Valtion talousarvioesitykset
 


  Etusivu  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Aiemmat talousarviot 

  Ohje  

Valtiovarainministeriö    Svenska    
 
Sisällysluettelo
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2020
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens ekonomiska politik och finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
        6. Hållbar utveckling
     7. Utveckling av förvaltningen
     8. Den kommunala ekonomin
     9. Statsfinanserna utanför budgeten
     10. Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl och totala balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Talousarvioesitys 2015

1. SammandragPDF-versio

Ekonomiska utsikter

Den ekonomiska tillväxten ser ännu ljus ut den närmaste tiden, trots svaga nyheter från den internationella ekonomin. Tillväxten upprätthålls av den inhemska efterfrågan under de kommande åren. Den offentliga konsumtionens och investeringarnas betydelse för tillväxten framhävs 2020 som en följd av de åtgärder som skrivits in i regeringsprogrammet. Tillväxten när det gäller exportefterfrågan avtar kraftigt.

År 2019 förutspås Finlands bruttonationalprodukt växa med 1,5 %, och därefter beräknas den ekonomiska tillväxten avta till 1,0 % 2020.

Antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden ökar till 73,0 % 2020. I och med att arbetslöshetsgraden sjunker och flaskhalsarna på arbetsmarknaden ökar uppskattas höjningen av inkomstnivån närma sig en årlig tillväxttakt på ca tre procent, något som så småningom förväntas avspegla sig på inflationen.

Den offentliga ekonomin

Den goda konjunkturen i den finländska ekonomin de senaste åren har förbättrat tillståndet för de offentliga finanserna, men när konjunkturen försämras slutar underskottet i de offentliga finanserna att minska. Underskottet börjar öka 2019 och motsvarande utveckling fortsätter de närmaste åren. Trots att ekonomin växer ungefär i potentiell takt överskrider ökningen av utgifterna ökningen av inkomsterna. Det faktum att befolkningen blir allt äldre har redan ökat pensionsutgifterna och kommer att öka kostnadstrycket också i fråga om vård- och omsorgskostnaderna i framtiden. Inom de offentliga finanserna råder en strukturell obalans mellan utgifter och inkomster.

Enligt finansministeriets prognos från oktober uppgår underskottet i den offentliga sektorn 2019 till 1,0 % och 2020 till 1,4 % i relation till BNP.

Skuldsättningen i den offentliga sektorn i relation till BNP har tillfälligt sjunkit under gränsen på 60 %, men skuldkvoten börjar öka på nytt i början av 2020-talet. År 2020 beräknas den offentliga skulden uppgå till 58,8 % i förhållande till BNP.

Den ekonomisk-politiska linjen

Det huvudsakliga målet för den ekonomiska politik som statsminister Rinnes regering bedriver är att öka välfärden. Med detta avses en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt, en hög sysselsättning och en hållbar offentlig ekonomi. Regeringen har som mål att de offentliga finanserna i en normalsituation för den globala ekonomin ska vara i balans år 2023 och att den offentliga skulden ska minska i förhållande till bruttonationalprodukten. De mål som ställts upp för de offentliga finanserna stöds av regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent och öka antalet sysselsatta med minst 60 000 personer före slutet av 2023. Målet är dessutom att regeringens beslut ska leda till att ojämlikheten och inkomstskillnaderna minskar och Finland kommer att vara klimatneutralt senast 2035.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 57,6 miljarder euro, vilket är ca 2,1 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. Med beaktande av höjningen av prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen ökar anslagen under förvaltningsområdena med 2,5 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2019.

Det som höjer förvaltningsområdenas utgiftsnivåer är i synnerhet de permanenta utgiftsökningar och tidsbundna framtidsinvesteringar som följer av regeringsprogrammet för statsminister Rinnes regering. Även vissa s.k. automatiska faktorer, exempelvis ökningen av statens åldersrelaterade utgifter, indexförhöjningar som görs till fullt belopp samt kompensationerna till kommunerna för konsekvenserna av ändringar i beskattningsgrunderna, syns som en utgiftsökning jämfört med 2019. Det goda sysselsättningsläget sänker emellertid utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, och därtill minskar ränteutgifterna för statsskulden.

Inkomstposter

År 2020 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 55,6 miljarder euro. Andelen för skatterna och avgifterna av skattenatur är ca 47,1 miljarder euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2019 väntas skatteinkomsterna öka med 2,7 %, dvs. ca 1,3 miljarder euro 2020 och inkomsterna utan upplåning med 1,7 miljarder euro.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Budgetpropositionen för 2020 uppvisar ett underskott på cirka 2,0 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet inom statsfinanserna 2020 uppgå till ca 1,2 % i förhållande till BNP.

