Statsbudgeten 2014
Förklaring:Skogsbranschen i Finland är inne i en betydande förändringsperiod. Förädlingsvärdet och värdet på exporten inom massa- och pappersindustrin har följt en nedåtgående trend under 2000-talet. Likaså har skogsbranschens andel av bruttonationalprodukten och skogsindustrins investeringskvot sjunkit. Bakom utvecklingen ligger förändringarna i skogsindustrins verksamhetsmiljö, där de globala trenderna framhävs: integrationen i världsekonomin, ökad elektronisk kommunikation, klimat- och energifrågorna, accentueringen av naturtillgångarnas strategiska betydelse, tryggandet av mångfalden i skogarna, ökad diversifiering när det gäller skogsägarnas värderingar och mål, en mer serviceinriktad skogssektor samt internationella överenskommelsers och EU-politikens starkare inverkan.
Finlands nationella skogsprogram 2015, där riktlinjerna för åtgärderna inom skogssektorn dras upp, reviderades år 2010 på grund av förändringarna i verksamhetsmiljön och strukturförändringarna inom sektorn. I det reviderade programmet lyfter man fram nödvändigheten av en reform av sektorn, men samtidigt också de många möjligheter och tillväxtutsikter för produkter och tjänster inom skogsbranschen som förändringarna av verksamhetsmiljön och trä såsom förnybar råvara öppnar.
Skogsbranschen i Finland har många tillväxtmöjligheter. Finland har en stor virkesreserv som alltjämt växer. Trädbeståndets årliga tillväxtmål på 100 miljoner kubikmeter har uppnåtts och tillväxtnivån gör det möjligt att öka antalet avverkningar på ett hållbart sätt med 10–15 miljoner kubikmeter per år. En ökad inhemsk användning av trä förutsätter dock att det görs investeringar i den träanvändande industrin.
Genomförandet av det nationella skogsprogrammet fortsätter. I enlighet med programmet ska skogsbranschen utvecklas till en föregångare inom bioekonomi, varvid de skogsbaserade näringar ska vara konkurrenskraftiga och lönsamma samt skogsnaturens biologiska mångfald och de övriga miljöfördelarna starka. Finlands skogscentral, som inledde sin verksamhet 2012, har som riksomfattande utvecklings- och verkställighetsorganisation inom skogsbruket en central roll vid genomförandet av programmet. De regionala skogsprogrammen, som blev färdiga 2011, stöder genomförandet av programmet.
Statlig stödfinansiering riktas till främjande av skogsvårds- och grundförbättringsarbeten och energiutvinning från klenträd. Av det disponibla anslaget på 79,8 miljoner euro används 59,8 miljoner euro för främjande av skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar och 20,0 miljoner euro för främjande av energiutvinning från klenträd. Stödfinansieringen kvarstår i sin helhet på samma nivå som föregående år.
Statens finansiering för arbeten som tryggar virkesproduktionens uthållighet och för främjande av energiutvinningen från klenträd (momenten 30.60.44, 30.60.47 och 30.60.83) (mn euro)
Arbetsslag | 2013 Beräknad användning |
2014 Beräknad användning |
30.60.44 och 30.60.83 | ||
Vård av ungskog | 20,0 | 19,3 |
Skogsförnyelse och annan skogsvård | 14,0 | 13,1 |
Byggande av skogsvägar och iståndsättningsdikning | 11,2 | 11,2 |
Planering, verkställighetsutredningar, utveckling | 16,2 | 16,2 |
30.60.47 | ||
Främjande av energiutvinningen från klenträd | 18,0 | 20,0 |
Sammanlagt | 79,4 | 79,8 |
Staten stöder sådana skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar som ur samhällets synvinkel är viktiga med tanke på tryggandet av virkesproduktionens uthållighet. Genom dem tryggar man en god tillväxt i skogarna och tillgången på träråvara av hög kvalitet i framtiden. För att klimatförändringen ska bromsas upp och användningen av förnybar energi öka krävs det att virkesproduktionen är på så hög nivå som möjligt.
