Statsbudgeten 2014
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras 2014 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.
Förklaring:
Finland påverkas i hög grad av konjunkturerna i världsekonomin. Säkerställandet av kunnandet, välfärden och konkurrenskraften kräver satsningar på småbarnsfostran, utbildning, forskning, kreativitet, kultur och innovationsverksamhet. Ungdomsarbetslösheten är en särskild utmaning för utbildnings- och ungdomspolitiken. Ministeriet har utarbetat en verksamhetsstrategi som sträcker sig till 2020 och som för sin del bidrar till att bemöta utmaningarna i verksamhetsmiljön.
Antalet barn i dagvård har ökat från och med år 2004. År 2011 omfattades 63 % av 1—6-åringarna av dagvård. Till följd av ändringarna i vårdsystemet kommer föräldrarna sannolikt att förvärvsarbeta mera, varför också efterfrågan på dagvård kan öka.
Den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning minskar. I fråga om den åldersklass som börjar studera på högskolenivå kommer det inte att ske några väsentliga förändringar. Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.
Det kreativa arbetet och den kreativa verksamheten och produktionen samt den digitala användningen av kulturinnehåll får ökad betydelse till följd av utvecklingen av informationssamhället. Den kreativa ekonomins sysselsättande effekt ökar. I och med att samhället blir allt mer mångskiftande och differentierat blir det en utmaning att stärka medborgarverksamheten så att den främjar den sociala gemenskapen, välfärden och hälsan. Medborgarverksamhetens roll i produktionen av kultur- och idrottstjänster förväntas växa.
Den regionala differentieringen innebär en utmaning när det gäller att tillhandahålla jämlika tjänster i hela landet. Dessutom accentueras betydelsen av att stärka inlärningen och välbefinnandet bland barn och unga då åldersklasserna blir mindre och den samhällsekonomiska försörjningskvoten blir sämre.
Tryggandet av basservicen förutsätter att reformen av kommunstrukturen och av kommunernas servicestruktur fortsätter.
Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå, fungerande dagvårdstjänster och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning såväl inom tidig fostran som inom högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna 2020 är världens kunnigaste folk. Serviceförmågan förbättras i fråga om utbildning på andra stadiet. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.
Redan inom en nära framtid kommer det att bli brist på kunnig arbetskraft åtminstone inom vissa branscher. Särskilt stora kommer problemen med tillgången på arbetskraft att vara inom social- och hälsovårdsområdet, men också t.ex. inom vissa områden inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska arbetskarriärerna förlängas i början och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de unga utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.
Man säkerställer verkställandet av ungdomsgarantin och genomför kompetensprogrammet för unga vuxna. De ungas läroavtalsutbildning samt kombinerandet av de ungas läroavtalsutbildning och utbildning vid läroanstalter främjas.
Målet är att
- — 95 % av 4-åringarna ska delta i verksamhet inom småbarnsfostran senast år 2020
- — 100 % av 6-åringarna ska ha deltagit i förskoleundervisning
- — alla som går ut grundstadiet inleder studier efter grundstadiet
- — hälften av de nya studenterna fortsätter sina studier samma år
- — den genomsnittliga åldern för dem som utexamineras från högskolor sjunker
- — genomströmningen i utbildningen förbättras på alla utbildningsstadier.
Tillgången på arbetskraft påverkas förutom genom utbildning för unga också genom utveckling av vuxenutbildningstjänster. Genom vuxenutbildning stöder man arbetsmotivationen och trivseln på arbetsplatsen. Målet är att 60 % av de vuxna årligen ska delta i utbildning och att deltagarunderlaget för vuxenutbildningen breddas.
Personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning (%)
2009 | 2010 | 2011 |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Studerande i yrkesutbildning | 44,0 | 43,8 | 44,3 | 44,6 | 45,0 | 45,5 |
— utbildning som leder till grundexamen1) | 41,2 | 40,7 | 41,2 | 41,5 | 41,8 | 42,5 |
— förberedande utbildningar2) | 2,8 | 3,1 | 3,1 | 3,1 | 3,2 | 3,0 |
Studerande i gymnasieutbildning1) | 50,2 | 50,4 | 49,6 | 51,7 | 52,0 | 52,0 |
Studerande i grundskolans påbyggnadsundervisning3) | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 |
— i grundskolor | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
— i folkhögskolor | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
Utbildningar som leder till examen sammanlagt | 91,4 | 91,1 | 90,8 | 93,2 | 93,8 | 94,5 |
Påbyggnadsundervisning och föreberedande utbildningar sammanlagt | 5,3 | 5,6 | 5,6 | 5,6 | 5,7 | 5,5 |
Sammanlagt | 96,7 | 96,7 | 96,4 | 98,8 | 99,5 | 100,0 |
---|
1) Källa: Statistikcentralen.
2) Källa: statistik för statsandelssystemet (också siffran för 2012 anger utfallet). Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).
3) De tal som gäller sådan påbyggnadsutbildning som ordnas i anslutning till grundskolorna är uppskattningar som grundar sig på Statistikcentralens statistik över elevantal. De tal som gäller påbyggnadsundervisning som ordnas i folkhögskolor är uppskattningar som grundar sig på elevantalet enligt statsandelsstatistiken.
Medelåldern för dem som avlagt högskoleexamen (median)1)
2009 | 2010 | 2011 |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Yrkeshögskoleexamen | 25,2 | 25,2 | 25,2 | 25,0 | 24,9 | 24,9 |
Högre högskoleexamen | 27,3 | 27,9 | 27,6 | 27,3 | 27,0 | 27,0 |
1) Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.
Andelen (%) studerande som avlagt examen inom målsatt tid av dem som inlett studier1)
2009 | 2010 | 2011 |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Gymnasieutbildning (3 år) | 79,4 | 79,2 | 80,3 | 81,0 | 82,0 | 83,0 |
Yrkesinriktad grundexamen (3 år) | 59,7 | 60,6 | 61,0 | 62,0 | 63,0 | 64,0 |
Yrkeshögskoleexamen (5 år) | 59,9 | 64,0 | 60,5 | 61,0 | 63,0 | 63,0 |
Lägre och högre yrkeshögskoleexamen (7 år) | 51,4 | 51,0 | 49,9 | 46,0 | 49,0 | 52,0 |
1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen eller läroavtalsutbildning. Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga. I fråga om 2011 är det tal som anger utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen en uppskattning.
Undervisning och examina1)
2009 | 2010 | 2011 | 2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
|
Dagvård | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
— barn | 204 750 | 206 350 | 208 300 | 209 700 | 211 000 | |
Förskoleundervisning | ||||||
— antal studerande | 57 750 | 58 770 | 58 910 | 59 700 | 60 000 | 61 000 |
Grundläggande utbildning | ||||||
— nya studerande | 56 770 | 57 880 | 59 100 | 59 200 | 60 500 | 60 500 |
— studerande som fått avgångsbetyg | 65 090 | 64 960 | 63 440 | 61 200 | 61 000 | 60 000 |
— antal studerande | 536 780 | 530 680 | 526 930 | 522 000 | 522 000 | 519 000 |
Gymnasieutbildning | ||||||
— nya studerande | 38 060 | 37 870 | 36 790 | 38 000 | 38 000 | 38 000 |
— avlagda studentexamina2) | 32 650 | 32 700 | 32 810 | 33 000 | 33 000 | 33 000 |
— antal studerande | 108 390 | 107 400 | 106 320 | 110 000 | 110 000 | 110 000 |
Grundläggande yrkesutbildning (vid läroanstalter) | ||||||
— nya studerande | 59 740 | 59 990 | 61 000 | 61 500 | 63 000 | 62 800 |
— avlagda examina | 36 930 | 37 220 | 40 510 | 41 700 | 42 800 | 43 700 |
— antal studerande3) | 143 930 | 149 200 | 150 560 | 150 300 | 151 300 | 151 000 |
Grundläggande yrkesutbildning (läroavtalsutbildning)4) | ||||||
— nya studerande | 6 835 | 8 438 | 7 900 | 8 500 | 8 900 | |
— avlagda examina | 5 922 | 5 985 | 6 000 | 6 200 | 6 400 | |
— antal studerande3) | 23 099 | 23 378 | 23 200 | 23 900 | 24 600 | |
Yrkesinriktad tilläggsutbildning5) | ||||||
