Siirry sisältöön
Sisällysluettelo
     1. Sammanfattning
   Siffertabell

Talousarvioesitys 2021

Kommunalekonomin enligt nationalräkenskaperna

Kommunernas finansiella situation förblir kärv år 2005, ävenom tillväxten i skatteinkomster uppvisar en klar ökning. Också flerstatsandelar än förra året utbetalas, och kommunernas inkomsterökar därför snabbare än under föregående år. Ökningen i kommunernastotala utgifter förväntas dessutom avta. Kommunernas finansiellaställning blir bättre, men kommer fortsättningsvis att uppvisa ettklart underskott, vilket ökar kommunernas skuldsättning.

Trots att ökningen av de totala utgifterna avtar beräknas kommunernaskonsumtionsutgifter stiga med 4½ % nominellt och 2 %reellt år 2005. De nya tjänste- och arbetskollektivavtalen och detfemåriga programmet för utveckling av lönesystemen höjer lönekostnadernamed i genomsnitt 3½ % under innevarande år. Förhöjningarnaenligt det inkomstpolitiska avtalet för hela avtalsperioden 2005—2007och de ökade lönekostnaderna med anledning av löneprogrammet blir imedeltal 7 %. Det ökade antalet anställda och höjningarnaav de kommunala arbetsgivarnas pensionsavgift och arbetsgivaresarbetslöshetsförsäkringspremie höjer kommunernas löneutgifter 2005.Utgifterna ökar bl.a. till följd av att den s.k. vårdgarantin träddei kraft i mars 2005, att stödet för vård i hemmet höjdes i börjanav året och att skyldigheten att ordna kompletterande utbildninginom det sociala området börjat gälla samt till följd av de reformersom inletts år 2004.

År 2006 fortsätter kommunalekonomin att uppvisa ett underskottoch kommunernas skuldsättning att öka. Kommunernas finansiella ställningförbättras dock en aning, vilket beror på såväl den sammanlagdaökningen på ca 5 % i skatteintäkter och statsandelar sompå att utgiftsökningen beräknas avta. Konsumtionsutgifterna beräknasöka med ca 3½ % nominellt och ca 1½ % reellt.Trots att kommunalekonomin totalt sett förbättras förblir de ekonomiskaskillnaderna kommunerna emellan stora. Underskottet har permanentatsi allt fler kommuner, vilket understryker behovet av strukturellareformer.


Figur 3. Offentliga utgifter enligt uppgiftsgrupp,% av BNP

Figur 3. Offentliga utgifter enligt uppgiftsgrupp,% av BNP