Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
        6. Hållbar utveckling
     7. Utveckling av förvaltningen
     8. Den kommunala ekonomin
     9. Statsfinanserna utanför budgeten
     10. Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl och totala balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2019

1. SammandragPDF-versio

Ekonomiska utsikter

Det råder fortfarande högkonjunktur inom världsekonomin, men tillväxttakten är inte längre lika snabb. Framför allt i Europa finns det tecken som tyder på att den ekonomiska tillväxten håller på att mattas av. Tillväxten inom världshandeln avtar under prognosperioden.

Det förutspås att Finlands BNP kommer att växa med 3,0 % år 2018. Företagens förväntningar är positiva, uppförandet av objekt som kräver stora byggnadsinvesteringar fortsätter och förväntningarna på försäljningen inom servicebranscherna har ökat. Den ökade sysselsättnings- och förtjänstnivån gör att den privata konsumtionen accelererar. De positiva verkningar den inhemska efterfrågan har på den ekonomiska tillväxten ökar, samtidigt som nettoexportens betydelse för tillväxten minskar då importen fortsätter att öka.

År 2019 beräknas den ekonomiska tillväxten avta och stanna på 1,7 procent. Den viktigaste enskilda faktor som har en bromsande inverkan på tillväxten är minskade byggnadsinvesteringar. Orsaken till att byggnadsinvesteringarna beräknas minska under de närmaste åren är att bostadsproduktionen har stigit till en exceptionellt hög nivå. Utöver den ökande inkomstnivån bidrar också den förbättrade sysselsättningen till den växande privata konsumtionen. Den reella ökningen i hushållens disponibla inkomster kommer dock att avta när inflationen tilltar. Av denna orsak avtar också privathushållens konsumtion 2019. Nettoexporten fortsätter att stödja tillväxten.

Antalet sysselsatta har stigit och den fortsatt starka ekonomiska tillväxten stöder i sin tur en ökad sysselsättning. Det relativa sysselsättningstalet kommer att överstiga 72 % 2019 och arbetslöshetsgraden beräknas sjunka till 6,9 %. Inkomstnivån är fortsatt ökande och uppnår 2,6 % 2019 som en följd av de avtalsenliga höjningar som infaller under året, vilket medför att inflationen ökar måttligt och stannar på 1,4 %.

Den ekonomisk-politiska linjen

Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts före utgången av valperioden, och från och med 2021 kommer vi inte längre att leva på kredit. Regeringen förbinder sig att under regeringsperioden fatta de beslut om besparingar och strukturella reformer som behövs för att täcka hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro i den offentliga ekonomin. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 55,3 miljarder euro, vilket är ca 0,5 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Med beaktande av höjningen av prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen minskar anslagen under förvaltningsområdena med knappt 2 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2018.

Anslagsnivån sjunker på grund av avslutade spetsprojekt, anpassningsåtgärder enligt bilaga 6 till regeringsprogrammet och på grund av att utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa har minskat som en följd av det förbättrade sysselsättningsläget. Utgiftsnivån höjs bl.a. på grund av lagstadgade och avtalsbaserade höjningar såsom exempelvis löneförhöjningarna enligt statens tjänste- och arbetskollektivavtal som man enades om på våren, samt av vissa automatiska faktorer såsom ökningen av de åldersrelaterade statliga pensionsutgifterna.

Inkomstposter

År 2019 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 53,9 miljarder euro. Andelen för skatterna och avgifterna av skattenatur är ca 45,8 miljarder euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2018 uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 1,8 miljarder euro och inkomsterna utan upplåning med 1,2 miljarder euro.

Vid en jämförelse med de budgeterade medlen för 2018 (statsbudgeten inklusive den första tilläggsbudgeten) framgår det att de sammanlagda inkomsterna exklusive upplåningen sjunker med ca 0,5 miljard euro, vilket förklaras av att de återbetalningar av exportkrediter som staten beviljat har tidigarelagts och infaller 2018. I den första tilläggsbudgeten för 2018 höjdes nettobeloppet i kalkylen över ordinarie inkomster med sammanlagt 1,7 miljarder euro, varav den tidigarelagda återbetalningen av exportkrediter utgjorde 1,4 miljarder euro. Statens skatteinkomster beräknas däremot öka med 3,7 % 2019, dvs. med 1,6 miljarder euro i förhållande till vad som har budgeterats för 2018 (budgeten inklusive den första tilläggsbudgeten).