— nya studerande | 32 634 | 31 801 | 32 800 | 26 000 | 27 000 | |
— avlagda examina | 16 006 | 16 153 | 16 700 | 15 400 | 15 600 | |
— antal studerande i utbildning vid läroanstalter | 33 586 | 35 190 | 36 200 | 35 700 | 35 100 | |
— antal studerande i läroavtalsutbildning | 36 470 | 33 356 | 33 400 | 27 000 | 28 500 | |
Grundexamina vid yrkeshögskolor | ||||||
— studerande som inlett sina studier6) | 33 676 | 33 978 | 34 963 | 34 900 | 32 900 | 32 900 |
— avlagda examina | 20 044 | 20 581 | 21 312 | 22 121 | 22 060 | 22 060 |
— antal studerande | 129 282 | 131 595 | 131 838 | 131 369 | 128 000 | 126 000 |
Högre yrkeshögskoleexamina | ||||||
— studerande som inlett sina studier | 2 308 | 2 722 | 2 739 | 2 800 | 2 900 | 2 900 |
— avlagda examina | 941 | 1 253 | 1 521 | 1 708 | 1 750 | 1 750 |
— antal studerande | 5 557 | 6 580 | 7 321 | 7 834 | 8 000 | 8 000 |
Grundexamina vid universitet7) | ||||||
— nya studerande | 20 169 | 19 988 | 20 119 | 19 853 | 19 800 | 19 800 |
— avlagda lägre högskoleexamina | 10 775 | 12 300 | 13 275 | 13 014 | 13 500 | 14 200 |
— avlagda högre högskoleexamina | 10 535 | 14 384 | 12 515 | 13 829 | 14 500 | 15 023 |
— antal studerande | 145 033 | 144 321 | 144 441 | 143 505 | 142 300 | 141 300 |
Doktorsexamina vid universitet | 1 642 | 1 518 | 1 653 | 1 649 | 1 635 | 1 635 |
1) Utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. De tal som gäller nya barn i dagvården och studerande inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning, studerande som fått avgångsbetyg från grundläggande utbildning, studerande som avlagt examen inom yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning och utländska studerande är i fråga om 2012 uppskattningar. Antalet studerande inom förskoleutbildning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning (exkl. läroavtalsutbildning) är antalet studerande enligt statsandelssystemet.
2) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.
3) Omfattar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.
4) Omfattar sådan utbildning i läroavtalsform som ordnas som läroplansbaserad utbildning och som utbildning som förbereder för fristående examen och som leder till en yrkesinriktad grundexamen.
5) I fråga om nya studerande och avlagda examina ingår sådan utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen.
6) Med studerande som inlett sina studier för YH-examen avses fr.o.m. 2010 studerande som under statistikåret i fråga för första gången är skrivit in sig som närvarande i en utbildning som leder till YH-examen vid en yrkeshögskola.
7) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.
Konsten och kulturen främjar befolkningens välbefinnande och livskvalitet samt stärker det kulturella kapitalet. Genom att stärka kulturgrunden, verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete, medborgarnas möjligheter till kulturellt deltagande samt kulturekonomin främjas bildningen, kreativiteten, kunnandet och innovativiteten, regionernas livskraft samt utvecklingen av sysselsättningen och samhällsekonomin.
Centrala kulturpolitiska områden är konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken liksom även den audiovisuella politiken och den kommunala kulturverksamheten.
I Finland har deltagandet i kulturella aktiviteter ökat och skillnaderna i deltagande mellan befolkningsgrupperna har jämnats ut. Det finns emellertid grupper där deltagandet är mycket lågt. Kulturtjänsterna koncentreras till de större städerna, varvid tillgången till tjänsterna varierar i olika delar av landet. Andelen av hela befolkningen som besöker bibliotek och teatrar är störst av EU-länderna och andelen finländare som ser inhemska filmer är klart över genomsnittet jämfört med den nationella andelen i andra länder. Medvetenheten om konstens och kulturens positiva effekter på befolkningens välbefinnande samt utnyttjandet av kulturbaserade metoder inom olika områden av samhällelig verksamhet har ökat.
