsvärde uppgick den 1 september 2015 till ca 9,5 miljarder euro.

Statens egna kapital enligt den ingående balansen i den affärsbokföring som togs i bruk inom staten vid ingången av 1998 var ca 30 miljarder euro negativt. Att det egna kapitalet var negativt berodde på att staten var svårt skuldsatt på 1990-talet och på de beslut som fattades när den inledande balansen utarbetades, t.ex. om de principer för värdering av tillgångar som utgick från försiktighetsprincipen, samt på att en del av nationalförmögenheten inte togs med i balansräkningen. Det främmande kapitalet, dvs. skulderna, togs på samma sätt upp till i huvudsak nominellt värde.

Åren 1998—2008 var statens intäkts- och kostnadskalkyler i regel positiva. Detta stärkte statens ekonomiska ställning och 2008 var statens egna kapital bara 8,1 miljarder euro negativt.

På grund av finanskrisen har statens bokslut uppvisat förlust sedan 2009. Detta har försvagat statens ekonomiska ställning och lett till att statens negativa egna kapital ökat. Sedan 2012 har statens ekonomiska ställning till det nominella värdet varit sämre än i den inledande balansen för 1998. Statens tillgångar har inte heller ökat i samma förhållande som det främmande kapitalet. Andra kostnader än investeringskostnader har finansierats med lån (kumulativt ca 37,8 miljarder euro under åren 2009—2015).