Siirry sisältöön
Sisällysluettelo
   Siffertabell
   Anslag
     22. Riksdagen
     23. Statsrådet
       01. Miljöministeriet
       10. Miljövård
       70. Statens bostadsfond

Talousarvioesitys 2019

35. MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Uppgifterna inom miljöministeriets förvaltningsområde omfattar ärenden som gäller planering av markanvändningen, boende och byggande samt skydd av naturen och miljön. Förvaltningsområdet främjar en hållbar utveckling av naturen, samhällena, människornas levnadsförhållanden samt ekonomin och kulturen. Målsättningen är en god och trygg livsmiljö, bibehållande av naturens mångfald, förebyggande av miljöolägenheter, utvecklande av bostadsförhållandena samt en god skötsel av den byggda kulturmiljön.

De centrala miljöproblemen, såsom klimatförändringar, uttunningen av ozonskiktet, tryggandet av den biologiska mångfalden, förbättrandet av Östersjöns tillstånd och förebyggande av annan miljöförstörelse är till största delen gränsöverskridande fenomen och lösningarna på dessa problem kräver även i fortsättningen internationellt samarbete. Den nationella verkställigheten av internationella avtal förutsätter åtgärder på det regionala och lokala planet.

Bland styrmedlen inom förvaltningen har de olika förvaltningsområdenas och andra aktörers påverkan på beslutsfattandet och att förena miljömålen med planeringen, produktionen och användningen av produkter och tjänster blivit viktigare. För ett effektivare miljöskydd understryks i och med en integrering av miljöpolitiken varje förvaltningsområdes ansvar då det gäller uppställandet och uppfyllandet av miljömålen inom den egna sektorn.

Befolkningsökningen i huvudstadsregionen och landets övriga tillväxtcentra innebär en ökad press på planläggningen, byggandet och boendet. Å andra sidan krävs det särskilda åtgärder i fråga om områden där befolkningen minskar. Det ställs allt högre krav på förbättrandet av kvaliteten på byggandet och på den ekologiska hållbarheten.

Internationellt samarbete

Miljösamarbetet inom Östersjö-, Barents-, det arktiska området samt de nordiska länderna påverkar förverkligandet av den politik som gäller EU:s nordliga dimension. Genom handlingsplanen för den nordliga dimensionen inom EU främjas en lösning av miljöproblemen i Ryssland och de baltiska länderna och ett hållbart nyttjande av naturresurserna samt stärks miljöförvaltningen. Miljöfrågorna integreras också i det ekonomiska samarbetet, särskilt då det gäller energi och trafik.

Finland påverkar aktivt verkställigheten av EU:s sjätte miljöprogram, strategin för en hållbar utveckling inom EU och strategier som gjorts upp för olika sektorer och som främjar miljöskyddet och en hållbar utveckling.

Inom ramen för förhandlingarna om en utvidgning av EU strävar man efter att kandidatländerna skall ha förutsättningar för att verkställa EU:s miljölagstiftning före medlemskapet. Man deltar i ett program för utvecklande av EU:s regionstruktur och områdesanvändning samt i beredningen av EU:s biodiversitetsstrategi och i verkställandet av dess handlingsplan.

Inom närområdessamarbetet är målet att särskilt genom internationellt finansieringssamarbete förbättra skyddet av Östersjön, minska mängden föroreningar som kommer till Finland samt främja verkställandet av EU:s miljölagstiftning i de baltiska länderna. Det samarbete som gäller ett hållbart skogsbruk tillsammans med Ryssland fortsätter och projekt som avser utvecklande av planläggningen genomförs tillsammans med de baltiska länderna. Miljöprogrammet, som är en del av partnerskaps- och samarbetsprogrammet mellan EU och Ryssland, framskrider. Möjligheterna att genomföra gemensamma program med målet att minska utsläpp av växthusgaser utreds.

Man deltar i FN:s toppmöte för hållbar utveckling som ordnas i augusti 2002 (Rio +10) och i beredningsprocessen före mötet där verkställandet av Agenda 21 och andra Rio-förbindelser behandlas.

