Siirry sisältöön
Sisällysluettelo
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Utveckling av landsbygden
         20. Jordbruk
              44. Kompensationsbidrag
         50. Vattenhushållning
         60. Skogsbruk
         63. Forststyrelsen

Talousarvioesitys 2016

20. JordbrukPDF-versio

Förklaring:

Omvärlden

Priserna på jordbruksprodukter, i synnerhet växtodlingsprodukter, och på insatsvarorna för jordbruket steg kraftigt åren 2007—2008. Ökningen mattades emellertid av mot slutet av år 2008. Åren 2009 och 2010 var ekonomiskt krävande för jordbruket.

Enligt prognoserna förväntas priserna på spannmål och oljeväxter under de tio följande åren ligga kvar på en i medeltal 30—40 % högre nivå, och priserna på förädlade mjölkprodukter (smör, mjölkpulver, ost) på en ca 50—60 % högre nivå än genomsnittet åren 2001—2005.

Sedan år 2005 har Europeiska unionen avsevärt sänkt nivåerna på export- och marknadsstöden, vilket också har minskat beloppet av de stöd som betalas i Finland. På basis av marknadsprognoserna för de närmaste åren uppskattas minskningen av stödnivåerna emellertid jämnas ut. För att jordbrukets verksamhetsbetingelser ska kunna bevaras och utvecklas krävs det att Finlands produktivitets- och strukturutveckling inte betydligt avviker från de viktigaste konkurrentländernas.

Näringsutsläppen från jordbruket i marken, vattendragen och luften minskar tack vare nya, preciserade produktionsmetoder samt rekommendationer och bestämmelser om produktionen. I enlighet med utsläppsbegränsningarna i den nationella energi- och klimatstrategin kommer produktionen och användningen av jordbruksbaserade energikällor att öka de närmaste åren.

Risken för salmonella på grund av importerade foder inom jordbruks- och livsmedelsproduktionen ökar trycket på att trygga den inhemska proteinfoderproduktionen.

Nyckeltal för förändringar i omvärlden
  2006 2007 2008 2009 Bedömning av
utvecklingen
2010—2011
           
Antalet gårdar som fått stöd, st. 68 196 66 346 65 013 63 372 sjunker
— minskning från föregående år, % 0,4 2,7 2,1 2,5 fortsätter i rätt snabb takt
Gårdarnas genomsnittliga åkerareal, ha 34,4 35,3 36,1 36,9 ökar
Åkeranvändningen          
I jordbruksanvändning sammanlagt, ha, varav 2 293 800 2 295 000 2 296 000 2 296 400 nuvarande nivån bibehålls
— areal för produktion av livsmedel och foder 2 023 400 2 044 400 2 088 500 2 068 600 nuvarande nivån bibehålls
— areal i energianvändning 17 000 19 000 19 000 18 000 ökar
— areal i träda1) 253 400 231 600 188 500 209 800 ökar långsamt
Produktionsmängden          
Mjölkmängd, mn liter 2 343 2 287 2 244 2 264 minskar långsamt
Köttproduktion sammanlagt, mn kg, varav 382 396,1 399,0 382,5  
— produktion av nötkött 85 86,7 80,3 81,0 minskar långsamt
— produktion av svinkött 208 213,2 217,0 205,7 ökar i takt med konsumtionen
— produktion av fjäderfäkött 88 95,4 100,9 94,9 ökar i takt med konsumtionen
— annan köttproduktion 1 0,8 0,8 0,9 nuvarande nivån bibehålls
Äggproduktion, mn kg 57 57 58 53 minskar långsamt
Spannmålsskörd sammanlagt, mn kg 3 790 4 137 4 229 4 261 minskar långsamt

1) Uppgifterna inbegriper icke-odlad åker som sköts.

Effektmål för de viktigaste åtgärderna

För att de effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln ska uppnås stöds jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland genom stödformer inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik och dessutom genom nationella stödsystem. Jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft i finländska förhållanden baserar sig i framtiden också allt mera på ett gediget kunnande hos alla aktörer inom livsmedelskedjan och på utvecklandet av nya innovationer (såsom nya produkter, inklusive bio-energi, nya produktionsteknologier, nya miljövänligare produktionssätt) och på ett snabbt ibruktagande av dem. Förvaltningens möjligheter att påverka försäljningsinkomsterna eller kostnaderna på markanden är relativt begränsade, eftersom användningen av interventionsåtgärer är begränsad inom EU och en allt större andel av stöden betalas separat från produktionen.

Halvtidsöversynen av EU:s jordbrukspolitik (den s.k. hälsokontrollen) påverkar stödsystemen och deras genomförande år 2011. Så kommer exempelvis de direkta stöd som helt finansieras av EU att skäras ned mer än tidigare och anslagen riktas in på utveckling av landsbygden. Systemen med produktionsbundna stöd frångås allt mer och man övergår till s.k. särskilt stöd enligt artikel 68. Sådana nya stöd är t.ex. de miljöbaserade stöden för proteingrödor och oljeväxter samt det kvalitetsbidrag för slaktfår som Finland föreslagit för EU-kommissionen. Det är ännu osäkert om stöden för proteingrödor och oljeväxter kommer att tillämpas 2011, eftersom de inte ännu har fått kommissionens godkännande.

Stödsystemet med nationellt stöd tillämpas 2011 i regel på samma sätt som under tidigare år.

Det s.k. diversifieringsstöd som ingår i den reform av sockersektorn som syftar till att minska överproduktionen av socker betalas till och med utgången av 2012 för utveckling av företagsverksamhet som ersätter sockerproduktionen. Genom att betala sockerbetsodlarna nationellt arealbaserat stöd till högsta tillåtna belopp försöker man säkerställa att odlingen av sockerbetor fortsätter i Finland och att produktionen är lönsam. Dessutom har från och med 2009 nationellt transportstöd på 1,1—1,2 miljoner euro betalats till dem som fortsätter sin produktion. Omkring 1 000 jordbrukare kommer att fortsätta att odla sockerbetor.

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland för programperioden 2007—2013 bidrar till att förbättra miljön och landsbygden och öka naturens mångfald genom kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande samt stöd för icke-produktiva investeringar. Programmet bidrar också till att öka jordbrukets konkurrenskraft genom strukturstöd för jordbruket, dvs. startstöd till unga jordbrukare och investeringsstöd till jordbruket.

I samband med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (den s.k. hälsokontrollen) anvisas 2010—2013 ytterligare medel ur EJFLU till de nya utmaningar landsbygdsutvecklingen står inför (klimatförändringen, förnybar energi, vattenskydd och naturens mångfald och innovationer som gäller dessa samt strukturreformen inom mjölksektorn).

Med strukturstöd för jordbruket och förtidspensionsarrangemang försöker man genom att främja en ökning av företagsstorleken åstadkomma sänkta produktionskostnader. Strukturstödet styrs till familjejordbruk och till sammanslutningar som driver familjejordbruk. Strukturstöd beviljas som räntestöd och som understöd och statsgarantier som finansieras ur Gårdsbrukets utvecklingsfond. Räntestödslån kan beviljas för lånekapital på högst 300 miljoner euro. Dessutom kan 147 miljoner euro som överförts från föregående års fullmakt användas. Räntestödslån beviljas i huvudsak för finansiering av produktionsbyggnader på gårdarna samt för fastighetsförvärv och inventarieanskaffningar i anslutning till startstödet för unga jordbrukare. De disponibla medlen inriktas på verksamhet som är av central betydelse med tanke på näringens kontinuitet och förbättrandet av lönsamheten inom produktionen. Den ekonomiska situationen för de gårdar som har gjort investeringar underlättas genom att den ränta som odlaren minst ska betala för vissa lån som sökts 2000—2007 sänks med en procentenhet.

