Statsbudgeten 2014

Förklaring:Trafikverket har till uppgift att ansvara för underhåll och utvecklande av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten. Genom sin verksamhet främjar verket hela trafiksystemets funktion, trafiksäkerheten och en välbalanserad utveckling och hållbar utveckling inom regionerna. Öppnandet av offentliga datalager har beaktats som ett anslagstillägg på 0,87 miljoner euro till utgifter som föranleds av öppnandet av uppgifter om kollektivtrafikens rutter och tidtabeller. 

Trafikverket utvecklar sin verksamhet särskilt med hänsyn till trafiksystemet i sin helhet genom att förbättra samverkan mellan trafikformerna och deras lönsamhetsförutsättningar.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har 44,3 miljoner euro beaktats som nettobudgeterade intäkter av banavgiftens grundavgift. Därutöver intäktsför Trafikverket med stöd av banskattelagen sammanlagt 18 miljoner euro i banskatt under moment 11.19.03.

Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt bastrafikledshållningen. Med anslagen för bastrafikledshållningen finansieras väg- och banhållning samt farledshållning. Enligt landsvägslagen omfattar väghållningen planering, byggande och underhåll av landsvägar samt trafikförvaltning. Med byggande av landsväg avses anläggande av ny väg och förbättring av väg. Enligt banlagen avses med banhållning planering, förvärv, byggande, förvaltning och underhåll av en järnväg och fast egendom som hänför sig till den samt förbättring av en befintlig järnväg. Med byggande av järnväg avses anläggande av ny järnväg och förbättring av befintlig järnväg.

Farledshållning indelas i dagligt underhåll, upprätthållande, förbättring och trafiktjänster. Dessa är vidare uppdelade i de delar som nämns i momentets beslutsdel. Dagligt underhåll är skötsel och användning, upprätthållande är reparationer, livscykelhantering och egendomsförvaltning. Förbättring är investeringar för förbättring av trafikleder (mindre byggnadsobjekt), trafikledningssystem och planering som föregår projektplaneringen. Trafiktjänsterna omfattar trafikstyrning och information om trafiken, isbrytning, landsvägsfärjetrafik och sjökartläggning. Det finns ingen särskild lag för infrastrukturen för farleder. I vattenlagen behandlas byggande och underhåll av farleder. Finansieringen av bastrafikledshållningen är nästan till tre fjärdedelar bunden till långvariga indexbundna avtal.

Till dagligt underhåll beräknas gå 394 miljoner euro. Det dagliga underhållet består av skötsel och användning av trafiknätet. Genom skötseln av farleder (334 miljoner euro) tryggas den dagliga framkomligheten i trafiknätet. Utgifterna för skötsel ökar med 11 miljoner euro jämfört med år 2013 bl.a. till följd av den höjda kostnadsnivån. Driftsutgifterna (60 miljoner euro) utgörs av energi för farlederna med utrustning och stödtjänster för el- och IKT-system.

Till underhåll används 372 miljoner euro. Vid underhåll repareras skador som föranleds av att trafiknätet och dess specialkonstruktioner slits och blir äldre och förnyas konstruktioner med försvagad funktion. Genom underhåll säkras konstruktionernas funktion under deras livscykel. Underhåll är skötsel som uppdelas i perioder och som görs med 5—30 års intervaller allt efter konstruktionernas hållfasthet. Underhåll består av reparationer, livscykelhantering och egendomsförvaltning. Reparationerna (79 miljoner euro) är akuta åtgärder på enskilda objekt. Livscykelhantering (276 miljoner euro) är systematisk reparation och modernisering av en större del av trafikledsnätet eller ett stort enskilt objekt inkl. projektprogrammet för reparation av huvudbanorna på områden med tjälskador och mjuk mark (5 miljoner euro). Genom åtgärderna förbättras tågtrafikens säkerhet, framkomlighet och punktlighet. Genom åtgärderna förebyggs sådana olägenheter för trafiken som föranleds av försämring av trafiknätets skick. Med anslaget för egendomsförvaltningen (17 miljoner euro) underhålls de produktionsfastigheter som behövs för trafikledshållning.