Finland är ordförande i arktiska rådet och två av dess arbetsgrupper 2002. Man strävar efter att skapa en målinriktad programhelhet av rådets projekt för hållbar utveckling i vilken olika förvaltningsområden deltar aktivt. Strategin för en hållbar utveckling av Norden förverkligas nationellt i samarbete mellan de olika förvaltningsområdena, dvs. miljöministerierna som svarar för verkställandet av den nordiska miljösamarbetet.

Vård av vatten och jordmån

Målet för vattenvården är att den belastning som näringsämnen i Finland förorsakar Östersjön minskar till ungefär hälften av den nivå som var rådande i början av 1990-talet fram till 2005. Användbarheten hos och kvaliteten på grundvattnet tryggas och de risker som riktas mot grundvattnen minskas. Vattenvården effektiveras särskilt inom jordbruket och i glesbebyggelsen. Jordbrukets utsläpp minskas genom verkställighet av EU:s miljöprogram för jordbruket och nitratförordningen. Även ytvattnens tillstånd förbättras genom att överföringsledningar byggs för samhällen och vattenområden iståndsätts.

Förberedelser görs för verkställandet av EG:s vattenramdirektiv genom att uppföljningen, planeringen och utvärderingen utvecklas för en definiering av de krav som vattnen ställer och ett uppgörande av områdesvisa åtgärdsprogram.

Utsläpp från närområdena som riktas mot Finland och Östersjön minskas. Man strävar efter att minimera de risker som olje- och kemikalietransporterna innebär för Östersjön.

Föroreningen av jordmånen och en försämring av dess tillstånd förhindras och skador som redan har uppstått rättas till. Utsläpp av sådana ämnen i luften som inverkar skadligt på miljöns tillstånd och nedfall av dessa minskas och man strävar efter att minimera de skador som dessa ämnen orsakar på naturen. Miljöns tillstånd förbättras med hjälp av gemensamma avlopp, sanering av nedsmutsade markområden och iståndsättning av nedsmutsade vattendrag.

Klimatpolitik

Det primära målet för den internationella klimatkonventionen är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären till en nivå som inte äventyrar atmosfärens tillstånd och funktion. Finland har som mål att för sin del minska utsläppen av växthusgaser enligt internationella förpliktelser och på ett sätt som definieras i den nationella klimatstrategin. Användningen och utvecklingen av sådana flexibla mekanismer som presenteras i Kyoto-protokollet främjas både inom EU och inom ramen för Finlands miljöpolitiska yttre förbindelser med närområdena, övergångsekonomierna och utvecklingsländerna. Systemen för inventering och rapportering av utsläpp av växthusgaser utvecklas så att de motsvarar förpliktelserna i internationella avtal och EU-lagstiftningen. Man stärker de kunskaper som nationella åtgärder och internationella förhandlingar kräver. Utvecklingsländernas och övergångsekonomiernas beredskap att delta i förhandlingar och verkställande av avtal som gäller den internationella klimatpolitiken förbättras.

Hållbar samhällsutveckling och områdesanvändning

Man ser till att de mål och krav som markanvändnings- och bygglagen ställer beaktas i planerings- och förvaltningspraxisen med hjälp av handböcker, styrning och övervakning samt forskning som tjänar dessa. Förutsättningarna för styrning av områdesanvändningen förbättras genom att metoder för uppföljning av planeringen och miljöförändringarna utvecklas.

Man främjar förverkligandet av den av statsrådet godkända markanvändningsmålsättningen på riksplanet inom planeringen och inom de mest centrala statliga myndigheternas verksamhet som hänför sig till områdesanvändingen.

Man följer med hur markanvändnings- och bygglagen fungerar när det gäller förvaltningen och rättspraxis samt i synnerhet när det gäller jämställdheten bland medborgarna och deras påverkningsmöjligheter, placeringen av stormarknader, samarbetet mellan kommunerna och myndigheternas resurser.