Vid kommissionens är notifieringsbehandlingen av systemet med energistöd för klenträd ännu inte avslutad och det är oklart om och när stödsystemet träder i kraft. Tillvaratagandet av energivirke främjas alltjämt 2014 med det stöd för tillvaratagande av energivirke som avses i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Genom att öka energiutvinningen från klenträd tryggas bränsletillgången för de värme- och energikraftverk som använder skogsflis och främjas uppnåendet av de mål som ställts för användningen av förnybar energi. Man kommer att följa vilka verkningar systemet med energistöd för klenträd har på energiutvinningen från trä och marknaden för råvirke.
Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) fortsätter i samarbete med miljömyndigheterna och övriga samarbetspartner.
Skogslagen föreslås bli reviderad 2014 i syfte att stödja den alltmer diversifierade användningen av skogen. I samband med detta är det meningen att också skogsvårdsrekommendationerna ska revideras. Den reviderade skogslagen ska bättre än för närvarande beakta skogsägarnas varierande syften. Samtidigt ökas skogsägarnas beslutanderätt när det gäller skötseln av de egna skogstillgångarna.
Det föreslås att lagen om skogsvårdsföreningar revideras i syfte att förbättra konkurrensneutraliteten, öka skogsägarnas valfrihet och utveckla servicestrukturen.
Användningen av informationen om skogstillgångarna effektiviseras och informationens rörlighet främjas. Skogsorganisationerna stöder utnyttjandet av skogsbrukets diversifierade möjligheter och främjar på skogen baserad företagsamhet och affärsverksamhet.
01. Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 44 753 000 euro.
Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU-fonder samt till utgifter som föranleds av förberedelser för och inrättandet av den planerade naturresurscentralen.
Förklaring:Skogsforskningsinstitutet (Metla) har till uppgift att genom forskning främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar skötsel och användning av skogarna. Metla producerar, inhämtar och förmedlar högklassig vetenskaplig information om skogsnaturen och olika former av skogsnyttjande samt om skogstillgångarna och utnyttjandet samt tryggandet av dem, till stöd för beslutsfattandet i samhället och i syfte att främja samhällets välstånd. Metla utövar tillämpad forskning, grundforskning som stöder den tillämpade forskningen, utvecklar forskningssamarbetet inom skogssektorn och främjar utnyttjandet av forskningsrön, sörjer för de myndighetsuppgifter som hör till institutet och deltar i den verksamhet som bedrivs vid strategiska kluster för spetskompetens. Metlas verksamhet är kundinriktad och problemcentrerad. Resurserna inriktas på forskning samt på överföring av information och teknologi, samtidigt som man ser till att detta sker på ett sätt som överensstämmer med målen för myndighetsuppgifterna. Verksamheten utgår från personalens yrkesskicklighet och sakkunskap samt ett mångsidigt nationellt och internationellt samarbete.
Genom att producera information och kunskap stöder Metla uppnåendet av effektmålen för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde i syfte att
- — främja den skogsbaserade bioekonomin
- — förbättra skogsbrukets lönsamhet och konkurrenskraft
- — öka användningen av träbaserad energi och trä, i synnerhet träbyggande, samt
- — öka skogarnas mångfald, miljönytta och effekter på välfärden.
Metla genomför de åtgärder som institutet ålagts i handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland 2008–2016 (METSO) och deltar i genomförandet av Finlands nationella skogsprogram 2015 (KMO).
I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2014 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för Metla:
Metlas verksamhet prioriteras i enlighet med den gällande strategin. De åtgärder som behövs för att förbättra riskhanteringen beaktas vid planeringen av funktionerna och vid beslutsfattandet.
I tabellen nedan anges kostnaderna, intäkterna och årsverkena för Skogsforskningsinstitutets hela verksamhet (även andra än moment 30.60.01). Uppgifterna om antalet årsverken baserar sig på utfallet enligt TAHTI-systemet år 2012.