Av ansökningarna om strukturstöd finansieras år 2011 bidragsdelen i bygginvesteringarna för ladugårdar för mjölk- och köttboskap, bygginvesteringar för växthus och vissa bygginvesteringar i anslutning till produktionen av förnybar energi samt startstödet till unga jordbrukare med av EJFLU delfinansierat stöd. Avsikten är att andra investeringsstödobjekt, räntestödet för räntestödslån och statgarantin helt ska finansieras med nationella medel. Det beräknas att stödet kommer att användas för att finansiera ca 500 jordbrukares etablering. Med bidragen stöds i enlighet med regeringsprogrammet inte bara investeringar i produktion av förnybar energi utan också flyttning av pälsfarmer från grundvattenområden.

Systemen med förtidspension inom jordbruket erbjuder äldre jordbrukare en möjlighet att avstå från gården eller produktionen genom att överlåta gården till den som tar över eller åkrarna till en jordbrukare som förstorar sin egen gård. För närvarande får drygt 22 000 personer sådan förtidspension. År 2011 inleds ett nytt fyraårigt system med avträdelsestöd som i stor utsträckning överensstämmer med de tidigare systemen.

I enlighet med regeringsprogrammet genomförs det program för främjande av finländsk matkultur som inleddes 2008. Med programmet vill man säkerställa att den finska matkulturens status höjs, att mera närproducerad mat används bl.a. på offentliga matserveringar, att kvaliteten och utbudet på inhemska livsmedel så bra som möjligt motsvarar konsumenternas krav och att hälsosamma matvanor vinner insteg. Jord- och skogsbruksministeriet deltar i kostnaderna för inrättande av en ny professur i matkunskap vid Helsingfors universitet. Dessutom inleds genomförandet av den nationella livsmedelsstrategi som blir klar 2010.

I samarbete med rådgivningen producerar och förmedlar jordbruks- och livsmedelsforskningen kunskap som grundar sig på forskning i syfte att utveckla jordbruket, trädgårdsodlingen och livsmedelsekonomin samt den därtill hörande företagsverksamheten på landsbygden. I forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) har den biologiska, ekonomiska och teknologiska forskningen kring jordbruk, trädgårdsodling och livsmedelsekonomi samlats som en del av sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET). MTT utvecklar och effektiviserar sin verksamhet så att den bättre svarar mot samhällets förändrade behov och följer härvid bl.a. de riktlinjer som utarbetats av Delegationen för sektorsforskning. Dessutom finansieras forskningen med medel för samarbetsforskning under moment 30.01.22 och ur Gårdsbrukets utvecklingsfond. Med gemensamma åtgärder inom forskning och rådgivning påverkar man också valet av produktionsform, baserad på gårdens energiråvaror, på gårdar med olika inriktning.

Utgifterna för stöd till jordbrukarna och deras EU-andel åren 2009—2011 (mn euro)
  Utbetalt stöd
år 2009
Uppskattning
2010
Uppskattning
2011
       
Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.20.40) 552,0 587,0 559,2
EU-inkomststöd (mom. 30.20.41)1) 552,2 544,5 541,4
Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar sammanlagt (mom. 30.20.43) 351,0 362,2 372,2
— statens andel 253,0 258,9 265,1
— EU:s andel 98,0 103,3 107,1
Kompensationsbidrag sammanlagt (mom. 30.20.44) 419,6 422,6 422,6
— statens andel 302,1 304,3 304,3
— EU:s andel 117,5 118,3 118,3
Jordbrukarstöd sammanlagt 1 874,8 1 916,3 1 895,4
— statens andel 1 107,1 1 150,2 1 128,6
— EU:s andel 767,7 766,1 766,8
— EU:s andel, % 41,0 40,0 40,5

1) Inbegriper inte sådana EU-marknadsstöd som inte är jordbrukarstöd.

Utvecklingen enligt stödform i fråga om det strukturstöd för jordbruket som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond och budgeten åren 2009—2011 (mn euro)
  2009 2010 2011
  bokslut uppskattning uppskattning
       
GÅRDSBRUKETS UTVECKLINGSFOND      
Disponibla medel sammanlagt 221,35 231,64 194,88
— egna inkomster (bl.a. amorteringar och räntor) 83,16 62,90 53,50
— återtagande av lån och bidrag 11,01 4,00 3,40
— inkomster från EU + diverse inkomster 4,65 19,30 25,70
— belopp som överförs från föregående år 57,54 106,00 82,44
— försäljning av mjölkkvoter 1,22 0,50 0,00
— överföring från budgeten 63,77 38,94 29,84
       
LÅN, sammanlagt 239,19 450,59 450,19
Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (statliga lån) 2,34 3,40 3,00
Räntestödslån sammanlagt (mom. 30.20.49)1) 236,85 447,19 447,19
— bevillningsfullmakt som överförts från föregående år 84,04 147,19 147,19
       
BIDRAG (ur Gårdsbrukets utvecklingsfond) 101,4 130,0 110,0
       
RÄNTESTÖD FÖR RÄNTESTÖDSLÅN (mom. 30.20.49) 31,9 30,0 41,10

1) Bundet belopp för 2009. Bevillningsfullmakt för 2010 och 2011, som kompletterats med fullmakt som överförts från föregående år.

01. Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 32 907 000 euro.

Anslaget får användas

1) för att sänka priserna för den avgiftsbelagda verksamheten i fråga om produktionen av elitplantor, högst 80 000 euro

2) för sådana hus- samt mark- och vattenbyggnadsarbeten som hänförs till investeringsutgifter och som föranleds av verksamheten vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi

3) till betalning av utgifter för verksamheten för kontroll och testning av växtskyddsmedel vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi

4) till betalning av utgifter som gäller medfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

5) för överföring av anslag till utlandet för genomförande av sådana projekt som avses i lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989) samt till betalning av sådana nödvändiga förskott som hänför sig till projekten till ett belopp av högst 20 000 euro till projektaktörer i det land där utvecklingssamarbetet pågår.

Förklaring:Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) har till uppgift att producera och implementera kunskap och kunnande som grundar sig på forskning i syfte att utveckla jordbruket och livsmedelsekonomin på ett mångsidigt sätt. MTT främjar en hållbar utveckling av användningen av naturresrser, jordbruket och landsbygden samt näringslivet inom området med nya verksamhetsmetoder och innovationer.