Kommunernas planeringssamarbete som förenhetligar stadsregionernas samhällsstruktur främjas. Planeringsberedskapen i små kommuner förbättras med hjälp av områdesarkitektverksamhet.

En hållbar utveckling av samhällena främjas. Man fäster uppmärksamhet vid utvecklingen av förorterna, stadscentren, landsbygdsmiljön samt tätorter med minskande befolkning och tillväxtcentra.

Bevarandet och en god skötsel av byggnadsarvet samt vården av kulturmiljön stöds. Man ser till att strategin på riksnivå för byggnadsarvet genomförs.

Ansvaret att förverkliga detaljplanen och samhällsbyggandets kommunala finansieringssystem utvecklas.

God kvalitet på livsmiljön

Målet är att alla medborgare skall ha en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö. Man strävar efter att sörja för att livsmiljöerna utvecklas med tanke på olika befolkningsgruppers behov, att nya, interaktiva verksamhetsmodeller som stärker medborgarsamhället används samt att medborgarna, näringslivet och förvaltningen har tidsenliga uppgifter om livsmiljöns tillstånd och förändringar. Man främjar systematiken i utvecklandet av samhällen och en ändamålsenlig uppskattning av planernas inverkningar. Man fäster uppmärksamhet vid vården av den byggda miljön och kulturmiljön, att byggandet är hållbart och ekologiskt och vid att bostadsproduktionen är mångsidig.

Målet är att minska hälso- och säkerhetsnackdelarna och riskerna i livsmiljön. Man strävar efter att minska tätorternas utsättning för orenheter i luften samt buller och vibrationer. Kunskapen om de risker som skadliga ämnen medför ökas. Utsläpp av de farligaste ämnena upphör gradvis och man strävar efter att kontrollera de risker som genmodifierade organismer innebär för miljön.

I byggandet strävar man efter att förbättra kvaliteten på inomhusklimatet genom att förnya de ifrågavarande bestämmelserna och anvisningarna. Under inomhusluftsåret 2002 delas den nyaste forsknings- och styrningsinformationen om betydelsen av en god inhomhusluft för byggnadens användares hälsa, trivsel och arbetseffektivitet ut till alla intressentgrupper. De regionala miljöcentralernas och kommunernas byggnadstillsyns kunskap om frågor som gäller inomhusluft förbättras.

För att man skall nå de uppställda målen för byggnadernas ljudisolering gör man upp handledande material om bygglösningar som fyller de strängare kraven i de nya bestämmelserna.

Livsmiljöns kvalitet förbättras med tanke på den åldrande befolkningens växande andel av hela befolkningen. Kvaliteten på nyproduktion av bostäder utvecklas i synnerhet för att åldringar bättre skall kunna röra sig oförhindrat och för att riskerna som hänför sig till att de bor ensamma skall minska. Man främjar byggandet av hissar med hjälp av byggbestämmelser och anvisningar samt ekonomiska stöd.

Hållbart nyttjande av naturtillgångar

Målet är att öka den ekonomiska ekoeffektiviteten och att utsläppen skall minska till den belastningsnivå som naturen tål genom att påverkan utövas på samhällets aktörer inom materialhushållningen. Man strävar efter att öka den ekonomiska styrningen.

Man främjar iakttagandet av natur- och kulturvärden vid användningen av naturresurserna. Man förenar skyddet av grundvattnet och användningen av marksubstanser. Återanvändningen av icke-förnybara marksubstanstillgångar och användningen av ersättande material främjas.

Ökningen av avfallsmängderna dämpas och en ekonomiskt lönsam återanvändning av ca två tredjedelar av avfallet eftersträvas före år 2005.

Med hjälp av forskningsprogrammet för miljökluster skapas en heltäckande databas om samhällsekonomins och de viktigaste produktionsområdenas ekoeffektivitet och om miljökonsekvenserna under livscykeln.