Kostnader, intäkter och årsverken för Skogsforskningsinstitutets huvudfunktioner
2012 utfall | 2013 uppskattning | 2014 uppskattning | |||||||
Kostnader 1 000 € | Intäkter 1000 € | Årsv. | Kostnader 1 000 € | Intäkter 1000 € | Årsv. | Kostnader 1 000 € | Intäkter 1000 € | Årsv. | |
Forskning och utveckling1) | 47 916 | 11 341 | 581 | 47 384 | 10 000 | 573 | 47 375 | 11 000 | 538 |
Sakkunnigverksamhet1) | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Myndighetsuppgifter | 9 553 | - | 124 | 9 000 | - | 121 | 8 500 | - | 120 |
Uppföljning och datalager | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Sammanlagt2) | 57 469 | 11 341 | 705 | 56 384 | 10 000 | 694 | 55 875 | 11 000 | 658 |
1) Tabellen har gjorts upp enligt samma struktur som i den rapport som en arbetsgrupp inom Rådet för forskningsinstitutionernas direktörer (TUNE) lagt fram den 16 november 2011, även om uppgifterna om Metla ännu inte kan särskiljas på det sätt som förutsätts. Metlas huvudfunktioner är forskning och utveckling samt myndighetsuppgifter. I huvudfunktionen forskning och utveckling ingår både sakkunnigverksamhet och datalager. I myndighetsuppgifterna ingår myndighetstjänster och uppföljning, datalager och andra myndighetsuppgifter.
2) Årsverkskvoterna under moment 30.60.01: 641 årsverken i budgeten för 2012, 632 årsverken i budgeten för 2013 och 621 årsverken i budgetpropositionen för 2014.
- — institutets forskning inriktas och stödfunktionerna och infrastrukturerna för forskningen utvecklas i enlighet med de tyngdpunkter som överenskommits inom Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET)
- — institutet deltar i beredningen av inrättandet av Naturresurscentralen
- — institutet effektiviserar sina samhälleliga effekter (samarbete med dem som utnyttjar forskningen och utvecklande av tjänsterna)
- — myndighetsuppgifterna utförs i enlighet med målen och på ett effektivt sätt.
Metlas funktioner utvecklas i syfte att rationalisera funktionerna och förbättra kostnadseffektiviteten. Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) effektiviseras.
De produktivitetsfrämjande åtgärder som överenskoms för 2014 genomförs.
Resultatmålet för den avgiftsbelagda serviceverksamheten är 2,0 miljoner euro så att verksamheten täcker de kostnader som föranleds av den.
Nyckeltal för Skogsforskningsinstitutet
2012 utfall |
2013 budget |
2014 mål |
|
Effektivitet | |||
---|---|---|---|
— slut- och halvtidsutvärderingar av genomförda forskningsprogram | slututvärdering av 4 program och 1 halvtidsutvärdering | I bruk | I bruk |
Funktionell effektivitet | |||
a) Resurshushållning, 1 000 € | |||
— totala kostnader för forskningsverksamheten/forskare, årsv. | 147 | 140 | 146 |
— totala kostnader för forskningsverksamheten/årsv. | 69 | 67 | 72 |
— totala kostnader för forskningsverksamheten/publikation | 143 | 128 | 144 |
— intäkter av den samfinansierade och avgiftsbelagda serviceverksamheten/forskare, årsv. | 32 | 27 | 31 |
b) Produktivitet, st. | |||
— produktion inom forskningsverksamheten/forskare, årsv. | 1,0 | 1,1 | 1,0 |
— prestationer inom överföring av information och teknologi/forskare, årsv. | 8,5 | 4,8 | 8,3 |
Produktion och kvalitetsledning, st. | |||
— refererade vetenskapliga artiklar | 232 | 260 | 230 |
— ej refererade vetenskapliga skrifter | 104 | 100 | 100 |
— införande av forskningsmaterial i en gemensam databas | 100 | 10 | 10 |
— överföring av information och teknologi samt sakkunnigtjänster | 2 7621) | 2 700 | 2 700 |
1) I siffran ingår följande prestationer: publikationer som är avsedda för en yrkesgrupp och publikationer för allmänheten, sakkunnigutlåtanden, medlemskap i arbetsgrupper, konsult- och förhandlingstjänster, handledning av lärdomsprov vid högskolor, föredrag och postrar samt evenemang för intressentgrupper.