Dessutom sköter MTT myndighetsuppgifter som utnyttjar den sakkunskap som förvärvas i samband med den strategiska forskningen. MTT bär ansvaret i den nationella innovationsverksamheten inom de politiksektorer som gäller jordbruk och trädgårdsodling, landsbygdsutveckling och säkerheten hos och kvaliteten på livsmedel, och vilka har anknytning till bl.a. ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, regional utveckling och utvecklandet av infrastrukturer samt frågor som gäller arbete, kunnande och välfärd. Forskningen vid MTT bygger upp en central kunskapsbas som omfattar allt från produktionen och bearbetningen av råvaror och insatsvaror inom hela livsmedelskedjan till livsmedelsmarknaden och konsumenternas val. Till forskningens teman hör ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, tillämpningar inom bioekonomin, nya teknologier och energieffektiva processer och verksamhetsmodeller, utvecklandet av politikstyrningen samt marknadsundersökningar och ekonomisk forskning.

I sin programbaserade forskning tillämpar MTT ett tvärvetenskapligt grepp och kombinerar kunnande från såväl naturvetenskapens som ekonomins och samhällsvetenskapens forskningsområden. På så sätt banar man väg för genombrott inom den strategiska forskningen och skapar nya, innovativa metoder och praktiska lösningar som går utöver de traditionella värdekedjorna. MTT deltar aktivt i verksamheten vid sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET), som är ett samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden, och verkar aktivt för att rikta in forskning på de forskningsprogram som samordnas av Delegationen för sektorsforskning.

MTT stöder uppnåendet av de effektmålför jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:

  • MTT producerar information som bidrar till att stärka kunnandet och företagsverksamheten på landsbygden och bedömer EU:s och den nationella politikens effektivitet vad gäller landsbygdsutvecklingen.
  • MTT stöder en hållbar livskraft på landsbygden så att befolkningsutvecklingen stabiliseras, sysselsättningen förbättras och näringsverksamheten blir mångsidigare i den glesbebyggda och den egentliga landsbygden.
  • MTT stöder jordbrukets och livsmedelskedjans lönsamhet och konkurrenskraft och fortsatt produktion i hela Finland genom att ta fram ny metoder och verksamhetsmodeller samt tekniska lösningar.
  • MTT tar fram lösningar för att minska näringsbelastningen och utsläppen av växthusgaser och främja naturens mångfald och främjar ett hållbart utnyttjande av de naturresurser som nyttiggörs inom jordbruket och livsmedelsekonomin. MTT ansvarar för samordningen av de nationella programmen för växt- och djurgenetiska resurser och för inventeringen av utsläppen av växthusgaser från jordbruket i Finland.
  • För att öka den förnybara energiproduktionen och förbättra energieffektiviteten utvecklar MTT energilösningar som grundar sig på jordbruksproduktion, jordbrukets och livsmedelsekonomins sidoströmmar samt återvinning.
  • MTT stöder att djurhälsan och växternas sundhet samt säkerheten hos och kvaliteten på insatsvarorna för jordbruk förblir goda, djurens välbefinnande förbättras, förekomsten av främmande ämnen i livsmedel förblir på den nuvarande goda nivån, anteckningarna om ursprung och produktionssätt är tillförlitliga och konsumenterna får mer information om livsmedlen och om deras egenskaper.
  • MTT producerar information och tar fram metoder för att främja växters och djurs hälsa, förbättra djurens välbefinnande och minska riskerna för konsumenterna.
  • MTT deltar i utvecklandet av livsmedlen och deras produktionsprocesser samt främjar genom sitt kunnande produktionen av de högkvalitativa råvaror som livsmedelskedjan behöver och som främjar konsumenternas välbefinnande.

Jord- och skogsbruksministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2011 preliminärt upp följande resultatmål för MTT:

Verksamhetens resultat

Funktionell effektivitet

Verksamhetens inriktning på politiksektorer1)
  2009 bokslut 2010 uppskattning 2011 uppskattning
  Kostnader Kostnader Kostnader
  1 000 € Årsv.2) 1 000 € Årsv.2) 1 000 € Årsv.2)
             
1. Utveckling av landsbygden 5 627 90 6 300 105 5 700 97
— Forskning 4 915 78 5 600 93 4 800 83
— Sakkunniguppgifter 712 12 700 12 900 14
2. Jordbruk och trädgårdsodling 27 207 433 24 000 405 24 100 406
— Forskning 22 228 354 19 100 322 19 300 328
— Sakkunniguppgifter 4 979 79 4 900 83 4 800 78
3. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet 7 991 127 8 800 148 8 200 143
— Forskning 7 317 116 7 700 129 7 400 131
— Sakkunniguppgifter 674 11 1 100 19 800 12
4. Övrig forskningsverksamhet och övriga sakkunniguppgifter 5 213 83 4 900 81 4 700 85
— Övriga forskningsuppgifter 784 12 600 10 800 12
— Övriga sakkunniguppgifter 2 247 36 2 600 43 1 900 42
— Sakkunniguppgifter som bistår forskningssamfundet 2 182 35 1 700 28 2 000 31
Forskning och sakkunniguppgifter sammanlagt 46 038 733 44 000 739 42 700 731
— Forskning 35 244 560 33 000 554 32 300 554
— Sakkunniguppgifter 10 794 173 11 000 185 10 400 177

1) Totalkostnader för MTT:s forskningsverksamhet och sakkunniguppgifter. Inbegriper inte avgiftsbelagd service.

2) Bokslut 2009: det totala antalet årsverken minskat med antalet årsverken för avgiftsbelagd service (42 årsverken) (årsverksutfallet för bokslut 2009 under moment 30.20.01 775 årsverken), budget 2010: årsverkskvoten under moment 30.20.01 (777 årsverken) minskat med antalet årsverken för avgiftsbelagd service (38 årsverken), budgetprop. 2011: planen för det totala antalet årsverken (769 årsverken) minskat med antalet årsverken för avgiftsbelagd service (38 årsverken).

  • År 2011 fördelas resurser på följande forskningsprogram, vilkas profil omformas i samband med uppdateringen av strategin 2010 och med beaktande av utvärderingen av de samhälleliga verkningarna av forskningsanstalterna inom förvaltningsområdet: möjligheternas landsbygd, morgondagens lantbruk, från fossila bränslen till förnybar energi, kost och hälsa, ansvarsfull livsmedelsekonomi, klimatförändringen och jordbruket, vattenvänligt jordbruk och hållbar användning av genresurser.
  • Inom ramen för institutets verksamhetsområde riktas forskning också in på de forskningsprogram som samordnas av Delegationen för sektorsforskning. Programmens innehåll preciseras 2010. Forskning riktas dessutom in på de program kring bioenergi, Östersjön och klimatförändringen som inleds inom ramen för LYNET-samarbetet samt på programmet Hållbar markanvändning, som MTT bär huvudansvaret för.
  • Prissättningen av forskningstjänster för näringslivet justeras.
  • Strategiska partnerskap utvecklas enligt principen om båda parternas nytta.
  • Antalet nya produkter och anmälda uppfinningar ökas.
  • Överföringen av information och teknologi utvecklas i samarbete med dem som använder resultaten och andra aktörer i innovationskedjan.
  • Kunnandet utvecklas i tät växelverkan med internationella och nationella universitet och forskningsinstitut.
  • För att målen enligt statens produktivitetsprogram ska nås reviderar MTT sin verksamhet och struktur åren 2010—2012. Som en följd kommer det att finnas mindre kontors- och laboratorieutrymmen, djurutrymmen, växthus och andra byggnader. Fältstudier görs i mindre omfattning än tidigare. MTT drar allt större nytta av forskningsinfrastrukturen med andra forskningsanstalter och universitet. Kärnan i ändringen av verksamhetsmodellen är en omorganisering av de interna tjänsterna. Revideringen innebär att personalens uppgifter förändras och gör det möjligt att göra betydande förändringar i mängden teknisk personal.
  • För genomförandet av statens produktivitetsprogram och MTT:s funktionella och strukturella reform vidareutreds möjligheterna att effektivisera användningen av de fastigheter och lokaler som MTT använder. Med tanke på MTT:s forskningsinfrastruktur är verksamhetsställena i Jockis, Maaninka och Pikis de strategiskt allra viktigaste. Det finns ett stort ackumulerat tryck på att reparera och renovera fastighetsförmögenheten. MTT har redan effektiviserat användningen av verksamhetslokalerna och avstått från sådana lokaler som inte är nödvändiga för forskningen eller som är tekniskt föråldrade. År 2010 minskar MTT:s lokaler till 82 000 m2. Reformen gäller MTT:s samtliga 14 verksamhetsställen.
Nyckeltal för lönsamheten och produktiviteten
  2009
utfall
2010
budget
2011
budgetprop.
       