Antalet personer som arbetar i yrken inom konst och kultur samt i konst- och kulturbranschen har ökat ytterligare under de senaste åren. En större variation vad gäller kulturella och konstnärliga uttrycks- och deltagandeformer och konsumtionsbehovet inom kultur samt digitaliseringen präglar utvecklingen inom konst och kultur. Digitaliseringen inverkar på ett genomgripande sätt på produktionen, distributionen, bevarandet och konsumtionen av konst och kultur.
Målen för de samhälleliga verkningarna inom kulturpolitiken är:
1. Kulturgrunden stärks
Kulturgrunden stärks genom att man främjar infrastrukturen för och tillgången till kultur och information, bevarandet av kulturarvet och kulturmiljöerna, konst-, kulturarvs- och mediefostran liksom även den nationella, regionala och lokala konst- och kulturförvaltningens funktioner och kulturens internationalisering, med beaktande av omvärldens utmaningar globalt och med tanke på den tekniska och hållbara utvecklingen.
2. Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras
Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras genom att stödformerna för konst och kultur utvecklas, konstnärernas utkomstmöjligheter görs mångsidigare och ett fungerande upphovsrättssystem utvecklas. Dessutom stärks förutsättningarna för företagsamhet inom kulturella och kreativa branscher.
3. Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolkningsgrupper ökas
Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolknings- och medborgargrupper förbättras genom att den nationella, regionala och lokala tillgången och tillgängligheten till konst- och kulturtjänster och kulturarvet förbättras och genom att utvecklingen av kulturell mångfald främjas (inkl. kulturtjänster).
4. Kulturekonomin och den kreativa ekonomin stärks
Förutsättningarna för att utveckla kulturekonomin och den kreativa ekonomin och deras effekt på sysselsättningen förbättras genom att den finansiella basen och kunskapsunderlaget för kulturen utvecklas och breddas, regeringsprogrammets spetsprojekt som gäller kreativa branscher och kulturexport genomförs och upphovsrätten utnyttjas bättre.
Nyckeltal för kulturpolitiken
2011 utfall |
2012 utfall |
2014 uppskattning |
|
1. Stärkande av kulturgrunden | |||
---|---|---|---|
Teatrar med rätt till statsandel | |||
— uppskattade årsverken | 2 469 | 2 469 | 2 469 |
— antal föreställningar | 12 198 | 13 467 | 13 000 |
Orkestrar med rätt till statsandel | |||
— uppskattade årsverken | 1 033 | 1 033 | 1 033 |
— antal konserter | 1 861 | 1 907 | 1 900 |
Finlands Nationalopera | |||
— antal anställda med månadslön | 538 | 532 | 525 |
— antal föreställningar | 292 | 283 | 237 |
Suomen Kansallisteatteri | |||
— antal anställda | 346 | 326 | 325 |
— antal föreställningar | 597 | 698 | 650 |
Museer med rätt till statsandel, uppskattade årsverken | 1 183 | 1 183 | 1 183 |
2. Personer som utför kreativt arbete | |||
Antal mottagare/sökande av årsstipendier | 286/1 971 | 303/2 131 | 300/2 100 |
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av dem som får stipendium från statens konstkommissioner, % | 55 | 57 | 50 |
Antal konstnärspensioner sammanlagt (31.12) | 1 048 | 1 044 | 1 042 |
— Antal nya mottagare av konstnärspensioner i förhållande till antalet sökande, % | 13,33 | 11,96 | 11,96 |
— Antal personer som arbetar i yrken inom kultur (arbetskraftsundersökningen) | 81 725 | 83 463 | 85 000 |
3. Kulturen och medborgarna | |||
Besökare på teatrar med rätt till statsandel, 1 000 personer | 2 507 | 2 393 | 2 400 |
Suomen Kansallisteatteris publikkontakter, 1 000 personer | 167 | 185 | 170 |
Åhörare vid orkestrar med rätt till statsandel, 1 000 personer | 777 | 772 | 775 |