År 2014 ställs den viktigaste produktionen i relation till de disponibla resurserna.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 56 319 | 53 302 | 54 753 |
Bruttoinkomster | 10 074 | 9 000 | 10 000 |
Nettoutgifter | 46 245 | 44 302 | 44 753 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 4 059 | ||
— överförts till följande år | 2 082 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)
2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
Intäkter av den samfinansierade verksamheten | |||
— finansiering från andra statliga ämbetsverk | 4 857 | 4 400 | 5 000 |
— finansiering från EU | 888 | 600 | 600 |
— annan finansiering utanför statsförvaltningen | 2 307 | 2 000 | 2 400 |
Intäkter sammanlagt | 8 052 | 7 000 | 8 000 |
Totala kostnader för projekt | 12 999 | 14 000 | 16 000 |
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) | -4 947 | -7 000 | -8 000 |
Självfinansieringsandel, % | 38 | 50 | 50 |
Som inkomster har beaktats alla inkomster som inflyter av Skogsforskningsinstitutets verksamhet.
Antalet årsverken minskar med 9 årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder.
Det anslag som är avsett för temporär användning av produktivitetsinbesparingar används för tryggande av forskningsmaterialets livscykel (projektet TAISTO II).
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av engångsanvändningen av produktivitetsinbesparingar (-1 årsv.) | -610 |
Bortfall av inbesparingen enligt regeringsprogrammet | 750 |
Engångsanvändning av produktivitetsinbesparingar | 330 |
Överföring till moment 30.01.01 (-1 årsv.) | -70 |
Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -122 |
Lönejusteringar | 173 |
Sammanlagt | 451 |
2014 budget | 44 753 000 |
2013 I tilläggsb. | — |
2013 budget | 44 302 000 |
2012 bokslut | 44 268 000 |
41. Fröförsörjning i fråga om skogsträd (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 200 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd som beviljas för anläggning av skogsfröplantager och skötsel av unga skogsträd.
Anslaget får även användas till att förnya nödvändig infrastruktur och utrustning för produktion av ympbastarder och sticklingar, som produceras för anläggande av fröplantager och för skogsförädling för Skogsforskningsinstitutet.
Förklaring:Behovet av anslag uppgår till 600 000 euro. Eftersom ett belopp på 400 000 euro bedöms bli överfört från 2013 för att användas 2014, föreslås ett belopp på 200 000 euro under momentet. Dimensioneringen av anslaget baserar sig på det år 2011 justerade programmet för anläggande av skogsfröplantager och på de riktlinjer för nivån på stödet för fröförsörjningen som tagits fram utgående från de förslag som lagts fram av arbetsgruppen Siemen- ja taimituotannon toimialajärjestelyt. Syftet med statsunderstöden för anläggning av skogsfröplantager är att säkerställa att tillräckliga mängder av högklassigt skogsodlingsmaterial som beträffande sin härkomst lämpar sig för förhållandena på växtplatsen står till buds för skogsbruksändamål hela tiden. Anslaget får även användas till att förnya nödvändig infrastruktur och utrustning för produktion av ympbastarder och sticklingar, som produceras för anläggande av fröplantager och för skogsförädling.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Nivåförändring | -400 |
Sammanlagt | -400 |
2014 budget | 200 000 |
2013 I tilläggsb. | — |
2013 budget | 600 000 |
2012 bokslut | 400 000 |
42. Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 43 958 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av uppgifter enligt lagen om Finlands skogscentral (418/2011)
2) till annan offentlig medfinansiering i EU-projekt som omfattas av Finlands skogscentrals statsbidragsverksamhet.
Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst tre årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter till Skogsforskningsinstitutet när det gäller projektet för att slå samman processerna för insamling av information om skogstillgångarna vid Finlands skogcentral och Skogsforskningsinstitutet.