1. Totala kostnader för forskningsverksamheten och sakkunniguppgifterna/forskare, årsv., 1 000 € 162 145 151
2. Totala kostnader för forskningsverksamheten och sakkunniguppgifterna/publikation, 1 000 € 36 32 33
3. Totala kostnader för forskningsverksamheten och sakkunniguppgifterna/produktion som gagnar kunderna, 1 000 € 329 210 246
4. Intäkter/forskare av finansieringen av gemensamma projekt och den avgiftsbelagda verksamheten, årsv., 1 000 € 46 41 48
5. Publikationer sammanlagt, st. 1 258 1 380 1 335
— varav sakkunniggranskade vetenskapliga artiklar, st./forskare 0,7 0,8 0,8
— varav andra publikationer, st./forskare 3,7 3,8 3,7

Produktion och kvalitetsledning

Produktion som härrör från centrala prestationer (st.)
  2009
utfall
2010
budget
2011
budgetprop.
       
Sakkunniggranskade vetenskapliga artiklar 209 240 225
Artiklar i facktidningar 421 450 450
Artiklar i tidningar med allmän spridning 45 90 60
Övriga publikationer 583 600 600
Publikationer sammanlagt 1 258 1 380 1 335
       
Produktion till stöd för kundernas beslutsfattande 85 100 110
Nya produkter 2 35 8
Underrättelser om uppfinningar samt patent 6 15 12
Analysmetoder och annan produktion som tjänar forskningen 47 60 50
Produktion sammanlagt 140 210 180

Utlåtanden som gäller växtskyddsmedel samt forskningsrapporter (st.)
  2009
utfall
2010
budget
2011
budgetprop.
       
Utlåtanden angående försäljningstillstånd för preparat 6 - -
Forskningsrapporter beträffande växtskyddsmedel (ej GEP) 1 3 2
Utlåtanden som gäller genetisk modifiering 4 6 8
Informationspublikationer 55 45 40
Informationsföredrag 43 40 35
Konfidentiella rapporter inom den avgiftsbelagda testningsservicen (GEP och GLP) 39 40 40

  • År 2011 ligger tyngdpunkten i utvecklingsverksamheten på kundservice, forskningens effektivitet, breddande av den finansiella basen, kompetensutveckling och åtgärder för att utveckla ledningen samt på åtgärder för att förbättra produktiviteten.
  • År 2011 har MTT beredskap inför certifiering enligt kvalitetsstandarden ISO 9001:2008, och forskningscentralen siktar på att nå över 400 poängsgränsen i bedömningen för kvalitetsutmärkelsen EFQM. Riskhanteringen och miljöansvaret i verksamheten utvecklas enligt verksamhetsmodellen för kontinuerlig förbättring.

Verksamheten enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om certifierat föröknings- och plantmaterial (9/2006) förutsätter ett prisstöd som fastställts till 80 000 euro för stabilisering av elitplantproduktionens verksamhetsbetingelser.

Anslaget används för ändrings- och reparationsarbeten i de fastigheter som forskningscentralen besitter.

Lagen om växtskyddsmedel (1259/2006) och lagen om ändring av kemikalielagen (1260/2006) trädde i kraft vid ingången av 2007, dock så att övergångsperioden för lagen om växtskyddsmedel varade till utgången av 2008 och övergångsperioden för kemikalielagen till den 13 maj 2010. MTT verkställer fortsättningsvis kontroller och utför andra myndighets- och sakkunniguppgifter som gäller växtskyddsmedel. Genom verksamheten för kontroll och testning av växtskyddsmedel produceras på det sätt som förutsätts enligt internationella kvalitetssystem objektiv information om produkternas biologiska effektivitet och duglighet samt om rester av växtskyddsmedel i EU:s nordliga extrema förhållanden. Informationen används vid registreringen, vid rådgivningen och vid stödjandet av informationen till konsumenterna.

MTT har inlett genomförandet av projekt som omfattas av utrikesministeriets instrument för samarbete mellan institutioner (IKI). I det första skedet genomförs ett utvecklingssamarbete tillsammans med universitetet i Nairobi, Kenya. I framtiden kommer sådana projekt att genomföras också i andra utvecklingsländer. Utrikesministeriet betalar MTT för de faktiska kostnader det föranleds i Finland och i utvecklingslandet i efterhand mot redovisning. Eftersom projektaktörerna i utvecklingslandet inte kan bidra med egen finansiering för genomförandet av projekten, ska MTT i egenskap av den som genomför projektet sörja för att projektaktörerna i utvecklingslandet är likvida genom att bevilja förskott. Behovet av förskott varierar beroende på projektets innehåll och uppgår till 5 000—20 000 euro.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
  2009
utfall
2010
ordinarie
budget
2011
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 52 325 49 553 49 727
Bruttoinkomster1) 16 479 14 910 16 820
Nettoutgifter 35 846 34 643 32 907
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 7 738    
— överförts till följande år 4 625    

1) I bruttoinkomsterna har inte beaktats arbets- och näringsministeriets anslag (0,1 mn euro).

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)
  2009
utfall
2010
ordinarie
budget
2011
budgetprop.
       
Intäkter av den samfinansierade verksamheten      
— finansiering från andra statliga ämbetsverk 3 656 3 350 4 700
— finansiering från EU 799 900 1 000
— annan finansiering utanför statsförvaltningen 5 213 5 250 5 500
Intäkter sammanlagt 9 668 9 500 11 200
       
Totala kostnader för projekt 31 114 30 000 33 000
       
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) -21 446 -20 500 -21 800
Självfinansieringsandel, % 69 68 66

  • Målet för inkomsterna av den medfinansiering som direkt riktar sig till forskningsprojekt och sakkunniguppdrag är 11,2 miljoner euro. Medfinansieringen från de statliga ämbetsverken förväntas uppgå till 4,7 miljoner euro (42 %), medfinansieringen från EU till 1,0 miljoner euro (9 %) och den övriga medfinansieringen utanför statsförvaltningen till 5,5 miljoner euro (49 %).
  • Förutom medfinansieringen beräknas 1,2 miljoner euro i form av EU-jordbruksstöd, 0,1 miljoner euro i form av sysselsättningsanslag från arbets- och näringsministeriet samt 1,6 miljoner euro i form av andra intäkter stå till MTT:s förfogande.

