Valtion talousarvioesitykset
 


  Etusivu  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Aiemmat talousarviot 

  Ohje  

Valtiovarainministeriö    Svenska    
 
Sisällysluettelo
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2018
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
          3.1. Den finanspolitiska linjen
          3.2. Finanspolitiska åtgärder
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
     6. Utveckling av förvaltningen
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Talousarvioesitys 2015

3.2. Finanspolitiska åtgärderPDF-versio

Åtgärder i syfte att nå de finanspolitiska målen

Den pågående konjunkturuppgången bidrar till uppnåendet av de finanspolitiska målen. Skatteinkomsterna ökar och den minskande arbetslösheten sänker arbetslöshetsutgifterna. Det förbättrade konjunkturläget hindrar dock inte den strukturella ökning av de åldersrelaterade utgifterna som försvagar den offentliga ekonomin. Den åldrande befolkningen medför att utgifterna för pensioner och vård och omsorg ökar och att förbättringen av de offentliga finanserna bromsas upp. Även under konjunkturuppgången är utgifterna inom den offentliga ekonomin klart högre än inkomsterna.

De extra inkomster som följer av konjunkturuppgången är dessutom tillfälliga. Utan åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt kommer den ekonomiska tillväxten att bli 1—1,5 % på medellång och lång sikt. Till följd av den åldrande befolkningen minskar befolkningen i arbetsför ålder och den ekonomiska tillväxten blir beroende av produktivitetstillväxten. Produktivitetstillväxten har däremot bromsats upp av ekonomins tjänstefiering.

Att varaktigt skapa snabbare ekonomisk tillväxt förutsätter en reform av samhällsstrukturerna så att dessa bättre än tidigare stöder en ökning av ekonomins produktionspotential, sysselsättningen och produktiviteten. En högre produktionspotential skapar utrymme för snabbare ekonomisk tillväxt utan att pris- och kostnadstrycket ökar.

En hörnsten i den ekonomiska politik som fastställts i regeringsprogrammet är att hållbarhetsunderskottet ska fås att minska. Hållbarhetsunderskottet beräknades uppgå till ca 10 miljarder euro i början av regeringsperioden. Hållbarheten i de offentliga finanserna stärks genom åtgärder som direkt förbättrar de offentliga finanserna, åtgärder som stöder tillväxt och sysselsättning samt genom reformer som stärker de offentliga finanserna.

De omedelbara anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet har tagits in i ramarna för statsfinanserna och de ingår för år 2018 i budgetpropositionen. I och med de omedelbara anpassningsåtgärderna har man i fråga om åtgärdshelheten på 10 miljarder euro uppnått ca 4 miljarder euro, men osäkerhetsfaktorer ingår i fråga om effekterna av åtgärder som är beroende av kommunernas beslut samt konsekvensbedömningarna av vissa åtgärder. Regeringen har beslutat att fortsätta beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen så att reformen träder i kraft vid ingången av 2020. Social- och hälsovårds- och landskapsreformen samt de övriga åtgärderna för att reformera den offentliga förvaltningen kan, om de är framgångsrika, stärka de offentliga finanserna med 4 miljarder euro på lång sikt.

Konkurrenskraftsavtalet och den därmed sammanhängande lindringen av beskattningen stöder sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Staten stöder tillväxten också med investeringar och garantier. De offentliga investeringarna ligger på en hög nivå och den offentliga sektorns garantier har ökat mycket snabbt under de senaste åren. Det ser dock ut som om att de mål som ställts upp för sysselsättningsgraden och antalet sysselsatta inte kommer att nås och att saldot i de offentliga finanserna inte kommer att öka som planerat utan ytterligare åtgärder.

I budgetpropositionen ingår nya åtgärder för att främja sysselsättningen utöver de åtgärder som det redan beslutats om. Regeringen stöder sysselsättningen bl.a. genom att undanröja flitfällor, fortsätta utveckla arbetskraftsservicen och utkomstskyddet för arbetslösa samt genom att säkerställa att beskattningen inte skärps för löntagare.

Utsikterna för att nå de finanspolitiska målen

Underskottet i de offentliga finanserna var 1,8 % av BNP 2016. Enligt finansministeriets prognos från september uppgår underskottet 2017 till 1,2 % och 2018 till 1,4 % av BNP. Således uppfyller Finland det kriterium som gäller underskottet, såsom Europeiska kommissionen bedömde i maj 2017.

Kommissionen konstaterade samtidigt att Finland också uppfyller skuldkriteriet, trots att skuldsättningen inom den offentliga sektorn översteg gränsen 60 %. Motiveringen till att skuldkriteriet uppfylldes var å ena sidan att den s.k. konjunkturjusterade skulden fortfarande hålls något under gränsen 60 % och å andra sidan iakttagandet av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt finansministeriets prognos minskar skuldförhållandet 2017 till 62,5 % och 2018 till 61,9 %.

Finland uppfyllde kraven i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del 2016.

Enligt finansministeriets prognos finns det under de närmaste åren en risk för att Finland avviker från kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, men avvikelsen väntas inte bli betydande. Ärendet behandlas närmare i det utkast till budgetplan för 2018 som ska godkännas i oktober och lämnas till EU.

Till följd av konjunkturuppgången bedöms det att regeringens mål att skuldkvoten upphör att öka 2019 kommer att nås. Statsförvaltningen och lokalförvaltningen uppvisar dock fortfarande ett underskott 2021, dvs. vi fortsätter att leva på kredit.

När det gäller de mål för undersektorerna som regeringen sätter i fråga om saldot i de offentliga finanserna 2019 kommer statsfinanserna enligt finansministeriets prognos inte att nå sina mål. Socialskyddsfonderna är på väg att inte riktigt uppnå sitt mål. Målet för saldot för lokalförvaltningen ser ut att nås.