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 109 miljarder euro i slutet av 2020, vilket är ca 44 % i förhållande till BNP. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till ca 870 miljarder euro, vilket är ca 300 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2019.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro

 2018
bokslut
2019
ordinarie
budget
2020
budgetprop.
Ändring, %
2019—2020
     
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster9 7019 93910 6817
Samfundsskatt4 0784 4284 4561
Mervärdesskatt18 08218 79619 3543
Övriga skatter12 51112 65312 602-0
Övriga inkomster10 5128 0248 4956
Sammanlagt54 88453 84055 5883
Nettoupplåning och skuldhantering1)-9861 6551 96319
Inkomstposter sammanlagt53 89955 49557 5524
     
Konsumtionsutgifter15 36215 29815 8654
Överföringsutgifter37 43138 16539 8684
Investeringsutgifter1 24181289510
Övriga utgifter1 2091 221923-24
Anslag sammanlagt55 24255 49557 5524
     
Bokslutsunderskott (inkl. föregående år)-11 314   

1) Inbegriper skuldhanteringsutgifter på -107 miljoner euro 2018, -50 miljoner euro 2019 och -50 miljoner euro 2020, redovisat som netto.

Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden

Inom miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden föreslås ett tillägg på sammanlagt 100 miljoner euro 2020 för finansieringen av naturvården. För främjande av klimatpolitiken för markanvändningssektorn föreslås ett tillägg på 19,8 miljoner euro för naturresursekonomin. Det föreslås en höjning på 30 miljoner euro i bevillningsfullmakten för energistöd för att stödja investeringar som ersätter stenkol. För biogasprogrammet föreslås ett anslag på 5 miljoner euro och för att fortsätta och höja byggstödet för laddningsinfrastruktur för elbilar reserveras 4 miljoner euro. För inrättande av en tjänst som djurskyddsombudsman föreslås 0,1 miljoner euro.

Finland – större än sin storlek i världen

I utrikesministeriets omkostnader föreslås ett tillägg på sammanlagt 4,5 miljoner euro för upprätthållande av beskickningsnätet på nuvarande nivå samt för en utvidgning av detta nät. Anslaget för det egentliga utvecklingssamarbetet ökar med ca 100 miljoner euro från 2019, varav 77 miljoner euro föranleds av ett tillägg som följer av regeringsprogrammet.

Den trygga rättsstaten Finland

I polisväsendets anslag föreslås ett tillägg på 7,5 miljoner euro för att öka antalet poliser stegvis så att nivån på 7 500 årsverken ska nås senast 2023.

För modernisering av Gränsbevakningsväsendets tekniska övervakningssystem för land- och sjögränserna föreslås 15 miljoner euro.

I syfte att upprätthålla rättskedjans handlingsförmåga och säkerställa att straffansvaret förverkligas anvisas det ytterligare finansiering till åklagarväsendet, domstolarna, rättshjälpen och Brottspåföljdsmyndigheten. För att minska överskuldsättningen och de problem som är förknippade med den föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Dessutom föreslås det 2,5 miljoner euro för brottsförebyggande verksamhet och 2 miljoner euro för för koncentrering av bevisningen till tingsrätterna.

I försvarsmaktens omkostnadsanlag föreslås en höjning på 5,5 miljoner euro för en ökning av antalet anställda och antalet uppgifter, en ökning av antalet repetitionsövningar samt för den nya verksamhetsmodellen inom den frivilliga försvarsutbildningen.

Den årliga flyktingkvoten höjs med 100 personer till 850 personer. I anslutning till detta föreslås tillägg på sammanlagt 0,9 miljoner euro för 2020. I Migrationsverkets anslag föreslås en höjning på 13 miljoner euro för att trygga högkvalitativ och smidig handläggning och för att avhjälpa anhopningen av asylansökningar.

Ett livskraftigt Finland

Det föreslås att uppkomsten av nya ekosystem och innovationer i Finland ska sporras genom att Business Finlands fullmakt att bevilja understöd utökas med 33 miljoner euro och genom att basfinansieringen av universiteten höjs med 40 miljoner euro och basfinansieringen av yrkeshögskolorna höjs med 20 miljoner euro. För programmet för internationell tillväxt reserveras anslag på sammanlagt 13 miljoner euro 2020. Av framtidsinvesteringarna riktas 88 miljoner euro 2020 till företagsdriven forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt stödjande av tillväxt inom cirkulär ekonomi inom olika sektorer. För stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna föreslås ett anslag på 20 miljon euro.