Som övriga inkomster beaktas andra inkomster än de inkomster av forskningscentralens verksamhet som inflyter under momenten 12.30.32 och 12.30.99. De inkomster som år 2011 inflyter i form av förädlingsavgifter för trädgårdsväxter, 80 000 euro, har antecknats under moment 12.30.32 och de inkomster som till sin karaktär är kapitalinkomster under moment 12.30.99.

Av anslaget används minst 168 000 euro för hästhushållningsforskning. I anslaget har beloppet beaktats som ett belopp som finansieras ur den andel av avkastningen av totospel som inflyter under moment 12.30.20.

Avsikten är att 950 000 euro av anslaget ska användas för att täcka kostnaderna för anskaffning och hantering av lönsamhetsbokföringsmaterial som producerats av Ekonomisk forskning för räkenskapsåret 2010. EU ersätter MTT med 15 % av de totala kostnaderna för sammanställandet av FADN/Lönsamhetsbokföringsmaterialet för Finlands del.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 2 250 000 euro i bruttoutgifterna och bruttoinkomsterna som en ökning i den samfinansierade verksamheten.

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 259
Överföring till moment 30.01.22 (återföring av en tillfällig överföring) -500
Bortfall av engångsutgift (nivåförhöjning) -610
Bortfall av engångsanvändningen av produktivitetsinbesparingar -1 261
Återföring av bortfallet av engångsnatur gällande FPA-avgiften 97
Produktivitetsfrämjande åtgärder (-8 årsv.) -1 704
Överföring från moment 30.01.02 (engångsutgift) 300
Användning av produktivitetsinbesparingar 723
Nivåförhöjning (engångsutgift) 1 000
Övriga förändringar sammanlagt -40
Sammanlagt -1 736


2011 budget 32 907 000
2010 III tilläggsb. 742 000
2010 budget 34 643 000
2009 bokslut 32 733 000

40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 559 165 000 euro.

Anslaget får användas

1) till nationellt stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) och lagen om verkställighet av systemet med samlat gårdsstöd (557/2005)

2) till utbetalningar av statsunderstöd i syfte att trygga tillgången på tjänster i anslutning till husdjursavel i de nordligaste delarna av Finland

3) till utbetalningar av stöd som beviljats år 2010 och tidigare år.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Nya förbindelser som år 2011 ingås i Fastlandsfinland beträffande den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget får föranleda utgifter på sammanlagt högst 36 000 000 euro åren 2012—2015.

Andra stödbeslut som fattas år 2011 får föranleda utgifter på högst 84 094 000 euro som betalas av anslagen året 2012 och senare år.

Förklaring:Syftet med det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen är att komplettera EU:s stödsystem (EU:s inkomststöd, kompensationsbidraget och miljöstödet) samt att för sin del trygga jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och produktionens lönsamhet samt främja bevarandet av landsbygdens livskraft. Av anslaget betalas nationellt stöd till södra Finland, nordligt stöd, den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget och vissa andra nationella stöd. Nationellt stöd betalas till nästan alla de aktiva gårdarna.

Nationellt stöd till södra Finland betalas för husdjursskötsel, trädgårdsodling samt för växtodling i stödområdena A och B på grundval av det stödprogram som kommissionen godkände år 2008. Nordligt stöd betalas i mellersta och norra Finland (stödområde C) för husdjursskötsel, trädgårdsodling, växtodling och vissa andra objekt på basis av ett långsiktigt system för nordligt stöd som kommissionen godkänt 2009.

Den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget betalas i hela landet som en tilläggsdel till det EU-delfinansierade kompensationsbidraget (LFA). Av anslaget betalas dessutom vissa andra stödformer, såsom nationellt stöd för potatisproduktion och sockerbeta. Under momentet finansieras också den nationella andelen av de dikobidrag som man kommit överens om i samband med det nationella genomförandet av reformen av EU:s jordbrukspolitik (den s.k. hälsokontrollen).

Den beräknade fördelningen av det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen på olika objekt under 2009—2011 samt en uppskattning av utgifter som överförs att betalas av följande års anslag (mn euro)
  2009
utfall
2010
uppskattning
2011
uppskattning
       
Stöd för årets produktion sammanlagt 552,0 587,0 559,2
   Nationellt stöd till södra Finland 89,6 87,0 83,9
   Nordligt stöd 327,5 335,8 335,8
   Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget 119,3 119,3 119,3
   Övriga nationella stöd 15,5 44,9 20,2
Stödutgifter som hänför sig till de tidigare åren betalas av anslaget för respektive år 8,2 - 28,6
Fullmakt i budgeten 84,1 84,1 84,1

Utgifter som föranleds av fullmakten att bevilja nationella tilläggsdelar till miljöstödet och kompensationsbidraget, mn euro
  2011 2012 2013 2014 2015— Sammanlagt fr.o.m. 2011
             
Förbindelser som ingåtts före 20111) 110,3 5,5 5,1 4,5 - 125,4
Förbindelser om nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget som ingås 2011 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 45,0
Sammanlagt 119,3 14,5 14,1 13,5 9,0 170,4

1) Utgifter för förbindelser inom ramen för den nationella delen tilläggsdelen till kompensationsbidraget 2007—2010.


2011 budget 559 165 000
2010 III tilläggsb.
2010 budget 558 265 000
2009 bokslut 560 365 000

41. EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 555 400 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av direktstöd enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 som Europeiska unionen finansierar helt och hållet samt därmed jämförbara övriga utgifter som Europeiska unionen finansierar i sin helhet

2) till betalning av utgifter för exportbidrag för jordbruksprodukter, stöd för privat lagring och vissa andra åtgärder som stöder marknaden för jordbruksprodukter som avses i rådets förordning (EG) nr 1234/2007.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Syftet med EU:s inkomststöd är att kompensera de inkomstbortfall som nedgången i de administrativa priserna medför. Villkor för de direkta stöd som hör till EU:s inkomststöd har bl.a. varit att krav gällande miljön samt djurhälsa och växters sundhet, dvs. de s.k. tvärvillkoren, ska iakttas.

Största delen av EU:s inkomststöd betalas i form av gårdsstöd, ett direktstöd som är frikopplat från produktionen och som togs i bruk år 2006. Dessutom betalas stöd som är kopplade till produktionen. För beredning av spånadslin och hampa samt torkat foder och stärkelsepotatis betalas beredningsstöd som inte ingår i systemet med direktstöd.

De årliga stöden berörs årligen av en anpassning, dvs. modulering, av stödet. År 2011 är moduleringen 9 % av beloppet av direktstödet.

År 2009 utgjorde EU:s inkomststöd ca 14 % av de totala intäkterna enligt totalkalkylen för jordbruket och ca 30 % av alla stöd som betalades till jordbruket och trädgårdsodlingen.

EU-marknadsstöd (exportstöd och stöd för den inre marknaden) beräknas bli utbetalade till ett belopp av 14 000 000 euro.

Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats EU:s inkomststöd och marknadsstöd som utbetalas år 2011. Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.01.