Finlands Nationaloperas publikkontakter, 1 000 personer | 264 | 278 | 280 |
Besökare i museer med rätt till statsandel och i andra museer som sköts som huvudsyssla, 1 000 personer | 4 984 | 5 183 | 5 100 |
Premiärer på inhemska filmer | 32 | 35 | 28 |
Antal biobesökare vid inhemska filmer, 1 000 personer | 1 225 | 2 362 | 1 500 |
Antal huvudbibliotek och biblioteksfilialer, st. | 794 | 787 | 787 |
Den totala utlåningen vid inhemska bibliotek, 1 000 st. | 97 428 | 94 914 | 95 000 |
Fysiska biblioteksbesök, 1 000 st. | 52 797 | 52 829 | 53 000 |
Biblioteksbesök på nätet, 1 000 st. | 56 874 | 56 733 | 57 000 |
Deltagare i evenemang som ordnas av biblioteken, 1 000 personer | - | 650 | 700 |
4. Kulturen och ekonomin | |||
Verksamhetsställen för företag inom kulturbranschen | 21 577 | .. | 22 000 |
Idrott ökar delaktigheten och välbefinnandet. En motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Elitidrott ger upplevelser och ökar också intresset för att börja utöva idrott som hobby. Målet med idrottspolitiken är att främja idrotten och därigenom öka delaktigheten samt öka befolkningens välbefinnande med hjälp av idrott. Motion och idrott har också ekonomiska effekter samt effekter som ökar arbets- och funktionsförmågan.
Målen för de samhälleliga verkningarna inom idrottspolitiken är:
1. Motion och idrott ökar deltagandet
Finländare deltar rätt aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet. Det finns dock skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller deltagande i föreningsverksamhet, engagemang och motionsaktivitet. Elitidrotten är en del av den finländska kulturen. Grunden för den skapas inom idrotts- och motionsföreningsverksamhet. Målet är att förbättra kvaliteten på och livskraften hos medborgarverksamheten inom motion och idrott och deltagandet i medborgarverksamheten på ett lokalt plan i synnerhet när det gäller sådana befolkningsgrupper som hindras att delta av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer. Ett mål är också att förbättra de finländska idrottarnas framgångar inom elitidrotten och integreringen av handikappidrott på elitnivå samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland.
2. Den motionsinriktade livsstilen blir allt vanligare
Kommunerna skapar förutsättningar för motions- och idrottsverksamheten. Idrotten hör till de kulturella grundläggande rättigheterna, och säkerställandet av tillgängligheten till den påverkas främst av flyttningsrörelsen inom landet, reformen av kommunstrukturen samt förändringar i idrottsförvaltningen och idrottskulturen. Idrotten har positiva effekter på människans välbefinnande, hälsa och arbets- och funktionsförmåga. Ett mål är att hela befolkningens fysiska aktiviteter och utövande av idrott och motion ska öka genom att man tryggar en likvärdig och jämlik tillgång på idrott och motion och skapar förutsättningar för deltagande i idrottsverksamhet i hela landet. Målgrupper är framför allt barn och unga samt sådana befolkningsgrupper som är mindre aktiva när det gäller motion och idrott.
3. Kunskapsbasen och kompetensen inom idrotten stärks
En ökning av kunnandet och sakkunskapen inom idrotten skapar de bästa förutsättningarna för att öka befolkningens idrottsaktivitet, trygga livskraften hos medborgarverksamheten inom motion och idrott samt öka framgången inom elitidrotten. Som stöd för beslutsfattandet inom idrotten ska man använda kunskapsunderlag som producerats på ett tillräckligt tillförlitligt sätt. Målet är att beredningen av idrottspolitiska åtgärder samt beslutsfattandet på olika nivåer baseras på ett relevant kunskapsunderlag, såsom branschens forsknings-, utrednings- och utvärderingsuppgifter.