För förbättringar används 113 miljoner euro och genom det upprätthålls trafikledens servicenivå på den nivå som den ökade trafiken eller ändringarna i markanvändningen förutsätter. Genom investeringarna för förbättring av trafiklederna (75 miljoner euro) finansieras mindre byggnadsobjekt som inbegriper projektplaneringen inklusive projektprogrammet för råvirkesterminalerna (5 miljoner euro) och projektprogrammet för höjning av måtten och vikten för tunga fordon (15 miljoner euro). Trafikledningssystemen (23 miljoner euro) är att i mindre skala förnya de system som trafikcentralerna använder inkluderande det projektprogram för förnyande av styrsystemen för väg-, sjö- och järnvägstrafiken som inleddes 2013. Planeringen (15 miljoner euro) är förprojektering och allmänprojektering, som föregår projektplaneringen, och planeringen av trafiksystem och behovsutredningar.

För trafiktjänster används 182 miljoner euro. Trafiktjänsterna består av trafikstyrning och trafikinformation (75 miljoner euro), isbrytning (50 miljoner euro), landsvägsfärjetrafik (50 miljoner euro) och sjökartläggning (7 miljoner euro). Genom åtgärderna främjas säkerheten, framkomligheten och miljömedvetenheten i trafiken och för transporterna och mobiliteten. Utgifterna för trafikstyrning och trafikinformation utgörs främst av bantrafikcentralens, vägtrafikcentralernas och VTS-centralernas köpta tjänster. Öppnandet av offentliga datalager har beaktats som ett anslagstillägg på 0,62 miljoner euro för utgifter som föranleds av öppnandet av material om trafiknätet för produkten trafikstyrning och trafikinformation. Utgifterna för isbrytning är dimensionerade enligt 650 driftsdagar för isbrytarna och kostnadsmotsvarigheten för uppgifter i enlighet med lagen om farledsavgift uppskattas vara 94,5 % år 2014. Syftet med farledsavgiften är att täcka de kostnader som föranleds av byggande, skötsel och underhåll av farleder för handelssjöfarten samt de kostnader som föranleds av fartygstrafikservicen och isbrytarassistansen. Utgifterna för landsvägsfärjetrafiken utgörs av trafik med frigående färjor och vajerfärjor. Sjökartläggning omfattar utgifter för sjömätning och tillverkning av sjökort.

Trafiknätets funktionalitet mäts genom undersökningar av kundtillfredsställelsen som medborgare, näringslivet och intressenter och tjänsteleverantörer deltar i. Tillfredsställelsen förblev på en god nivå. För att trygga funktionen för rese- och transportkedjorna koncentrerar man uppmärksamheten på att förbättra punktligheten inom tågtrafiken och på att säkra tillräckliga isbrytartjänster.

De åtgärder som tryggar trafikledernas skick dimensioneras så att antalet farleder för handelssjöfarten som är i dåligt skick minskar och antalet landsvägs- och järnvägsbroar som är i dåligt skick förblir på samma nivå, men däremot ökar de trafikbegränsningar som föranleds av banhållningen litet och det belagda vägnätets skick försämras.

Vägtrafikens säkerhet förbättras genom skötselåtgärder och reglering i tätorterna och säkerheten i järnvägstrafiken förbättras genom plankorsningsarrangemang. Handelssjöfartens säkerhet förbättras genom att fler farleder kartläggs och sjötrafikens styrningstjänster moderniseras.

Miljöns tillstånd förbättras genom grundvattenskydd och bullerbekämpning. Även grundvattenområdena skyddas genom att vägsalt som används för halkbekämpning ersätts med kaliumformiat inom dessa områden.

Förklaring:Inom Västmetroprojektet ska Helsingfors metro byggas ut från Gräsviken till Mattby. Understödet betalas ut utifrån kostnaderna från året innan. Fram till utgången av 2012 har byggkostnaderna uppgått till sammanlagt 222 miljoner euro. Byggkostnaderna uppskattas år 2013 uppgå till ca 197 miljoner euro, varav statsunderstödets andel utgör 30 % motsvarande 59,1 miljoner euro. Den del av anslaget för 2014 som fattas finansieras genom anslag som beviljats tidigare år och som förblivit oanvända.

Understödet för byggande av Västmetron har åren 2011—2013 medfört utgifter för staten till ett belopp av 72,0 miljoner euro. Understöd till ett värde av sammanlagt 171,1 miljoner euro enligt 2013 års kostnadsnivå kommer uppskattningsvis att betalas även åren 2014—2016.

Förklaring:Avsikten är att det år 2014 av anslaget ska användas 1 miljon euro för investerings- och underhållsutgifter för Seinäjoki (Rengonharju) och S:t Michels flygplatser.

Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas för att understöda underhåll och förbättring av enskilda vägar. Anslaget får användas för att trygga lika möjligheter till mobilitet samt till understöd för vägar som den fasta bosättningen och näringslivet behöver.

Statsbidraget inriktas i första hand på vägförbättringar samt på stöd till användning och underhåll av färjor. Det finns ca 55 000 km vägar som är berättigade till statsbidrag, och det har bildats ca 16 000 väglag för att sköta dessa vägar.

Understöd beviljas bara för förbättring av de broar och stora vägtrummor som med tanke på framkomligheten på vägen är mest brådskande eller för reparation av skador på vägen. Bidraget kan maximalt uppgå till 75 % av de faktiska godkända kostnaderna.

För sedvanliga vägförbättringsobjekt utgör bidragets andel för närvarande ca 50 % och i vissa av de mest betydande broobjekten högst 75 %. Kommunernas stöd för objekt av detta slag har varierat mellan 0 % och 20 %. Antalet färjelägen som erhåller bidrag är omkring 20 och det stöd som används för dessa uppgår till ca 2 miljoner euro.

Förklaring:Isbrytaren färdigställs för verksamhetsperioden 2015—2016. I budgeten för år 2013 har en fullmakt på 125 miljoner euro beviljats för anskaffning av en isbrytare. Vid dimensioneringen av fullmakten har ett belopp på ca 120 miljoner euro beaktats som anskaffningskostnad för en standardisbrytare och ett belopp på ca 5 miljoner euro beaktats som kostnad för oljebekämpningsutrustning. Utgifterna för underhåll, bemanning och drift av Murtaja finansieras under moment 31.10.20 från och med år 2016. Behovet av finansiering under momentet ökar inte till följd av investeringen. Utgifter som föranleds av oljebekämpningsberedskapen finansieras från moment 35.10.20. Behovet av tilläggsfinansiering under momentet är 500 000 euro från och med att fartyget tas i drift.

Utgifter för användning av fullmakten föranleds staten till ett belopp av 52,0 miljoner euro 2015.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 10 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projektet framskrider.

Förklaring:Avsikten är att 28 440 000 euro ska användas för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om vägområden, 6 540 000 euro för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om banområden och 17 000 euro för anskaffningar och ersättningar i fråga om jord- och vattenområden.

Förklaring:Under momentet budgeteras alla anslag för trafikledsprojekt som genomförs med direkt finansiering från statsbudgeten. Projektens externa finansieringsandelar beaktas under moment 12.31.10. Med externa finansieringsandelar avses andra aktörer som deltar i finansieringen av farledsprojekt som hör till statens ansvar.

De pågående projekten medför utgifter till ett belopp av totalt 1 992,5 miljoner euro, varav den externa finansieringsandelen är 44 miljoner euro. Fram till utgången av 2013 beräknas den kumulativa användningen av projektens anslag vara sammanlagt 1 211,7 miljoner euro. År 2014 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 363 miljoner euro för utgifter. De nya projekten medför utgifter för staten till ett belopp av totalt 84 miljoner euro, varav den externa finansieringsandelen är 5 miljoner euro. År 2014 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 13 miljoner euro för utgifter. Planeringen av trafikledsprojekten medför utgifter till ett belopp av sammanlagt 15 miljoner euro.

Av anslaget på 391,0 miljoner euro under momentet utgör 380,6 miljoner euro statlig medfinansiering. De externa finansieringsandelarna av projekten är 10,49 miljoner euro vilket har beaktats under moment 12.31.10.

Av de fullmakter att ingå avtal som beviljats i tidigare budgetar sammanslås beloppet 344 miljoner euro för projektet för slutförande av andra etappen för förbättrande av servicenivån på banavsnittet Seinäjoki—Uleåborg och beloppet 310,0 miljoner euro för projektet för det andra spåret till banavsnittet Karleby—Ylivieska till ett projekt för Österbottenbanan. Trafikverket beviljas fullmakt att ingå avtal för att genomföra projektet för Österbottenbanan så att de medför staten utgifter för högst 654,0 miljoner euro. Trafikverket får år 2014 ingå avtal för genomförande av projektet för Österbottenbanan till den del som fullmakterna för projekten för slutförande av andra etappen för förbättrande av servicenivån på banavsnittet Seinäjoki—Uleåborg och för det andra spåret till banavsnittet Karleby—Ylivieska inte har använts. Projekten sammanslås för att trygga synergifördelarna och för att minimera fördröjningarna i trafiken. Den största risken för projektet är att sammanjämkningen av arbetena och tågtrafiken misslyckas. Genom sammanjämkning går det att påverka den årliga arbetsvolymen och på antalet fördröjningar i tågtrafiken. Genom riskhantering kan det säkras att banprojektet blir färdigt enligt tidsplanen och att fördröjningarna i passagerar- och godstrafiken minimeras. Samordning av två projekt på samma banavsnitt talar för att arbetena behöver sammanjämkas tidsmässigt på den trafikerade banan, vilket inverkar på projektens årliga finansieringsbehov.