I finansieringen av bastrafikledshållningen föreslås en permanent nivåförhöjning på 300 miljoner euro för att avbryta och minska ökningen av det eftersatta underhållet. Dessutom föreslås ett tillägg av engångsnatur på 40 miljoner euro för basunderhåll av transportinfrastrukturen och för att avlägsna farliga plankorsningar föreslås tilläggsfinansiering på 12 miljoner euro. För främjande av gång- och cykeltrafik anvisas 24,5 miljoner euro 2020. Som ett nytt projekt inleds elektrifieringen av banavsnittet Hangö—Hyvinge, och för detta föreslås en fullmakt på 62 miljoner euro och ett anslag på 3 miljoner euro. Dessutom inleds planeringen av en fördjupad havsfarled i Ajos i Kemi, förbättringen av banavsnittet Tammerfors—Jyväskylä och förbättringen av banavsnittet Seinäjoki—Vasa. För annan planering av utvecklingsprojekt föreslås 7 miljoner euro. Det föreslås ett tillägg på 20 miljoner euro för stödet till kollektivtrafiken.

För finansieringen av nya förbindelser om ekologisk produktion inom jordbruket som ingås 2020 föreslås det 5 miljoner euro. För kostvanor och utvecklande av livsmedelskedjan föreslås sammanlagt 1,0 miljoner euro. För främjande av livsmedelsexport föreslås ett anslag på sammanlagt 2,0 miljoner euro inom jord- och skogsbruksministeriets och utrikesministeriets förvaltningsområden. För miljö- och kompensationsersättningar anvisas ett engångsanslag på 130 miljoner euro 2020. För finansiering av investeringar i biogas och gödselhantering inom jordbruket föreslås 3,5 miljoner euro och för utveckling av glest befolkade landsbygdsområden 4 miljoner euro. Det föreslås att Gårdsbrukets utvecklingsfond som en engångsåtgärd ska förses med ytterligare kapital på 31 miljoner euro.

Ett Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råder

För att öka användningen av lönesubvention i företag föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro för den offentliga arbetskraftsservicen. I arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås en höjning på sammanlagt 24,8 miljoner euro som ska avsättas för bl.a. digitala tjänster när det gäller lönesubventioner, slutförande av projektet för digitalisering av arbets- och näringstjänsterna, genomförande av de periodiska intervjuerna och främjande av ungdomsgarantin, identifiering av kunnande bland invandrare samt effektivisering av arbetstillståndsprocesserna. För programmet för arbetsförmåga för partiellt arbetsföra föreslås 10 miljoner euro. För ett jämställdhets- och likalönsprogram föreslås ett anslag på 0,5 miljoner euro.

Nedsättningarna av de arbetslöshetsförmåner som ingår i aktiveringsmodellen slopas fr.o.m. den 1 januari 2020 och den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar för arbetslöshetsdagpenning höjs till 62 år.

För åtgärder som främjar integrationen och sysselsättningen för invandrare föreslås sammanlagt 12,6 miljoner euro. Med anslaget finansieras bl.a. en utvidgning av kommunernas multidisciplinära kompetenscenterverksamhet och handlednings- och rådgivningstjänsterna för invandrare.

Ett rättvist, jämlikt och inkluderande Finland

Barnfamiljernas ställning förbättras genom att ensamförsörjartillägget till barnbidraget och barnbidraget för det fjärde barnet och varje därpå följande barn höjs med 10 euro. Underhållsstödet höjs med 7 euro. Det föreslås en anslagsökning på sammanlagt 36,3 miljoner euro för dessa reformer. För utveckling av barn- och familjetjänsterna och förlängning av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster föreslås 10 miljoner euro.

Det föreslås att pensionerna för dem som har låga pensioner ska höjas. Ändringen ökar anslagsbehovet i budgeten med ca 230 miljoner euro. Nettokostnaden för åtgärden inom hela den offentliga ekonomin är ca 183 miljoner euro. I grundskyddet (rehabiliteringspenningens minimibelopp, minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen samt grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa) föreslås en höjning på 20 euro. Detta får en kostnadseffekt på ca 40 miljoner euro för staten.

För utveckling av social- och hälsotjänsterna föreslås ett anslag på sammanlagt 97 miljoner euro. Syftet med utvecklingsprojekten är att förbättra tillgången, tillgängligheten, verkningsfullheten och kvaliteten i fråga om basservicen med tyngdpunkt i början av perioden.