Man främjar integreringen av målsättningen under en hållbar utveckling med informationssamhällsprojekt och utvecklandet av hållbara lösningar.

Tryggande av naturens mångfald

Bibehållandet av naturens mångfald främjas i enlighet med ett nationellt åtgärdsprogram för biologisk mångfald. I enlighet med målen för naturvårdslagen säkerställs en gynnsam nivå för skyddet av arter av organismer och naturtyper. Man strävar efter att effektivera skyddsåtgärderna på basis av de färdigställda helhetsbedömningarna av hur representativt nätet av naturskyddsområden är och resultaten av inventeringen av utrotningshotade arter.

På basis av de förslag som kommittén för skydd av skogarna i Södra Finland lagt fram utvecklas skyddet av skogarna i södra Finland, västra delen av Uleåborgs län och i sydvästra Lappland. Finansieringen av vården av naturskyddsområden inriktas i större utsträckning än tidigare på restaurering och vård av naturen.

Den nationella beredningen av nätverket Natura 2000 slutförs. Genomförandet av naturvårdsprogrammen och Natura 2000-nätverket fortsätter enligt det program för totalfinansiering som det fattades beslut om 1996. Skötseln och användningen av Natura-områdena effektiveras på basis av principer som man kommer överens om gemensamt. Vid genomförandet och skötsel av nätverket Natura 2000 utnyttjas EU-finansiering.

Vården av värdefulla landskapsområden och kulturlandskap främjas med hjälp av planer för landskapsvård och praktiska restaurerings- och vårdåtgärder.

Förutsättningarna för användningen av naturen i rekreationssyfte förbättras. Åtgärdsprogrammet för nyttjandet av naturen i rekreationssyfte och naturturism som stöder sysselsättningen genomförs.

Verksamheten på bostadsmarknaden och det framtida bostadsbeståndet

Man främjar förverkligandet av en regional balans mellan utbud och efterfrågan på bostäder samt funktionsdugligheten hos bostadsmarknaden.

Man arbetar för att minska hindren för bostadsproduktion inom de växande regionerna. Den bostadsproduktion som stöds av staten koncentreras i huvudsak till sådana områden där utbudet på bostäder är mest otillräckligt i förhållande till efterfrågan. Man fortsätter med samarbetet mellan staten och kommunerna för att främja balansen på bostadsmarknaden. Lösningar som avser tätt småhusbyggande och uppkomsten av stadslika små höghusområden främjas särskilt i Helsingforsregionen.

I trakter där befolkningen minskar verkar man för att i första hand effektivera användningen av det befintliga bostadsbeståndet. Man strävar samtidigt efter att stöda utvecklingen av boendemiljön i dessa trakter och förbereder sig på att delta i fördelningen av de kostnader som föranleds av att antalet aravahyresbostäder som konstant står tomma minskas.

Man fortsätter med åtgärder för att minska antalet bostadslösa.

Ekologiskt hållbart byggande och styrning av byggandet

Målet är att förbättra ekoeffektiviteten hos byggandet och i synnerhet att minska utsläppen av växthusgaser som en del av den nationella klimatstrategin genom att införa strängare bestämmelser för värmeisolering och ventilation samt genom att i bestämmelserna främja användningen av förnybara energikällor. Den ekonomiska styrningen för att minska utsläppen i bostadsbyggandet och i reparationen av byggnadsbeståndet förbättras genom att villkoren för statens reparationsunderstöd preciseras och genom att stöda energikartläggningar.

Ett tillvägagångssätt utvecklas till stöd för prövning av byggnaders livscykel med utgångspunkt i planeringen av livslängden. Man främjar kontrollen av miljökraven för byggnadsprojekt.

Man vidtar åtgärder och genomför utvecklingsprogram vilkas mål är att utveckla bostadsbeståndet och bostadsområden för en ökning av antalet låghus, småhus i städer och radhus. Man förbättrar kvaliteten på nyproduktionen i synnerhet vad gäller möjligheten att röra sig obehindrat och tryggheten så att de krav som den åldrande befolkningen ställer på boendet beaktas bättre än hittills.