Förklaring:Finlands skogscentral är en utvecklings- och verkställighetsorganisation som täcker hela landet och sköter uppgifter som gäller en hållbar skötsel och användning av skogarna samt bevarande av skoglig mångfald. Finlands skogscentral ska främja de skogsbaserade näringarna, verkställa lagstiftningen om skog och sköta uppgifter som hänför sig till skogliga data. Finlands skogscentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.
Den viktigaste målgruppen för Finlands skogscentrals verksamhet är de enskilda skogsägarna, som äger 440 000 skogsbruksenheter med en sammanlagd areal på 12,1 miljoner hektar (ca 60 % av Finlands skogsmarksareal). Finlands skogscentral övervakar att de lagar som gäller skogsbruket iakttas och sköter de övriga myndighetsuppgifter som hör till den. Skogscentralen behandlar t.ex. årligen ca 100 000 anmälningar om användning av skog och ca 50 000 ansökningar om finansiering. Skogscentralen samlar in information om skogstillgångar på ett ca 1,8 miljoner hektar stort område och utbildar årligen ca 50 000 skogsägare och aktörer inom skogsbranschen.
Till skogscentralens produktivitetsfrämjande åtgärder hör att utveckla nätet av verksamhetsställen, de elektroniska tjänsterna, informationssystemarkitekturen samt rådgivningstjänsterna för skogsägare och aktörer inom skogsbranschen. Dessutom fortsätter Finlands skogscentral och Skogsforskningsinstitutet utvecklingsarbetet för att slå samman processerna för insamling av informationen om skogstillgångarna. Den förbättrade produktiviteten minskar behovet av personal som finansieras med statsbidrag med 20 årsverken år 2014.
För genomförande av de samhälleliga effektmål som uppställts för skogsbruket i förklaringen till huvudtiteln ställer jord- och skogsbruksministeriet i samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2014 preliminärt upp följande mål för den verksamhet vid Finlands skogscentral som finansieras med statsbidrag (statsunderstödsverksamheten):
Resultatmål för Finlands skogscentral
2013 resultatmål |
2014 resultatmål |
|
1. Ekonomimål | ||
Kostnader för behandling och tillsyn enligt skogslagen per anmälan om användning av skog, € | under 66 | under 60 |
Kostnader för behandling och tillsyn enligt finansieringslagen per finansieringsbeslut, € | under 100 | under 100 |
Kostnader för upprätthållande av regional information om skogstillgångarna, €/ha | under 12 | under 9 |
Underhållskostnader för elektroniska tjänster/registrerad användare | under 50 | under 50 |
2. Prestationsmål | ||
Mål för insamlingen av regional information om skogstillgångarna, ha | 1 400 000 | 1 800 000 |
Antal kundkontakter, st. | 105 000 | 130 000 |
3. Kvalitetsmål | ||
Andel plantbestånd, av alla anlagda plantbestånd, som överensstämmer med rekommendationerna om god skogsskötsel, % | 85 | 85 |
Ungskogsvård: de i skogsvårdshänseende goda projektens andel av arealen, % | minst 90 | minst 90 |
Beslut om projekt för vård av ungskog, veckor efter anhängiggörandet | högst 4 | högst 4 |
Andel inkomna elektroniska anmälningar och ansökningar, % | 63 | 65 |
Uppskattad fördelning enligt resultatområde av kostnaderna för verksamhet som genomförs med anslag under momentet (mn euro) samt årsverkena (årsv.)
2013 kostnader |
årsv. | 2014 kostnader |
årsv. | |
Finansierings- och kontrollverksamhet | 13,3 | 193 | 13,0 | 185 |
Insamling och upprätthållande av regional information om skogstillgångarna | 20,7 | 232 | 20,5 | 220 |
Sakkunnigtjänster | 18,5 | 151 | 18,0 | 145 |
Elektroniska tjänster | 1,0 | 15 | 2,5 | 21 |
Sammanlagt | 53,5 | 591 | 54,0 | 571 |
Avsikten är att det anslag som är avsett för användning av produktivitetsinbesparingar ska användas som ett belopp av engångsnatur för det gemensamma projekt som syftar till att slå samman processerna för insamling av Finlands skogscentrals information om skogstillgångar och informationen från Skogsforskningsinstitutets riksomfattande skogsinventering (VMI). En halvtidsutvärdering av projektet görs senast i början av 2014. Då utvärderas projektet också med beaktande av statens allmänna riktlinjer för IKT.