Som motivering till de nya projekten föreslås följande:

Genom projektet förbättras framkomligheten och säkerheten för arbets- och ärenderesor samt för transporter av anrikad metall från gruvdriften. Dessutom förtätas stadsstrukturen. Genom projektet förlängs riksvägssträckan med dubbla körbanor ända till Oijustie samt byggs planskilda anslutningar, bullerskydd och regleringar av den lätta trafiken vid Oijustie och Vierustie samt förbättras gator och gatuanslutningar. Kostnadsberäkningen för projektet är 25,0 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 150, 2005=100), varav statens finansieringsandel är 23,0 miljoner euro.

Riksväg 5 byggs om till en väg med fyra körfält mellan Pitkäjärvi och Visulahti. Samtidigt förbättras de planskilda anslutningarna och byggs grundvatten- och bullerskydd. Projektet åtgärdar kapacitetsproblemen i trafiken på de livligast trafikerade ställena i S:t Michel. Kostnadsberäkningen för projektet är 27,0 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 150, 2005=100), varav statens finansieringsandel är 24,0 miljoner euro.

Funktionaliteten på Ring I förbättras genom att det i det första skedet byggs en planskild anslutning i Stensböle och i det andra skedet genomförs tilläggskörfält mellan Esbo stads gräns och Vichtisvägen, regleringar för kollektivtrafiken och bullerskydd samt tilläggsramper och bullerskydd som kompletterar den planskilda anslutningen på Tavastehusleden. Kostnadsberäkningen för projektet är 32,0 miljoner euro i fråga om de statliga arbetena (MAKU-index 150, 2005=100). Dessutom genomför Helsingfors stad i egen regi den planskilda anslutningen i Stensböle inklusive gaturegleringarna (25 miljoner euro). Projektet minskar trafiktopparna och antalet allvarliga olyckor samt förbättrar verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken och den lätta trafiken. Staden ansvarar för genomförandet av den planskilda anslutningen i Stensböle, av vilken staten finansierar sin del på 10 miljoner euro åren 2014—2015. Genomförandet av den planskilda anslutningen i Stensböle är en förutsättning för att de planerade bostadshusen invid Ring I kan tas i bruk. De övriga delarna av projektet genomförs av staten under åren 2016—2018.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 269 miljoner euro. Med förnyade fullmakter avses beloppet av de fullmakter som vid utgången av 2013 är oanvänt.

Förklaring:Under momentet budgeteras de efterfinansierade projekt som också finansieras av utomstående, såsom t.ex. kommuner och företag.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 49,3 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.

Förklaring:Under momentet budgeteras de anslag som behövs för statens medfinansieringsandel i alla livscykelprojekt. År 2014 finansieras tre livscykelprojekt under momentet.

Som motivering till det nya projektet föreslås följande:

Rv 7 på vägavsnittet Fredrikshamn—Vaalimaa är en del av den internationella E18-vägförbindelsen och är livsviktig för det finska näringslivets transporter. Vägen byggs till motorväg på hela sträckan som är 32 km lång. Motorvägen ska gå norr om den nuvarande vägen. På vägavsnittet byggs fem planskilda anslutningar. Den nuvarande vägen blir en parallellväg som de nödvändiga funktionella ändringarna görs på. Projektet anknyter i väster till den omfartsväg runt Fredrikshamn som blir färdig 2014. Det parkeringsområde för långtradare som planerats till Vaalimaa ansluter till detta projekt i öster. Projektet genomförs enligt livscykelmodell och innehåller planering, genomförande och finansiering av projektet samt skötsel och underhåll under avtalstiden. Avtalsperiodens längd har planerats till 15—20 år och kostnaderna för projektet uppskattas till 660 miljoner euro. Investeringskostnaderna för projektet är 265 miljoner euro (MAKU-index 150, 2005=100). Projektets byggnadsarbeten är inriktade på årens 2015—2018.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 16 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.