Statsbudgeten 2023

Förklaring:I skatteinkomster beräknas till staten inflyta 64 507 miljoner euro 2023. Skatteinkomsterna uppskattas växa med cirka 33 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2022. De uppskattade beloppen under skatteinkomstmomenten baserar sig på bedömningar av skattebasernas utveckling och effekterna av ändringar i beskattningsgrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2023 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria, Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

Regeringens skattepolitik och centrala ändringar i beskattningsgrunderna

De ändringar i beskattningsgrunderna som lagts fram i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering har beaktats i skatteinkomstprognoserna för 2023. Skatteinkomsterna för 2023 påverkas också av den sänkning som införts vid betalningsarrangemang för att stödja företag med anledning av covid-19-pandemin. Betalningsarrangemang underlättades och dröjsmålsräntan på skulder sänktes temporärt, vilket gör att uppskattningsvis 130 miljoner euro av statens skatteinkomster för 2020, 2021 och 2022 inflyter först 2023. Största delen av uppskovet med skattebetalningen gäller mervärdesskatten.

Den mest betydande ändringen i beskattningsgrunderna som påverkar skatteintäkterna 2023 är social- och hälsovårdsreformen. I samband med reformen överförs organiseringsansvaret i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena och det anknytande finansieringsansvaret från kommunerna till staten. Kommunernas inkomster minskas i motsvarande grad som kostnader överförs genom att statsandelarna, kompensationerna för förlorade skatteinkomster, kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten samt kommunalskatten sänks. Statens andel av intäkterna från samfundsskatten ökar och statens beskattning av förvärvsinkomster stramas åt i motsvarande grad som kommunalskatten sänks. Sammantaget skärs kommunernas skatteinkomster ned med cirka 14,8 miljarder euro och statens skatteinkomster ökas med cirka 14,5 miljarder euro. För att beskattningen av förvärvsinkomster inte ska skärpas till följd av skattereformen i samband med social- och hälsovårdsreformen lindras den totala förvärvsinkomstbeskattningen med cirka 0,37 miljarder euro. Invalidavdragen i beskattningen slopas i samband med skattereformen i anslutning till social- och hälsovårdsreformen.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer. Skatteinkomsterna minskar dessutom i och med den gradvisa höjningen av det åldersbaserade arbetsinkomstavdraget, införandet av ett temporärt elavdrag i samband med hushållsavdraget, lättnaderna i självrisken för avdrag för arbetsresor för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighet, förlängningen av giltighetstiden för resekostnadsavdrag samt som ett led i finansieringspaketet för forskning och utveckling ett skatteincitament baserat på ett extra avdrag för forskning och utveckling. Dessutom höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten som kompensation för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogiken och förhöjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn. Skatteinkomsterna minskar ytterligare på grund av de temporära sänkningarna av skattesatserna på elenergi och persontransporter.

I enlighet med gällande lagstiftning ska ränteavdraget för bostadslån slopas helt. Beskattningen av vinster från indirekta fastighetsplaceringar utvidgas. Reglerna för begränsning av ränteavdrag ses över. Under skatteåret 2023 införs en värdestegringsskatt för fysiska personer och begreppet ekonomisk arbetsgivare. Förtäckt dividend beskattas helt och hållet som förvärvsinkomst.

Skattesubventionen för paraffinisk dieselolja avskaffas och skatteåterbäringen till energiintensiva företag slopas gradvis, medan de halvårsvisa höjningarna av tobaksaccisen fortsätter. Avfallsskatten höjs och skattestödet för uppvärmningsbiogas sänks. Halveringen av farledsavgifterna och den temporära sänkningen av lotteriskatten fortsätter.

I enlighet med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras enligt nettobelopp för de konsekvenser regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna. Regeringen använder inte skattelättnader eller skattesubventioner för att kringgå ramarna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de centrala ändringar som påverkar skatteinkomsterna och som träder i kraft 2023. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå.

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (det totala skatteuttaget) sektorsvis och enligt skatteslag.

Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, reducerade skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller grupp av skattskyldiga stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster.