Skogscentralens avgiftsbelagda offentligrättsliga verksamhet motsvarar kostnaderna.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av engångsanvändningen av produktivitetsinbesparingar | -3 000 |
Engångsanvändning av produktivitetsinbesparingar | 1 500 |
Sammanlagt | -1 500 |
2014 budget | 43 958 000 |
2013 budget | 45 458 000 |
2012 bokslut | 49 352 000 |
43. Vissa ersättningar (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 100 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av ersättningar och andra utgifter med stöd av lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog (263/1991) och lagen om bekämpning av skogsskador
2) till betalning av utgifter som föranleds av kartläggning av oväntade skogsskador som till sin omfattning och ekonomiska betydelse är avsevärda och utgifter som föranleds av produktion av flygbilder över skadeområden
3) till betalning av utgifter som betalas i förskott av statens medel och föranleds av sådana prestationer enligt viteslagen (1113/1990) och med dem jämförbara prestationer som avses i skogslagen.
Förklaring:Av anslaget beräknas 30 000 euro åtgå till betalning av utgifter som föranleds av sådana prestationer enligt viteslagen och med dem jämförbara prestationer som avses i skogslagen, medan 70 000 euro beräknas åtgå till betalning av andra utgifter.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag om bekämpning av skogsskador som ersätter den gällande lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog (263/1991). Propositionen ändrar inte grunderna för de ersättningar som betalas under momentet och den inverkar inte på dimensioneringen av anslaget.
2014 budget | 100 000 |
2013 budget | 100 000 |
2012 bokslut | 175 646 |
44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 59 730 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), med undantag för det i lagen avsedda stödet för tillvaratagande av energivirke genom vilket energiutvinningen från klenträd främjas
2) till statsunderstöd för försöks- och utredningsverksamhet och till konsumtionsutgifter, högst 500 000 euro.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
År 2014 får stödbeslut fattas till ett belopp av högst 25 000 000 euro i fråga om de arbetsslag som förutsätter en plan och som anges i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996).
Förklaring:Med anslaget främjas hållbar vård och användning av enskilda skogar genom att stöd beviljas för skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar samt för försöks- och utredningsverksamhet som stöder dessa.
Den lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk (544/2007) som antogs 2007 är inte i kraft. År 2014 fortsätter användningen av anslaget under momentet med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996).
Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats att energiutvinningen från klenträd främjas med stöd som beviljas av anslaget under moment 30.60.47.
Den fullmakt som beviljats under momentet används endast för stödbeslut i fråga om arbetsslag som förutsätter en plan. De arbetsslag som förutsätter en plan och som anges i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk är skogsförnyelse, vitaliseringsgödsling, iståndsättningsdikning och byggande av skogsvägar.
I fråga om de arbeten som genomförs med anslaget är den direkta effekten på sysselsättningen ca 2 500 årsv.
Fördelningen av anslaget och utgifter som bevillningsfullmakten föranleder staten (mn euro)
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018— | Sammanlagt fr.o.m. 2014 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2014 | 17,27 | 10,07 | 6,22 | 2,50 | 1,47 | 37,53 |
Förbindelser 2014 | 12,50 | 6,25 | 3,00 | 2,00 | 1,25 | 25,00 |
Vård av ungskog, bekämpning av rotticka, energived m.m. | 29,46 | |||||
Försöks- och utredningsverksamhet | 0,50 | |||||
Sammanlagt | 59,73 | 16,32 | 9,22 | 4,50 | 2,72 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ökning av inbesparingen enligt regeringsprogrammet | -1 750 |
Sammanlagt | -1 750 |
2014 budget | 59 730 000 |
2013 III tilläggsb. | 3 000 000 |
2013 budget | 61 480 000 |
2012 bokslut | 67 085 470 |
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 6 527 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av statligt stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), för åtgärder som tryggar biologisk mångfald i skogarna
2) till betalning av utgifter som föranleds av riksomfattande projekt och åtgärder som stöder vården av skogsnatur och bevarandet av den biologiska mångfalden i skogarna och som jord- och skogsbruksministeriet särskilt fastställer.