Fördelning av EU:s inkomststöd och marknadsstöd år 2011 enligt användningsändamål
   
EU:s inkomststöd sammanlagt 541 400 000
— Gårdsstöd 511 291 000
— Jordbrukarstöd som är kopplade till produktionen 53 031 000
— Övriga stöd som är kopplade till produktionen (stöd för förädlare) 1 198 000
— Anpassning av direktstöden -24 120 000
EU:s marknadsstöd sammanlagt 14 000 000
— Exportstöd 9 000 000
— Stöd för den inre marknaden 5 000 000
Sammanlagt 555 400 000


2011 budget 555 400 000
2010 budget 558 520 000
2009 bokslut 576 378 476

42. Ersättning för skördeskador(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 400 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättning av skördeskador (1214/2000). Av anslaget får också betalas ersättningar som hänför sig till tidigare år.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med stöd av lagen kan ersättning betalas för sådana skador som drabbat växande eller skördemogen gröda till följd av exceptionella naturförhållanden, skador som till följd av exceptionella övervintringsförhållanden har orsakats övervintrande växter samt skada som åsamkats av att sådden omöjliggjorts av väta till följd av exceptionell översvämning eller osedvanligt rikliga regn, samt till rådgivningsorganisationerna för sakkunnighjälp som de tillhandahåller kommunerna.


2011 budget 3 400 000
2010 budget 3 400 000
2009 bokslut 3 400 000

43. Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 372 210 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av miljöstöd för jordbruket enligt det miljöprogram för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995—1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000—2006 och till betalning av miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och stöd för icke-produktiva investeringar enligt det program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som godkänts för åren 2007—2013

2) för projektbestämd planering av vattenhushållningsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar och som helt och hållet finansieras nationellt, högst 84 000 euro

3) till utgifter för utarbetande av planer som gäller skyddszoner, naturens mångfald och våtmarker och som helt och hållet finansieras nationellt, högst 260 000 euro

4) för den uppföljning av belastningen av jord- och skogsbruket och dess effekter i anslutning till genomförandet av gemenskapens ramdirektiv för vattenpolitiken som helt och hållet finansieras nationellt, högst 700 000 euro

5) till ett projekt som effektiviserar vattenvården inom jordbruket (TEHOPlus) och som helt och hållet finansieras nationellt, högst 400 000 euro.

Anslaget får också användas för konsumtionsutgifter och till avlöning av personal motsvarande högst 22 årsverken, för de åtgärder som avses i punkt 2—5.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Fullmakt

År 2011 får förbindelser och avtal ingås i enlighet med det system med miljöstöd för jordbruket och stöden för främjande av djurens välbefinnande som EU-kommissionen har godkänt för åren 2007—2013 samt beslut fattas om beviljande av stöd inom systemet med stöd för icke-produktiva investeringar så att de åren 2012—2020 orsakar utgifter om sammanlagt högst 84 000 000 euro.

Förklaring:Målet med miljöstödet för jordbruket och stödet för icke-produktiva investeringar är bl.a. att åstadkomma en situation där jordbruks- och trädgårdsproduktion kan bedrivas på ett hållbart sätt så, att produktionen belastar miljön mindre än i dagens läge, bevarandet av naturens mångfald och jordbrukets kulturlandskap tryggas och förutsättningarna för bedrivandet av produktion förblir goda också på lång sikt. Miljöstöd och stöd för icke-produktiva investeringar kan också beviljas för en grundläggande röjning och vård av våtmarker och kulturbiotoper enligt Leaderdimensionen. Med specialstödsavtalen för jordbruket och stödet för icke-produktiva investeringar understöds i synnerhet målen i statsrådets principbeslut "Riktlinjer för vattenskydd fram till år 2015". Statsrådet godkände vattenvårdsplanerna år 2009. Syftet med stöden för att främja djurens välbefinnande är att djurens välbefinnande och hälsa ska förbättras och att husdjursskötseln ska motsvara artens specifika behov.

År 2011 har man för avsikt att ingå nya femåriga förbindelser som gäller bas- och tilläggsåtgärder enligt systemet med miljöstöd och nya fem- och tioåriga avtal om miljöspecialstöd, femåriga förbindelser som gäller främjande av djurens välbefinnande samt beslut om beviljande av stöd för icke-produktiva investeringar. Tilläggsresurser som erhållits i samband med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (den s.k. hälsokontrollen) inriktas i fråga om miljöspecialstödet för jordbruket på skyddszoner och på en effektiviserad reducering av näringsämnen. Avsikten är att man ytterligare ska höja effekterna av miljöstödet för jordbruket, bl.a. genom ett ökat antal nya avtal om specialstöd. Med åtgärder enligt temaåret Miljö 2010 inom ramen för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland effektiviseras marknadsföringen av åtgärderna både regionalt och i hela Fastlandsfinland. Målet är att de effektiviserade åtgärderna under temaåret ska leda till att antalet nya avtal om specialstöd ökar ytterligare år 2011.

Vid dimensioneringen av anslaget har också beaktats de förbindelser och avtal om miljöstöd som ingåtts åren 1995—1999 och 2000—2006. EU:s finansieringsandel är 28 % i alla stödsystem, förutom i fråga om åtgärder som vidtas enligt Leaderdimensionen och i fråga om de ytterligare medel som i samband med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (den s.k. hälsokontrollen) anvisas för miljöstödet för jordbruket enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, där EU:s finansieringsandel är 45 %.

Totalt 93 % av den disponibla jordbruksmarken och 88 % av alla jordbrukare som fick jordbruksstöd omfattades av miljöstödssystemet 2009. Cirka 4 800 husdjursproducenter har förbundit sig till systemet för främjande av djurens välbefinnande (25 % av nötkreatursgårdarna och 26 % av svingårdarna).

Den beräknade fördelningen av anslagen för miljöstödssystemet och de andra systemen 2011
   
Sammanlagt, varav 372 210 000
— EU:s andel 107 143 000
— statens andel 263 623 000
— miljöstöd för jordbruket som finansieras nationellt i sin helhet (högst) 1 444 000

Vid dimensioneringen av anslaget har som utgifter för jordbrukets miljöstödssystem även beaktats de konsumtionsutgifter som finansieras nationellt i sin helhet och föranleds av projektbestämd planering av vattenvårdsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar samt konsumtionsutgifter för utarbetande av planer för skyddszoner, naturens mångfald och våtmarker. Dessutom har beaktats den finansiering för planering av vattenvårdsåtgärder som behövs för ordnande och skötsel av uppföljningen av utsläpp från jord- och skogsbruket. Detta är en del av den uppföljning av genomförandet av ramdirektivet för vattenpolitiken som hänför sig till fastställandet av yt- och grundvattnens tillstånd. Vid dimensioneringen har dessutom beaktats kostnaderna för fortsättningen på det projekt som effektiviserar vattenvården inom jordbruket (TEHOPlus).

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Utgifter på grund av genomförandet av miljöstödssystemet och de andra systemen, mn euro
  2011 2012 2013 2014 2015— Sammanlagt fr.o.m. 2011
             
Det system och de åtgärder som gäller åren 2007—2013 366,7 89,5 89,5 79,5 79,5 704,7
— Beslut som fattas och åtgärder som vidtas år 2011 13,5 74,5 74,5 74,5 74,5 311,5
— Beslut som fattats och åtgärder som vidtagits före år 2011 353,2 15,0 15,0 5,0 5,0 393,2
Stödsystemet som gäller åren 2000—2006 4,3 1,2 0,9 1,1 1,5 9,0
Programmet som gäller åren 1995—1999 1,2 1,2 1,2 1,2 2,6 7,4
Sammanlagt 372,2 91,9 91,6 81,8 83,6 721,1

Med anslaget under moment 30.20.40 betalas dessutom en nationell tilläggsdel till miljöstödet som helt och hållet finansieras av staten på basis av förbindelser under programperioden 2000—2006.