Kunnandets, bildningens och innovationernas Finland

För att slopa begränsningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik och minska gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken fr.o.m. den 1 augusti 2020 föreslås ett tillägg på sammanlagt 13,8 miljoner euro. För programmen för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen föreslås sammanlagt 85 miljoner euro. För stärkandet av priset per enhet för gymnasieutbildningen föreslås ett tillägg på 7,5 miljoner euro. Med beaktande av kommunernas finansieringsandel innebär detta att finansieringen av gymnasieutbildningen ökar med 18 miljoner euro. För främjande av avgiftsfria hobbymöjligheter i anknytning till skoldagen föreslås ett anslag på 5 miljoner euro. För anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen och för stödåtgärder i anslutning till undervisningen och handledningen föreslås ett tilläggsanslag på 80 miljoner euro. För att öka antalet arbetsplatshandledare föreslås dessutom finansiering på 2,5 miljoner euro.

För reformen av statsandelssystemet för scenkonst föreslås ett tillägg på 1 miljon euro, och därtill föreslås det att understöden för kultur höjs med sammanlagt 5,1 miljoner euro. För en höjning av nivån på konstärsstipendierna föreslås 1,4 miljoner euro. För den grundliga reparationen av Nationalteatern reserveras det 20 miljoner euro av ofördelade tippningsvinstmedel 2020. För ett sektorsövergripande program för fysisk aktivitet föreslås det ett anslag på 6 miljoner euro och för anläggning av idrottsanläggningar 2 miljoner euro 2020. För främjande av idrott och elitidrott föreslås ett tillägg på 4,8 miljoner euro och för att stödja verkstadsverksamhet för unga föreslås ett tillägg på 2,0 miljoner euro.

Ändringar i beskattningsgrunderna

I enlighet med regeringsprogrammet höjs beskattningen av drivmedel fr.o.m. augusti 2020. Detta beräknas öka skatteinkomsterna med ca 250 miljoner euro per år. För att främja hälsan skärps också beskattningen av tobak och läskedrycker.

I grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster görs en indexjustering för att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av skattesystemets progressivitet och ökningen av den allmänna inkomstnivån. Dessutom lindrar regeringen måttfullt beskattningen av förvärvsinkomster för låg- och medelinkomsttagare. Strävan är att på så sätt kompensera för konsekvenserna av att de indirekta skatterna skärps. Inkomstskatteunderlaget stärks genom en begränsning av hushållsavdraget och en minskning av rätten att dra av räntorna på bostadslån. Giltighetstiden för den solidaritetsskatt som ursprungligen infördes som tidsbunden förlängs.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

Regeringen har förbundit sig till ramförfarandet inom statsfinanserna. Regeringens första rambeslut för 2020—2023 överlämnas till riksdagen den 7 oktober 2019. I rambeslutet fastställs utgiftsramarna för statsfinanserna så att ramnivån 2023 är 1,4 miljarder euro högre än i det tekniska rambeslut som man beslutade om den 4 april 2019.

Ramen för valperioden för 2020 är 47 778 miljoner euro. De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 47 378 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2020 uppgår således till 100 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Den kommunala ekonomin

För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 11,6 miljarder euro 2020. Statsbidragen ökar med ca 8 % jämfört med vad som budgeterats för 2019. För de kalkylerade statsandelarna föreslås sammanlagt 8,1 miljarder euro, vilket är ca 16 % mindre än vad som budgeterats för 2019. Av detta belopp hänför sig 7,1 miljarder euro till statsandelen för basservice och 1 miljard euro till statsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten. Minskningen av statsandelarna beror på att den kompensation för skatteinkomstförluster som tidigare ingått i statsandelen för kommunal basservice i fortsättningen betalas från ett separat anslagsmoment och inte längre räknas som statsandelar. Om kompensationerna beaktas, ökar kommunernas finansiering från 2019 till 2020 med ca 600 miljoner euro. Denna ökning stärker som helhet inte den kommunala ekonomin utan en betydande del av ökningen motsvarar antingen en minskning i övriga inkomster eller en ökning i kostnaderna.

Ökningen i statsandelarna jämfört med nivån 2019 beror på att den nedskärning i statsandelarna som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet minskar i fråga om statsandelen för basservice med 264 miljoner euro och i fråga om statsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten med 22 miljoner euro. I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna höjs statsandelen för basservice med 102 miljoner euro och statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet med 12 miljoner euro. Indexhöjningen (2,4 %) ökar statsandelen för basservice med ca 166 miljoner euro.

De åtgärder enligt regeringsprogrammet som ökar kommunernas uppgifter ökar både kommunernas omkostnader och statsbidragen. Nettoeffekten av de statliga åtgärderna stärker kommunernas ekonomi med ca 300 miljoner euro 2020. Kommunernas ekonomi uppvisar enligt nationalräkenskaperna ett underskott 2020.