Nyckeltal för idrottspolitiken
2011 utfall |
2012 utfall |
2014 uppskattning |
|
Föreningsidrott minst 1 gång/vecka, undersökning av de ungas hälsovanor | |||
---|---|---|---|
— pojkar | 50,05 | 50,05 | 52 |
— flickor | 46,5 | 46,5 | 48 |
Elittävlingsmedaljer i olympiska grenar | |||
— olympiska spelen | 3 | ||
— världsmästerskap | 13 | 4 | |
— Europamästerskap | 2 | 3 | |
Dopningsbrott | 13 | 8 | |
Kommunernas aktivitet för främjande av idrotten, beskriver planering och ledning av verksamheten/webbtjänsten TEAviisari | |||
— medeltal för hela landet avvägt i förhållande till befolkningen | 55 | 62 | 65 |
Personer som motionerar på fritiden minst 4 ggr/v i åldern 15—64 (%)1) | |||
— män | 29 | 30 | 35 |
— kvinnor | 31 | 33 | 35 |
Barn och unga som motionerar och är fysiskt aktiva på fritiden (%) (enkäten Hälsa i skolan) 2) | |||
Ansträngande idrott högst 1 h/v | |||
— åk 8—9 | 35 | 35 | 32 |
— åk 1—2 i gymnasiet | 31 | 31 | 28 |
— åk 1—2 i yrkesutbildningen | 48 | 48 | 46 |
1) Motion minst 30 min. så att personen blir åtminstone lätt andfådd eller svettas.
2) Material från 2011: sydvästra, västra, inre och norra Finland samt Åland; mellanår 2012.
Målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, att främja ett aktivt medborgarskap hos de unga, att stärka de ungas sociala identitet samt att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Dessa mål gäller alla som är under 29 år och bor i Finland. Utgångspunkten för målen är gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Ett centralt programdokument är det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram som godkänns av statsrådet vart fjärde år och som förverkligar de gemensamma målen inom ungdomsområdet i EU.
Det skärpta ekonomiska läget ökar ojämlikheten mellan ungdomar och förutsätter nya lösningar inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har förbättrats under de senaste åren. De regionala skillnaderna är fortfarande betydande. De ungas deltagande sker numera allt oftare utanför den traditionella organisationsverksamheten, särskilt i sociala nätverk.
Målen för de samhälleliga verkningarna inom ungdomspolitiken är:
1. Aktivare medborgarskap för unga
En målinriktad verksamhet bland unga i samhället främjas. Man skapar förutsättningar för de unga att delta och påverka samt förutsättningar för deras fritidsaktiviteter.
2. De ungas sociala identitet stärks
Man stärker de ungas förmåga att hantera vardagen och förebygger utslagning. Målet är att få varje ung person med i samhälls- och arbetslivet.
3. De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras
Man strävar i samarbete med andra aktörer efter att de ungas levnadsvillkor ska uppnå samma nivå som hos andra befolkningsgrupper.
Nyckeltal för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken
2011 utfall |
2012 utfall |
2014 uppskattning |
|
Aktivt medborgarskap för unga | |||
---|---|---|---|
— Initiativkanal för ungdomar, andel av kommunerna | 45 % | 50 % | 65 % |
— Ungdomsfullmäktige eller motsvarande organ, andel av kommunerna | 70 % | 70 % | 80 % |
— Informations- och rådgivningstjänster för unga, andel av kommunerna | 73 % | 74 % | 83 % |
Stärkande av de ungas sociala identitet | |||
— Ungdomsverkstäder, andel av kommunerna | 80 % | 82 % | 85 % |
— Unga (under 29 år) i verkstäderna | 12 982 | 14 100 | 14 500 |
— Arbetslösa unga (under 25 år) | 30 036 | 32 080 | 32 000 |
— Unga som nåtts genom uppsökande ungdomsarbete | 10 041 | 14 614 | 15 000 |
— Uppsökande ungdomsarbete, andel av kommunerna | 77 % | 87 % | 100 % |
Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor | |||
— Nätverk för vägledning av och tjänster för unga, andel av kommunerna | 60 % | 81 % | 100 % |
Ensamma barn i grundskoleålder (har ingen vän/Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd) | 9 % | 9 % | 8 % |
Nedstämda och sorgsna barn i grundskoleålder (i vilken sinnesstämning är du/Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd) | 13 % | 13 % | 12 % |
Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.