2011 budget 372 210 000
2010 III tilläggsb.
2010 budget 362 238 000
2009 bokslut 348 915 000

44. Kompensationsbidrag(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 422 673 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av kompensationsbidrag enligt det horisontella program för utveckling av landsbygden som Europeiska kommissionen godkänt för åren 2000—2006 och enligt det program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som godkänts för åren 2007—2013.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

De förbindelser som ingås år 2011 i enlighet med det system med kompensationsbidrag som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2007—2013 får föranleda utgifter på sammanlagt högst 94 000 000 euro under åren 2012—2015.

Förklaring:Med kompensationsbidrag ersätts lantbruksföretagarna för den olägenhet som permanenta ogynnsamma naturförhållanden orsakar jordbruksproduktionen. Syftet med kompensationsbidraget är att trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och kontinuitet och bevara jordbruksmarken i jordbruksanvändning. EU:s medfinansiering är 28 %. Till kompensationsbidraget behövs år 2011 uppskattningsvis 422 673 000 euro, varav EU:s andel är 118 348 000 euro och statens andel 304 325 000 euro.

Med anslaget under moment 30.20.40 betalas dessutom en nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget som helt och hållet finansieras av staten.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Utgifter på grund av genomförandet av systemet med kompensationsbidrag, mn euro
  2011 2012 2013 2014 2015 Sammanlagt fr.o.m. 2011
             
System som gäller åren 2007—2013            
— Beslut som fattas och åtgärder som vidtas år 2011 23,50 23,50 23,50 23,50 23,50 117,50
— Beslut som fattats och åtgärder som vidtagits år 2007—2010 399,17 3,10 1,20 - - 403,47
Sammanlagt 422,67 26,60 24,70 23,50 23,50 520,97


2011 budget 422 673 000
2010 III tilläggsb.
2010 budget 422 673 000
2009 bokslut 422 673 000

45. Avträdelsestöd och avträdelseersättningar samt stöd för beskogning av åker(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 129 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättningar enligt lagen om avträdelsepension (16/1974) och lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992)

2) till betalning av avträdelsestöd och skötselkostnader enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006)

3) till betalning av utgifter för åtgärderna enligt programmet för skogliga åtgärder inom jordbruket, som genomfördes 1995—1999.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Genom avträdelsestödet främjas en förstoring av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet är också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder.

År 2010 betalas utgifter för de fyra helt och hållet nationellt finansierade systemen med avträdelsestöd för lantbruksföretagare (perioderna 2000—2002, 2003—2006, 2007—2010 och 2011—2014) och för systemet med avträdelsepension och avträdelseersättning från tidigare år, inklusive kostnaderna för förvaltningen av avtalen. Systemet med avträdelsestöd, som genomförs åren 2011—2014, beräknas år 2011 omfatta ungefär 360 gårdar och ungefär 450 avträdare.

Åren 1995—1999 genomfördes stödsystemen med medfinansiering från EU. Betalningen av utgifterna fortsätter som en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, axel 1. År 2011 beräknas utbetalningarna uppgå till sammanlagt 3 900 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 1 760 000 euro.

År 2011 kommer utgifter enligt programmet för skogliga åtgärder inom jordbruket åren 1995—1999 att betalas till ett belopp av uppskattningsvis 800 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 220 000 euro. Betalningen av utgifterna fortsätter som en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, axel 2. EU:s medfinansiering är 28 %.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Utfall av avträdelsestöden och avträdelseersättningarna år 2011
  Antal som omfattas av systemet under dess giltighetstid Pensioner som utbetalas
i slutet av år 2011, uppskattning
Genomsnittlig
ersättning år 2011, uppskattning
Stödform Gårdar Avträdare st. euro/månad
         
Avträdelsepension 23 877 39 904 15 538 224
Avträdelseersättning 885 1 285 - -
Avträdelsestöd 1995—1999 6 167 9 127 286 844
Avträdelsestöd 2000—2002 1 845 2 793 631 887
Avträdelsestöd 2003—2006 3 444 4 920 2 517 874
Avträdelsestöd 2007—2010 2 955 3 440 2 909 903
Avträdelsestöd 2011—2014 360 450 450 900
Sammanlagt 39 533 61 919 22 331  

Utgifter för förbindelser om avträdelsepensioner och avträdelseersättningar samt avträdelsestöd för lantbruksföretagare som ingås år 2011 eller som ingåtts tidigare och skogliga åtgärder som vidtas år 2011 eller som vidtagits tidigare, mn euro
  2011 varav EU:s
andel
2012 2013 2014 Senare år
sammanlagt
             
Avträdelsepensioner och avträdelseersättningar 43,90 - 41,70 39,50 37,10 193,00
Avträdelsestöd 1995—1999 3,90 1,76 2,20 1,00 0,20 -
Avträdelsestöd 2000—2002 11,50 - 7,00 3,40 2,40 1,30
Avträdelsestöd 2003—2006 32,70 - 26,40 21,20 14,90 15,04
Avträdelsestöd 2007—2010 34,00 - 32,80 30,15 25,60 49,00
Avträdelsestöd 2011—2014 2,70 - 10,60 20,10 28,20 141,40
Skogliga åtgärder inom jordbruket, förbindelser som ingåtts 1995—1999 0,80 0,22 0,10 - - -
Sammanlagt 129,50 1,98 120,80 115,35 108,40 399,74


2011 budget 129 500 000
2010 budget 146 100 000
2009 bokslut 143 400 000

46. Utveckling av marknadsföring och produktion(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 661 000 euro.

Anslaget får användas

1) i enlighet med statsrådets förordning om understöd för utveckling av marknadsföring och produktion av jordbruksprodukter (606/2008) för understöd för projekt som hänför sig till utveckling av marknadsföringen och produktionen av jordbruksprodukter, inklusive projekt som genomförs av offentligrättsliga sammanslutningar och av kommunerna

2) för information om och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter i enlighet med rådets förordning (EG) nr 3/2008

3) för nationell medfinansiering i projekt som avses i den av kommissionen godkända rådets förordning (EG 614/2007) och som delfinansieras ur Life+-programmet under finansieringsperioden 2007—2013

4) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1234/2007 för utgifter som föranleds av programmet för utvecklandet av produktionen och marknadsföringen av honung samt för nationellt främjande av produktionen och marknadsföringen av honung.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring:Med de medel som är avsedda för åtgärder för att utveckla den nationella marknadsföringen och produktionen stöds riksomfattande utvecklingsprogram som avser marknadsföring och produktion av jordbruksprodukter. Understöd kan beviljas bl.a. för information om och reklam för jordbruksprodukter.

Det beräknas att ca 200 000 euro används som nationell medfinansiering för Life+-projekten. EU:s andel i dessa projekt finansieras under moment 35.10.64.

Utgifterna för EU:s program för främjande av avsättningen av jordbruksprodukter uppgår till 1 000 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 500 000 euro och statens medfinansiering 500 000 euro.