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Budgetpropositionen för 2019 uppvisar ett underskott på 1,4 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Underskottet minskar i stort sett med hälften jämfört med kalkylen för den ordinarie budgeten för 2018. I den första tilläggsbudgeten för 2018 höjdes inkomstposterna närmast på grund av faktorer av engångsnatur med 1,7 miljarder euro. Jämfört med vad som budgeterats för 2018 (inkl. tilläggsbudgeten) minskar underskottet med 0,3 miljarder euro 2019.

Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet inom statsfinanserna 2019 uppgå till ca 0,7 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 109 miljarder euro i slutet av 2019, vilket är ca 45 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till ca 1,2 miljarder euro, vilket är något mindre än vad som beräknats för 2018.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro

 2017
bokslut
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
Ändring, %
2018—2019
     
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster9 0549 5119 9395
Samfundsskatt4 2384 1944 4286
Mervärdesskatt17 54717 91118 7965
Övriga skatter12 26912 39612 6532
Övriga inkomster8 2348 7228 104-7
Sammanlagt51 34152 73453 9202
Nettoupplåning och skuldhantering1)3 0843 0801 427-54
Inkomstposter sammanlagt54 42555 81455 347-1
     
Konsumtionsutgifter14 80315 30415 2510
Överföringsutgifter37 58738 18838 0720
Investeringsutgifter1 2751 029805-22
Övriga utgifter1 3771 2921 218-6
Anslag sammanlagt55 04255 81455 347-1
     
Bokslutsunderskott (inkl. föregående år)-9 970   

1) Inbegriper skuldhanteringsutgifter på 23 miljoner euro 2017, -50 miljoner euro 2018 och -50 miljoner euro 2019, redovisat som netto.

Sysselsättning och tillväxt

För att främja mottagandet av kortvarigt arbete övergår man vid jämkning av arbetslöshetsförmån från den nuvarande jämkningen enligt tidpunkten för intjänandet av inkomsten till jämkning enligt tidpunkten för betalningen av inkomsten. För att förbättra incitamenten för att ta emot detta slag av arbete föreslås ett anslag på 20 miljoner euro. I arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 10,3 miljoner euro för att stödja aktiv jobbsökning och bättre service för arbetssökande. Man försöker främja sysselsättningen av långtidsarbetslösa och partiellt arbetsföra bl.a. genom att en sysselsättningspremie betalas till företagen om en visstidsanställning under lönesubventionsperioden ändras till en tillsvidareanställning.

Det föreslås också att forskning och utveckling ska utökas för att stärka förutsättningarna för en framtida ekonomisk tillväxt. Business Finlands fullmakter att bevilja understöd ska ökas med 69 miljoner euro och de årliga fullmakterna för Finlands Akademi med 25 miljoner euro.

Kompetens

Ett anslag på 10 miljoner euro anvisas för att främja jämlikheten i småbarnspedagogiken och ökat deltagande i arbetet. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar fortsätter och stöds med ett anslag på 5 miljoner euro. Reformen av den yrkesinriktade utbildningen förs vidare. Reformen stöds därutöver med tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro. För genomförande av den nya gymnasielagen och för utvecklande av kvaliteten på gymnasieutbildningen föreslås 10 miljoner euro.

Ojämlikhet

För att minska ojämlikheten föreslås det att minimibeloppen för dagpenningarna och garantipensionerna höjs. För dessa höjningar reserveras 30 miljoner euro.

Livsmedelsproduktion

För att lindra de problem som torkan under vegetationsperioden 2018 har orsakat jordbruket föreslås tilläggssatsningar på över 50 miljoner euro i budgetpropositionen. Det föreslås ett tillägg på sammanlagt 27,5 miljoner euro i kompensationsersättningar och en förhöjd återbäring av energiskatt inom jordbruket på 20 miljoner euro för 2018 för att underlätta jordbrukets svåra lönsamhetsläge och trygga den finländska livsmedelsproduktionen.

Åtgärder för anpassning av statsfinanserna 2019

I anslagen har de anpassningsåtgärder som det beslutats om i regeringsprogrammet inklusive senare ändringar av dem beaktats. Spareffekten av flera åtgärder inom exempelvis basunderhållet av transportinfrastrukturerna (bastrafikledshållningen), centraliseringen av den specialiserade sjukvården i regionerna och omkostnaderna ökar 2019. De anpassningsåtgärder som redovisas i bilaga 6 till regeringsprogrammet minskar statens utgifter med ca 0,3 miljarder euro jämfört med 2018. Dessutom förbättras budgetbalansen på grund av att inga indexhöjningar görs.

