Statsbudgeten 2014

Förklaring:Finland har förbundit sig att som en del av Europeiska unionen uppfylla kraven i patientrörlighetsdirektivet (2011/24/EU). Vid Folkpensionsanstalten placeras en sådan nationell kontaktpunkt, som förutsätts enligt artikel 6 i patientrörlighetsdirektivet och vars uppgifter är att sammanställa, producera och distribuera information om utnyttjandet av hälsovårdstjänster och ersättning av kostnader som det föranleder i Finland och i andra EU-stater. Informationsinnehållet för informationsportalen, som är kontaktpunktens huvudsakliga informationskanal, produceras av flera nationella myndigheter och andra aktörer som sköter myndighetsuppgifter. Arbetet vid kontaktpunkten inleds redan 2013 för att den ska vara i drift vid den tidpunkt då lagen träder i kraft den 1 januari 2014.

Genomförandet av patientrörlighetsdirektivet förutsätter även att det nya tjänsteutbudsorganet grundas hösten 2013 för att det ska vara i drift då lagen träder i kraft. Direktivet förpliktar att ersätta endast sådan utomlands given vård, som ersätts i patientens hemland, dvs. som omfattas av hälso- och sjukvårdssystemet i staten i fråga. Tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården i Finland har för närvarande inte fastställts i detalj. Det organ som ska grundas för att fastställa tjänsteutbudet har till uppgift att fastställa innehållet i och tillämpningsprinciperna för hälso- och sjukvården i Finland och att uppdatera dessa regelbundet. Dessutom anger organet den vård och de patientgrupper i fråga om vilka tjänsteutbudet ska fastställas närmare och utför detta. Organet bedömer och anger sådan vård som är ineffektiv och föga kostnadseffektiv och som inte hör till tjänsteutbudet. När det gäller nya vårdmetoder bedömer organet om metoden har godkänts för allmänt bruk och således ska ingå i tjänsteutbudet. Organet kan även fastställa att någon vårdform eller -metod som tidigare har hört till det nationella tjänsteutbudet inte ska ingå i det om det inte längre finns grunder för användning av den.

Förklaring:Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder, kostnader som föranleds kommunerna av sjukvård för utomlands bosatta personer och en del av Folkpensionsanstaltens omkostnader. I övrigt deltar de försäkrade och staten i finansieringen av sjukvårdsförsäkringens utgifter med lika stora delar.

Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna, löntagarna, företagarna samt staten. Av utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen finansierar staten den sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning som betalas till minimibelopp. Dessutom finansierar staten 0,1 % av utgifterna för föräldradagpenningar samt en del av utgifterna för företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård. Staten ska också trygga sjukförsäkringsfondens likviditet.

Den behovsprövade rehabilitering som Folkpensionsanstalten ordnar fördelar sig på individuell rehabilitering, individuella rehabiliteringsprojekt, förebyggande av sjukdomar samt forsknings- och utvecklingsprojekt som avser rehabilitering, förebyggande av sjukdomar och sjukförsäkringen.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av 13 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen så, att försöket med en modell för hur studerandehälsovården för yrkeshögskolestuderande ska organiseras fortsätter. För ändamålet reserveras ett anslag på 200 000 euro för 2014.

För finansiering av sjukvårdsförsäkringen uppbärs år 2014 hos samtliga försäkrade en sjukvårdspremie på 1,33 %. När premien uppbärs på basis av pensions- och förmånsinkomster är procentsatsen dock 1,50 %. För finansiering av arbetsinkomstförsäkringen tas en premie ut hos löntagare och företagare för sjukförsäkringens dagpenning till ett belopp av 0,85 % för löntagare och 0,98 % för företagare, medan en sjukförsäkringsavgift på 2,15 % tas ut hos arbetsgivare.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen så, att perioden för partiell sjukdagpenning förlängs och kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering lindras med avseende på hotet om arbetsoförmåga. Reformerna ökar statens utgifter med 2 400 000 euro när det gäller rehabiliteringspenningarnas och rehabiliteringskostnadernas minimibelopp och med ca 100 000 euro när det gäller förlängningen av perioden för partiell sjukdagpenning.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 5 kap. 8 och 9 § i sjukförsäkringslagen så att den årliga självriskandelen för läkemedel sänks. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 15 800 000 euro.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om gränsöverskridande hälso- och sjukvård. I propositionen föreslås att staten betalar ersättning till kommunerna för de hälso- och sjukvårdskostnader för personer som saknar hemkommun och för vilka Finland med stöd av EU-lagstiftningen ansvarar. Utgifterna för kommunal hälso- och sjukvård för personer som saknar hemkommun beräknas uppgå till ca 11 000 000 euro på årsnivå. Överföringen av kostnadsansvaret på staten är ur statens synvinkel en kostnadsneutral lösning eftersom motsvarande summa minskas från statsandelarna för kommernas basservice.

Enligt det lagförslag som gäller gränsöverskridande hälso- och sjukvård genom vilket EU:s patientrörlighetsdirektiv genomförs ska kostnaderna för hälso- och sjukvård som getts i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz ersättas i enlighet med sjukförsäkringslagen. Lagändringen ökar statens utgifter med ca 7 000 000 euro.

Med hänvisning till förklaringsdelen till moment 33.10.51 har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 3 600 000 euro för genomförandet av det s.k. direktivet om kombinerade tillstånd, varav 200 000 euro föranleds av ökningen av statens andel av sjukvårdsersättningarna och 3 400 000 euro av betalning av ersättningar för offentlig hälso- och sjukvård som finansieras helt av staten.

Den kostnadsökning som föranleds av ändringar i förteckningen över läkemedel som berättigar till specialersättning uppgår till högst 8 400 000 euro på årsnivå.