Genom att utnyttja det rådande internationella intresset och de finländska utbildningsanordnarnas och andra aktörers höga kompetensnivå främjas exporten av finländsk utbildning och finländskt kunnande.
Man påverkar i Europeiska unionen och i internationella organisationer i syfte att främja Finlands mål i ärenden som gäller utbildnings- och forskningspolitik, kulturpolitik, audiovisuell politik samt idrotts- och ungdomspolitik.
Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)
Moment | Verksamhetsform | 2012 | 2013 | 2014 | 2013/2014 förändring |
29.10.30 | Allmänbildande utbildning | 812 198 | 851 818 | 844 023 | -7 795 |
29.10.34 | Byggande av skolor | 78 000 | 58 000 | 46 400 | -11 600 |
29.30.20 | Yrkesutbildning | 715 160 | 723 774 | 719 867 | -3 907 |
29.30.30 | Fritt bildningsarbete | 164 144 | 164 818 | 164 618 | -200 |
29.30.31 | Yrkesinriktad tilläggsutbildning | 154 361 | 142 175 | 138 075 | -4 100 |
29.30.32 | Läroavtalsutbildning | 131 003 | 116 494 | 117 343 | 849 |
29.30.33 | Kompetensprogrammet för unga vuxna | - | 27 000 | 52 000 | 25 000 |
29.30.51 | Särskilda yrkesläroanstalter | 21 061 | 19 279 | 15 879 | -3 400 |
29.40.30 | Yrkeshögskolor | 424 371 | 411 754 | 404 277 | -7 477 |
29.80.30 | Bibliotek | 4 613 | 4 513 | 4 713 | 200 |
29.80.31 och 52 | Teatrar och orkestrar | 74 418 | 81 163 | 80 651 | -512 |
29.80.32 och 52 | Museer | 35 845 | 36 811 | 36 811 | 0 |
29.80.33 | Kommunernas kulturverksamhet | 106 | 106 | 106 | 0 |
29.80.34 | Byggande av bibliotek | 5 300 | 5 000 | 5 500 | 500 |
29.90.50 och 52 | Idrottsutbildningscenter | 17 773 | 17 773 | 18 030 | 257 |
29.90.50 | Kommunernas idrottsväsende | 19 058 | 19 147 | 19 200 | 53 |
29.91.50 | Kommunernas ungdomsarbete | 8 094 | 8 099 | 8 321 | 222 |
Sammanlagt | 2 665 505 | 2 687 724 | 2 675 814 | -11 910 | |
Uppskattning av fördelningen av statsandelar och statsunderstöd | |||||
Kommunerna och samkommunerna | 1 071 533 | 1 080 465 | 1 075 667 | -4 788 | |
— Kommuner | -445 758 | -449 473 | -447 482 | 1 992 | |
— Samkommuner | 1 517 291 | 1 529 939 | 1 523 159 | -6 780 | |
Privata | 1 593 972 | 1 607 259 | 1 600 137 | -7 122 |
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och av lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) så att vissa priser per enhet sänks samt så att man av besparingsskäl låter bli att höja statsandelsindexet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för 2014.
I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovannämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.
Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för 2014 uppskattas till 517,5 miljoner euro. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur Veikkaus Ab:s fond för ofördelade vinstmedel sammanlagt 23,3 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av tippningsvinstmedel som står till förfogande 2014 uppgår till 540,8 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 1,7 % jämfört med budgeten för 2013. I tillägget har ett extra belopp på 10,0 miljoner euro beaktats som ställts till förfogande ur fonden för ofördelade vinstmedel för förmånstagare inom konsten med anledning av finansieringen av Nationalgalleriets verksamhet. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel.
Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 103,2 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 237,1 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 147,4 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 53,1 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.
Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås 2014 uppgå till 984,3 miljoner euro, varav 540,8 miljoner euro, dvs. 54,9 %, beviljas av tippningsvinstmedel.