Ändringar i beskattningsgrunderna

Största delen av ändringarna av beskattningsgrunderna enligt regeringsprogrammet genomfördes redan 2016—2018. År 2019 fortsätter de stegvis ikraftträdande ändringarna i överensstämmelse med regeringsprogrammet: höjning av tobaksskatten, lindring av bilbeskattningen och begränsning av ränteavdraget för bostadslån. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer.

Beskattningen av förvärvsinkomster lindras med betoning på låg- och medelinkomsttagare. Punktskatten skärps i syfte att kompensera de förluster av skatteintäkter som lättnaderna i inkomstbeskattningen medfört. Punktskatterna på alkohol och på läskedrycker höjs. Beskattningen av uppvärmningsbränslen ändras så att bränslenas genomsnittliga livscykelutsläpp beaktas i beräkningsgrunderna för bränslenas koldioxidskatt. Dessutom höjs torvskatten, och skatteutgiften för kombinerad produktion av el och värme ändras enligt vad som beslutats tidigare så att halveringen av koldioxidskatten ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten.

Fordonsskatten sänks för skattedagarna efter ingången av 2020. Detta kommer att minska skatteutfallet redan 2019. Maximibeloppet för avdraget för bostad på arbetsorten höjs.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

Ramen för valperioden för 2019 är 44 408 miljoner euro. De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 44 001 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2019 uppgår således till 107 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Den kommunala ekonomin

För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 10,5 miljarder euro 2019. Statsbidragen minskar med ca 3 % jämfört med vad som budgeterats för 2018. För de kalkylerade statsandelarna föreslås sammanlagt 9,5 miljarder euro, vilket är ca 1 % mindre än vad som budgeterats för 2018. Flera faktorer inverkar på minskningen av statsbidragen, och den viktigaste är en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, vilket minskar statsandelen med över 200 miljoner euro. De åtgärder som ska minska kommunernas uppgifter enligt regeringsprogrammet minskar såväl kommunernas utgifter som deras statsandel. Också den minskning av statsandelen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet ökar. Den sammanlagda effekten av de statliga åtgärderna försvagar kommunernas ekonomi med ca 254 miljoner euro 2019. Den kommunala ekonomin påverkas 2019 i hög grad även av andra faktorer än statens beslut, såsom av konkurrenskraftsavtalet, som minskar kommunernas arbetskraftskostnader. Kommunernas ekonomi uppvisar enligt nationalräkenskaperna ett underskott 2019 men det minskar ändå jämfört med underskottet för 2018. De sektorspecifika mål som regeringen ställt upp för det strukturella saldot uppnås 2019.

Den offentliga ekonomin

Det gynnsamma konjunkturläget för Finlands ekonomi förbättrar det ekonomiska läget inom den offentliga sektorn. De anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om har också stärkt den offentliga ekonomin. Det gynnsamma konjunkturläget överskuggar de strukturella problemen inom de offentliga finanserna. Befolkningen blir allt äldre, vilket särskilt märks som ett ökat kostnadstryck med avseende på utgifterna för vård- och omsorg också i framtiden. På grund av den åldrande befolkningen kommer det på lång sikt att finnas en betydande obalans mellan inkomster och utgifter i den offentliga ekonomin.

Enligt finansministeriets prognos från september uppgår underskottet i den offentliga ekonomin 2018 till 0,7 % och de offentliga finanserna kommer att uppvisa ett litet underskott 2019, 0,1 % i förhållande till BNP. Således uppfyller Finland det kriterium som gäller underskott enligt EU-lagstiftningen.

Tack vare konjunkturuppgången kommer regeringens mål att ökningen i skuldkvoten ska upphöra 2019 att nås. Statsförvaltningen och lokalförvaltningen uppvisar dock fortfarande ett underskott vid ingången av nästa decennium, vår nominella skuldsättning kvarstår. I ljuset av den prognos som finansministeriets ekonomiska avdelning utarbetat för den offentliga ekonomin kommer också de sektorspecifika målen som regeringen ställt upp för det strukturella saldot för 2019 till stor del att nås.