Man sörjer för bibehållandet av den nationella rätts- och förvaltningskulturen vid normgivningen när det gäller den inre marknaden för byggprodukter, den europeiska standardiseringen och i förnyandet av byggbestämmelserna samt för iakttagandet av de särdrag som föranleds av vårt klimat. Man kontrollerar att innehållet i byggbestämmelserna och särskilt brandbestämmelserna överensstämmer med euroklasserna. Man följer med hur marknadstillsynen av byggprodukterna kommer i gång och utvecklar ett uppföljningssystem.

Man följer upp hur markanvändnings- och bygglagen fungerar och hur nya förfarandet som förbättrar kvaliteten tas i bruk i kommunernas byggnadstillsyn. Uppföljningen av kommunernas byggnadsöversyns funktionsduglighet utvecklas allt bättre i samarbete mellan de regionala miljöcentralerna och kommunerna.

Förvaltning och utvecklande av tjänster

Kvalitetstänkandet inom miljöförvaltningen stärks som resultat av det projekt som gäller god service inom miljöförvaltningen. Förvaltningsområdets myndigheters verksamhet utvärderas med hjälp av enhetliga kriterier i enlighet med utvärderingsplanen. På basis av resultaten av utvärderingen effektiveras förvaltningens funktion och användningen av resurserna. Man ansvarar för att samarbetet mellan ämbetsverken inom förvaltningsområdet fungerar tillfredsställande samt för andra verksamhetsbetingelser. Det säkerställs att förvaltningspraxisen enligt den nya markanvändnings- och bygglagen och miljötillståndssystemet är tillräckligt enhetlig vad gäller funktionsduglighet och effektivitet. Man följer upp effektiviteten hos reformerna. Uppskattningen av miljökonsekvenserna av planerna och programmen främjas. Kvaliteten på uppskattningen av miljökonsekvenserna av projekt utvecklas.

Man kommer överens om ett sporrande och enhetligt lönesystem tillsammans med organisationerna. Avsikten är att ett nytt system tas i bruk under första halvåret 2002. Miljöförvaltningens arbetsgemenskapers funktionsduglighet och konkurrenskraft i egenskap av arbetsgivare förbättras. Ett viktigt mål för personalpolitiken är att den kunskap och erfarenhet som är värdefull för arbetsgemenskapen bibehålls och förs vidare.

Man etablerar användningen av miljöförvaltningens system för ärendehantering. Tjänsterna som har att göra med nättjänsterna och den elektroniska skötseln av ärenden utvecklas starkt i syfte att förbättra servicen för kund- och intressegrupper samt för att effektivera den egna verksamheten. Den informativa beredskapen utvecklas. Uppsamlingen av information rationaliseras med hjälp av nättjänsterna. Datasystemen, administrationen av dataarkiven och informationen samt informationsförvaltningens infrastruktur utvecklas enligt förvaltningsområdets interna och externa krav.

Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2000—2002



År 2000
bokslut
1000 €
År 2001
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2002
budgetprop.
1000 €

     Ändring 2001—2002
    1000 € %







01.
Miljöministeriet
17 850
18 033
19 009
976
5
10.
Miljövård
22 073
21 217
20 353
- 864
- 4
20.
Samhällen, användning av områden och naturvård
54 378
45 887
47 321
1 434
3
30.
Främjande av boendet
454 107
422 152
415 482
- 6 670
- 2
40.
De regionala miljöcentralerna
52 881
54 055
58 438
4 383
8
50.
Miljötillståndsverken
3 684
4 455
4 740
285
6
60.
Finlands miljöcentral
21 040
21 248
22 425
1 177
6
70.
Statens bostadsfond
4 025
3 437
7 804
4 367
127
99.
Övriga utgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde
17 282
22 774
24 920
2 146
9

Sammanlagt
647 319
613 259
620 492
7 233
1

  Det totala antalet anställda 2 564 2 560 2 580