För främjande av produktionen och marknadsföringen av honung behövs uppskattningsvis 255 000 euro, varav 50 000 euro används för helt nationellt finansierade säljfrämjande åtgärder och 205 000 euro beräknas utgöra de totala utgifterna för det EU-delfinansierade stödsystemet. EU:s medfinansiering är 50 %.

Inkomster från Europeiska garantifonden för jordbruket som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.01.

Beräknad användning av anslaget (euro)
  Sammanlagt, varav EU:s andel
     
Nationella åtgärder för utvecklande av marknadsföringen och produktionen 2 206 000 -
Life+ -programmet 200 000 -
Säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och utanför gemenskapen (EG 3/2008) 1 000 000 500 000
Främjande av produktionen och marknadsföringen av honung (EG 1234/2007) 255 000 103 000
Sammanlagt 3 661 000 603 000


2011 budget 3 661 000
2010 budget 4 661 000
2009 bokslut 5 861 000

47. Utvecklande av livsmedelskedjan(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 513 000 euro.

Anslaget får användas

1) i enlighet med statsrådets förordning om understöd för utveckling av kvalitetssystem för livsmedelsekonomi (638/2008) för understöd för projekt som hänför sig till genomförandet av kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi

2) för inrättande av en professur i matkultur

3) i anslutning till genomförandet av kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi, till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 10 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Av anslaget får även statsunderstöd beviljas för offentliga samfund.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring:Anslaget används för genomförandet av kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi. Objekt som understöds är projekt som förbättrar livsmedelskedjans konkurrenskraft, stärker livsmedelsekonomins samhällsansvariga verksamhetssätt och förbättrar konsumenternas medvetenhet om verksamheten inom den inhemska livsmedelsekonomin. Av anslaget används uppskattningsvis 500 000 euro för det program för främjande av finländsk matkultur som anges i regeringsprogrammet, varav 200 000 euro utgör en donation av engångsnatur för inrättande av en professur i matkultur vid Helsingfors universitet.


2011 budget 1 513 000
2010 budget 1 813 000
2009 bokslut 1 873 000

48. Specialåtgärder inom trädgårdsodlingen och sockerproduktionen(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 610 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter för verksamhetsprogram för frukt- och grönsaksproducentorganisationerna i enlighet med rådets förordning (EG nr 1234/2007)

2) till utgifter för åtgärderna för strukturreformen i anslutning till EU:s sockerreform i enlighet med rådets förordning (EG nr 320/2006).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Sådana organisationer för marknadsföring som producenterna bildar, dvs. producentorganisationer, betalas stöd för genomförande av verksamhetsprogrammet. Stödbeloppet beräknas uppgå till 1 610 000 euro.

Med anslag som överförs från föregående år finansieras åtgärder inom programmet för en mångsidigare sockerproduktion inom ramen för reformen av sockerproduktionen med ca 1 000 000 euro.

Det stöd som betalas ur anslaget finansieras i sin helhet ur Europeiska garantifonden för jordbruket.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.01.


2011 budget 1 610 000
2010 budget 5 874 000
2009 bokslut 33 557 000

49. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 41 100 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser till kreditinstitut för räntestödslån enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar, lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/1994), landsbygdsnäringslagen (1295/1990) och lagen om gårdsbruksenheter (188/1977), för lån enligt lagen om konsolidering av gårdsbrukskrediter (511/1985) samt för räntestödslån enligt lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden (1031/1986).

Fullmakt

År 2011 får räntestöd godkännas i fråga om ett lånekapital om högst 300 000 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2010 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2011.

Förklaring:En sänkning av räntenivån på lånen stöder jordbrukarnas investeringsmöjligheter. Lagen om strukturstöd till jordbruket, i vilken grunderna för investeringsstöd till jordbruket och startstöd till unga jordbrukare fastställs, trädde i kraft vid ingången av 2008. Stödet i form av lån för investeringar och för startstödet till unga jordbrukare beviljas i form av räntestöd i anslutning till räntestödslån.

För räntestödslån som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket är räntestödet högst 4 procentenheter, dock så att den ränta som jordbrukaren betalar är minst 1 procentenhet. För lån som 1996—2010 beviljats med stöd av den tidigare finansieringslagstiftningen är räntestödet högst 4 eller 5 procentenheter beroende på tidpunkten för beviljande av lånet. Den ränteandel som jordbrukaren minst ska betala sänks med en procentenhet i vissa räntestödslån från 2000—2007. Den andel som staten högst betalar av låneräntan kvarstår dock oförändrad. För lån som före 1996 beviljats enligt landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinstitutet i räntestöd 50 % av den totala ränta som kreditinstitutet tar ut. Beloppet av räntegottgörelse för lån enligt lagen om gårdsbruksenheter varierar beroende på tidpunkten för beviljande av lånet och låneslaget. De beviljade räntestödslånen uppgick till sammanlagt 1,417 miljarder euro vid utgången av år 2009.

Utgifter som räntestödslånen föranleder staten, mn euro
  2011 2012 2013 2014 2015— Sammanlagt fr.o.m. 2011
             
Räntestödslån som beviljats före år 2011 38,8 44,4 42,4 36,2 125,3 287,1
Räntestödslån som beviljas år 2011 2,3 7,7 10,8 10,0 54,8 85,6
Sammanlagt 41,1 52,1 53,2 46,2 180,1 372,7


2011 budget 41 100 000
2010 budget 58 600 000
2009 bokslut 31 875 353

60. Överföring till interventionsfonden(fast anslag)

Under momentet beviljas 1 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av en överföring till Interventionsfonden för jordbruket. Anslaget får användas till betalning av sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket.

Förklaring:Med budgetöverföringen täcks de utgifter för Interventionsfonden för jordbruket som staten svarar för. Beloppet av de utgifter som staten ska svara för beräknas uppgå till 2 340 000 euro, varav 1 150 000 euro är utgifter för interventionslagring, 760 000 euro utgifter för EU:s program för livsmedelsbistånd och 430 000 euro andra utgifter. Eftersom fondens överskott beräknas täcka 1 340 000 euro av utgifterna, behövs 1 000 000 euro som överföring till fonden.


2011 budget 1 000 000
2009 bokslut 1 000 000

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 29 840 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av en överföring enligt 2 § i lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (657/1966).

Förklaring:Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) betalas utgifter som förorsakas av understöds- och andra stödåtgärder enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/1994), landsbygdsnäringslagen (1295/1990), lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar, lagen om skador som renhushållningen orsakas samt statsrådets förordning om stöd för uppgörande av affärsplaner (68/2009). Avsikten med de understöd som beviljas ur fonden är att stödja produktionsinvesteringar och generationsväxlingar på gårdarna. Med fondens medel finansieras programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.

Det beräknas att understöd kan beviljas för ca 110 miljoner euro ur Gårdsbrukets utvecklingsfond år 2011. Av de medel som står till fondens förfogande betalas också förvaltningsarvoden till kreditinstitut för skötseln av lån samt utgifter för förvärv och skötsel av jordegendom. Medel används också till forskning i jordbruk, landsbygd, renhushållning och naturnäringar.


2011 budget 29 840 000
2010 budget 30 940 000
2009 bokslut 38 040 000