Statsbudgeten 2023

Förklaring:Skatten grundar sig på mervärdesskattelagen (1501/1993). Den största delen av mervärdesskattebasen utgörs av hushållens konsumtion, som står för cirka 66 % av mervärdesskatteintäkterna. Mervärdesskatt inflyter också från skattefria sektorer och branscher. Dessa har inte rätt att dra av skatten, vilket innebär att de mervärdesskatter som ingår i köp ökar statens skatteintäkter. Mervärdesskatt inflyter därmed av insatsförbrukningen och investeringarna inom den statliga sektorn och i de socialskyddsfonder som hänför sig till den offentliga sektorn. Också på kommunernas, samkommunernas och välfärdsområdenas insatsförbrukning och investeringar tas det ut mervärdesskatt, men eftersom den skatt som tagits ut återbetalas till lokalförvaltningen ökar skatten inte de mervärdesskatteintäkter som anges i statsbudgeten.

Mervärdesskatt inflyter också av s.k. insatsförbrukning och investeringar i fråga om annan skattefri verksamhet. Till dessa hör finansierings- och försäkringsverksamhet, ägande och uthyrning av bostäder samt privat hälso- och sjukvård och socialservice. Mervärdesskatt inflyter också bl.a. genom insatsförbrukning inom icke-vinstsyftande sammanslutningar som betjänar hushållen samt genom dessa sammanslutningars investeringar.

Inflödet av mervärdesskatt består av mervärdesskatt som Skatteförvaltningen och Tullen tar ut och av belopp som övriga statliga bokföringsenheter bokför under mervärdesskattemomentet.

De återbäringar som dras av från det totala inflödet av mervärdesskatt består av skatter som återbetalas till mervärdesskattepliktiga på grund av deklarationer, ansökningar och ändringar. Utöver egentlig skatt ingår i återbäringarna den mervärdesskatt som återbetalas till kommunerna, vilket under de senaste åren har uppgått till i genomsnitt cirka 3,0 miljarder euro per år.

Utfallet för mervärdesskatteprognosen beror i avgörande grad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totala värde och hur konsumtionen inriktas. Förändringar i konsumtionen inverkar inte bara på den nuvarande konsumtionen utan också på den förväntade framtida konsumtionen och därigenom på den förväntade mervärdesskattebasen. Prognosen beaktar konsekvenserna av de lättnader som gäller betalningsarrangemanget för mervärdesskatt för 2020, 2021 och 2022 när det gäller skatteintäkterna för 2021, 2022 och 2023.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen med olika förslag som ska göra det lättare för hushållen att hantera effekterna av de höjda priserna. Det föreslås i propositionen att det införs en tidsbunden sänkning av mervärdesskattesatsen på elenergi till 10 procent under perioden 1.12.2022—30.4.2023, vilket bedöms minska statens skatteinkomster med 209 miljoner euro 2023. I samma proposition föreslås det att också mervärdesskattesatsen för persontransporter på grund av den höga inflationen ska sänkas för viss tid till 0 procent under perioden 1.1.2023—30.4.2023 för att förbättra hushållens köpkraft. Den tidsbundna sänkningen av mervärdesskattesatsen för persontransporter bedöms minska statens skatteinkomster med 52 miljoner euro 2023.

I intäktsprognosen har man beaktat skatteutgifter som hänför sig till mervärdesskatten och som består av sänkta skattesatser. Som skatteutgifter fastställs även vissa poster som avviker från EU:s mervärdesskattedirektiv samt den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen för mervärdesskatten. År 2023 finns det 20 olika skatteutgifter inom mervärdesbeskattningen.