Anslaget får även användas till betalning av konsumtionsutgifter och utgifter som föranleds av avlönande av visstidsanställd personal motsvarande högst fem årsverken för tidsbestämda uppgifter samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:
Beräknad användning av anslaget (euro)
Miljöstöd | 4 577 000 |
Projekt för vård av skogsnaturen | 1 500 000 |
Riksomfattande projekt | 450 000 |
Sammanlagt | 6 527 000 |
Avsikten är att det totala miljöstödet ska kvarstå på högst 5 miljoner euro per år. Ändringarna i 10 och 11 § i den nya skogslagen höjer inte totalnivån på det anslag som används för miljöstöd.
Jord- och skogsbruksministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2014 preliminärt upp följande resultatmål för den verksamhet som främjar vården av skogsnatur:
Bevarandet av skogsnaturens mångfald tryggas med hjälp av miljöstöd och projekt för vård av skogsnaturen på ett 3 500 hektar stort område (2013 års mål 3 715 hektar).
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur (riksdagen) | -1 000 |
Sammanlagt | -1 000 |
2014 budget | 6 527 000 |
2013 budget | 7 527 000 |
2012 bokslut | 7 325 000 |
47. Energistöd för klenträd (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 20 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av stöd för tillvaratagande av energivirke enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996) i syfte att främja energiutvinningen från klenträd.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Syftet med energistödet för klenträd är att öka energiutvinningen från klenträd och att trygga värme- och kraftverkens tillgång på flis av klenträd.
Riksdagen har antagit lagen om energistöd för klenträd (101/2011). Kommissionen har inte godkänt stödsystemet enligt lagen, utan förutsätter att det görs betydande ändringar i det så att det motsvarar riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd. Tillvaratagandet av energivirke främjas alltjämt 2014 med det stöd för tillvaratagande av energivirke som avses i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.
Vid dimensioneringen av anslaget har de höjda målen för energiutvinningen från klenträd beaktats. Vid dimensioneringen av anslaget har det dessutom beaktats att det 2013 inte torde överföras medel för att användas 2014.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ökning av inbesparingen enligt regeringsprogrammet | -1 000 |
Nivåförändring | 3 000 |
Sammanlagt | 2 000 |
2014 budget | 20 000 000 |
2013 budget | 18 000 000 |
2012 bokslut | 7 250 000 |
50. Vissa statsbidrag för skogsbruket (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 2 343 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter som med stöd av lagen om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral (1474/1995) föranleds Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio samt till betalning av understöd till de föreningar och stiftelser och det aktiebolag som nämns i dispositionsplanen.
Dispositionsplan (euro)
Föreningen för Skogskultur rf | 30 000 |
Arbetseffektivitetsföreningen rf | 349 000 |
Stiftelsen Mustilan Kotikunnas | 30 000 |
Finska Forstföreningen rf | 434 000 |
Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio | 1 500 000 |
Sammanlagt | 2 343 000 |
Förklaring:Det anslag som beviljas Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio är avsett för produktion av följande tjänster för jord- och skogsbruksministeriet:
- — arbetsgrupps- och sakkunnigtjänster (bl.a. METSO, Finlands nationella skogsprogram)
- — effektivisering av omsättningen av forskning i praktiken.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Statsbidraget till Aalto-universitetet upphör | -50 |
Statsbidraget till Uleåborgs universitet upphör | -50 |
Sammanlagt | -100 |
2014 budget | 2 343 000 |
2013 budget | 2 443 000 |
2012 bokslut | 2 443 000 |
83. Lån för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 10 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av lån enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996).
Förklaring:Anslagsbehovet uppskattas vara 110 000 euro. Eftersom den post som överförs från tidigare år beräknas vara 100 000 euro, är anslagsbehovet 10 000 euro för 2014.
2014 budget | 10 000 |
2013 budget | 10 000 |
2012 bokslut | 100 000 |