Statsbudgeten 2014

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i kollektivtrafiklagen (869/2009) samt för vissa utgifter som hänförs till produktion av kollektivtrafiktjänster och främjande och utvecklande av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrning. Enligt kollektivtrafiklagen ändras sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker etappvis före den 2 december 2019.

Det ändrade sättet att ordna kollektivtrafiken innebär att staten ersätter regionala köp i regel direkt till trafikidkaren utan att stödja kommunerna. Kommunerna betalar även i fortsättningen sin andel av kostnaderna. Uppskattningsvis 20 % av den trafik som är statsunderstödd 2014 iakttar detta sätt att ersätta och ordna. Staten får biljettinkomsterna, som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Med hänsyn till 2014 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 1 726 000 euro som biljettinkomster, som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Målet för basservicenivån inom kollektivtrafiken är att trygga det dagliga behovet av att ta sig fram och lika möjligheter till mobilitet. Med trafik på basservicenivå avses en servicenivå som tillgodoser medborgarnas och näringslivets nödvändiga mobilitetsbehov i hela landet. Basservicenivån anges på trafiksystemnivå och det är tillräckligt att den realiseras inom en enda trafikform.

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional och rikstäckande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster omfattar åren 2012—2015 och uppgår till sammanlagt 136,84 miljoner euro. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik under perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt prisskyldigheter som gäller region- och pendlarbiljetter. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik. Vid köp av trafik prioriteras basservicenivån i förhållande till den övriga köptrafiken. Enligt bedömning har den stamtrafik som närings-, trafik- och miljöcentralerna köpt 6 miljoner resenärer år 2014. Statens finansieringsandel per resenär har varit ca 5 euro.

Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och arbetsresebiljetterna. Förutsättningen för finansiering av prisskyldigheten är att kommunen deltar i kostnaderna för prisskyldigheten med en andel som är minst lika stor som statens. Antalet resor som görs med region- och stadsbiljetter år 2014 beräknas uppgå till drygt 30 miljoner.

Kommunerna kan beviljas statsunderstöd för köp av stadsmässig lokaltrafik och för prisskyldigheter som gäller stadsbiljetter. Genom att rikta det statsunderstöd som beviljas stöder man genomförda kommunsammanslagningar och bildandet av regionala kollektivtrafikmyndigheter så långt det är möjligt. Statens medfinansiering är högst lika stor som kommunens.

Tyngdpunkterna för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på främjande av samordningen av persontransporterna och utvecklande av biljettsystemen.

Målsättningen för stödjande av en konkurrenskraftig kollektivtrafik är att förbättra servicen samt öka färdmedelsfördelningen och resorna inom kollektivtrafiken.

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna med ett anslag på 12,750 miljoner euro under förutsättning att finansieringen höjer kollektivtrafikens servicenivå inom regionerna och därmed ökar användningen av kollektivtrafiken och dess marknadsandel samt förbättrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutning till den myndighet som ansvarar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. En förutsättning för statsunderstödet är att den statliga finansieringen binds till utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT) så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmen.

Som främsta grund för fördelningen av understödet mellan regionerna används befolkningsmängden i dessa regioner. Vid beviljandet av understöd fästs det dessutom uppmärksamhet vid hur väl de understödda åtgärderna främjar tillväxten av färdmedelsfördelningen i fråga om hållbar mobilitet i regionen. Staten understöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Jämfört med fjolårsbudgeten har anslaget för köp av trafik inom den regionala och lokala trafiken minskat och anslaget för stora städer på motsvarande sätt ökat på grund av att verksamhetsområdena för kollektivtrafikens behöriga myndigheter ändrats i enlighet med kollektivtrafiklagen.

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på ca 10 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken. Målet ska vara en attraktiv servicenivå inom kollektivtrafiken och att stadsregionerna deltar med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Staten köper trafiken på banavsnitten Helsingfors—Karis, Helsingfors—Riihimäki och Helsingfors—Lahtis. Genom att statens köper trafiken inom den del av Helsingfors närtrafik som sträcker sig utanför området för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) möjliggörs en högre servicenivå än vad de direkta biljettintäkterna möjliggör. Genom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan anses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den utsträckning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker. Inom den närtrafik som staten köpt företas årligen ca 12 miljoner resor.

Med trafik på specialservicenivå avses sådana kollektivtrafiktjänster som behövs för att stödja landskapens eller regionernas näringsliv och mål för attraktivitetsutvecklingen. Mobilitetsbehoven på specialservicenivå baserar sig på att näringslivets förutsättningar upprätthålls eller utvecklas i regionerna. Vid ordnandet av sådana tjänster kan lokala, privata aktörer och företag delta parallellt med den offentliga sektorn.

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten köper flygtrafik på reguljära rutter till Nyslott och Varkaus tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. Inom köptrafiken reser nästan 19 000 passagerare per år. Det nuvarande avtalet om flygtrafik löper ut vid utgången av 2013. Ett nytt avtal bereds för 2014—2015. Statens betalningsandel under avtalsperioden är högst 50 % av kostnaderna för köptrafiken.

Syftet med att köpa färjtrafik på Kvarken är att trygga passagerarfärjtrafiken på Kvarken. Avtalet för 2014 konkurrensutsätts under 2013. Statens betalningsandel är högst 50 % av kostnaderna för trafikköpen. Det beräknas att antalet passagerare kommer att uppgå till cirka 100 000 år 2014.

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. Genom finansieringen säkras dessutom genomförandet av de riksomfattande projekt (inkl. riksomfattande biljett- och betalningssystem) som stöder ordnandet av kollektivtrafiken. För utvecklingsprojekten anvisas 1,9 miljoner euro.

Av anslaget anvisas 0,9 miljoner euro för mobilitetsstyrning. Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka andelen kollektivtrafik, och därmed också andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.