Det är viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebasen smalare och komplicerar ofta skattesystemet. I regeringsprogrammet konstateras det att regeringen inte använder skattelättnader eller skattesubventioner för att kringgå ramarna.

Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningarna av deras effekter på skatteintäkterna beror på det sedvanliga skattesystem som används vid uträkningen av skatteutgifterna samt av metoderna och tillgängliga material för uträkningen. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för skatteutgiftsberäkningarna har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi). Efter lagstiftningsändringen har vissa ändringar i det sedvanliga skattesystemet gjorts under de senaste åren. Rapporteringen i fråga om skattesubventioner och definitionen av nytillkomna subventioner handhas av styrgruppen för skatteutgiftsrapportering. Skattesubventionerna, dvs. skatteutgifterna, beräknas i regel enligt principen förlorad skatteinkomst.

För ungefär en tredjedel av skatteutgifterna kan inte någon uppskattning i eurobelopp läggas fram och för en del av skatteutgifterna kan endast en grov uppskattning av beloppet göras. Skatteutgifternas belopp i euro kan ändras från år till år, inte bara till följd av lagändringar utan också till följd av ändringar i skattebasen, uträkningsmetoderna och materialet för uträkningen eller ändringar i fastställandet av det sedvanliga systemet. Nya skatteutgifter kan också identifieras utan att lagstiftningen har ändrats. Dessa faktorer bör beaktas vid jämförelse av de årliga ändringarna i skatteutgifterna.

Uppföljningen av skatteutgifterna baserar sig på en granskning av specifika bestämmelser där de skatteutgifter som fastställs enligt varje enskild bestämmelse jämförs med den referensnivå som valts i det sedvanliga skattesystemet och bedöms separat, statiskt och oberoende av andra skatteutgifter. I verkligheten ökar slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. Utöver att skatteutgifterna är överlappande inverkar de också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. Av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Av samma orsak kan en sammanräkning av skatteutgifterna inte ge en verklig bild av hur mycket skatteinkomster som går förlorade som sammanlagd effekt av alla skatteutgifter eller hur mycket skatteinkomsterna skulle kunna ökas om skatteutgifterna slopas. Skatteutgiftsbeloppen beskriver i första hand olika undantag från det sedvanliga skattesystemet.

Antalet identifierade skatteutgifter varierar något från år till år i och med att nya skatteutgifter identifieras eller skatteutgifter faller bort. Under de senaste åren har sammanlagt cirka 200 skatteutgifter identifierats, varav ungefär en fjärdedel gäller personbeskattningen och ungefär en femtedel näringsbeskattningen. Skatteutgifterna berör dock i stor utsträckning samtliga skatteslag. En mera ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna finns i förklaringsdelen till momenten för skatteslagen. På finansministeriets webbplats (https://vm.fi/sv/skattesubvention) finns dessutom en uppdaterad förteckning över alla identifierade skatteutgifter samt information om ändringar i fastställandet och beräkningen av skatteutgifter och i det sedvanliga skattesystemet.

Skatteutgifter 2023

För närvarande har sammanlagt 193 olika skatteutgifter definierats för 2023. Antalet skatteutgifter ökar 2023 på grund av de temporära sänkningarna av skattesatserna på elenergi, införandet av ett temporärt elavdrag i samband med hushållsavdraget och tilläggsavdraget för forskning och utveckling. År 2023 minskar antalet skatteutgifter jämfört med år 2022 genom att det temporära mervärdesskattestödet för varor i anslutning till hanteringen och bekämpningen av covid-19-pandemin slopas och tidsfristen för nollskattesatsen på självtester för covid-19 upphör. Också skattesubventionen för paraffinisk dieselolja slopas, skatteåterbäringen till energiintensiva företag minskar och ränteavdragen för bostadslån avskaffas. Dessutom slopas invalidavdraget i stats- och kommunalbeskattningen i samband med den skattereform som sammanhänger med social- och hälsovårdsreformen, och pensionsinkomstavdragen i stats- och kommunalbeskattningen slås samman. De årliga ändringarna av skatteutgifterna presenteras mer utförligt i de moment som behandlar de olika skatteslagen.