Tippningsvinstmedel och övriga anslag som beviljats för samma ändamål, mn euro
2006 bokslut |
2007 bokslut |
2008 bokslut |
2009 bokslut |
2010 bokslut |
2011 bokslut |
2012 bokslut |
2013 budget |
2014 budgetprop. |
|
Statsandel för bibliotekens driftskostnader | 90,8 | 110,6 | 115,2 | 119,5 | - | - | - | - | |
— tippningsvinstmedel | 39,9 | 36,5 | 24,7 | 13,1 | - | - | - | - | |
— budgetmedel | 50,9 | 74,1 | 90,5 | 106,4 | 1) | - | - | - | |
Vetenskap | 261,3 | 270,6 | 283,7 | 332,1 | 355,1 | 388,3 | 409,9 | 398,8 | 309,2 |
— tippningsvinstmedel | 79,5 | 76,6 | 77,1 | 86,9 | 95,8 | 100,3 | 101,2 | 102,2 | 103,2 |
— budgetmedel | 181,8 | 194,0 | 206,6 | 245,2 | 259,3 | 288,0 | 308,7 | 296,6 | 205,9 |
Konst | 274,3 | 281,6 | 311,2 | 363,9 | 400,6 | 425,1 | 432,6 | 434,9 | 454,0 |
— tippningsvinstmedel | 150,4 | 152,3 | 164,5 | 191,3 | 209,3 | 220,3 | 222,4 | 224,8 | 237,1 |
— budgetmedel | 123,9 | 129,3 | 146,7 | 172,6 | 191,3 | 204,8 | 210,2 | 210,1 | 216,9 |
Idrott | 99,1 | 101,4 | 106,7 | 127,6 | 137,6 | 142,5 | 153,6 | 152,4 | 147,6 |
— tippningsvinstmedel | 97,8 | 100,1 | 104,0 | 124,3 | 135,8 | 141,9 | 150,9 | 152,3 | 147,4 |
— budgetmedel | 1,3 | 1,3 | 2,7 | 3,3 | 1,8 | 0,6 | 2,8 | 0,1 | 0,1 |
Ungdom | 39,9 | 42,7 | 47,0 | 55,6 | 69,3 | 65,2 | 71,8 | 74,1 | 74,5 |
— tippningsvinstmedel | 35,2 | 36,0 | 37,4 | 44,7 | 51,3 | 51,5 | 51,9 | 52,6 | 53,1 |
— budgetmedel | 4,7 | 6,7 | 9,6 | 10,9 | 18,0 | 13,7 | 19,9 | 21,5 | 21,4 |
Tippningsvinstmedel sammanlagt utan bibliotek | 362,9 | 365,0 | 383,2 | 447,2 | 492,3 | 514,1 | 526,4 | 531,9 | 540,8 |
Tippningsvinstmedel sammanlagt | 402,8 | 401,5 | 407,9 | 460,3 | 492,3 | 514,1 | 526,4 | 531,9 | 540,8 |
---|
1) Statsandelen för bibliotekens driftskostnader finansieras fr.o.m. 2010 med anslag under finansministeriets huvudtitel.
Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro)
Tippnings- vinstmedel |
Allmänna budgetmedel |
Sammanlagt | |
Omkostnader för Institutet för de inhemska språken | 3 052 000 | 2 013 000 | 5 065 000 |
Finlands Akademis forskningsanslag | 70 673 000 | 139 807 000 | 210 480 000 |
Statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar | 40 231 000 | 40 420 000 | 80 651 000 |
Statsandelar för museer | 19 380 000 | 17 431 000 | 36 811 000 |
Idrottsutbildningscenter | 19 680 000 | 30 000 | 19 710 000 |
Utveckling av verkstadsverksamheten för unga och uppsökande ungdomsarbete | 6 000 000 | 21 000 000 | 27 000 000 |
Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2006—2015 fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks den gemensamma kunskapsbasen för undervisningen, forskningen och kulturen. Nya tjänster tillhandahålls i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i verksamheten inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar.
En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Produktiviteten förbättras bl.a. genom åtgärder enligt effektivitets- och resultatprogrammet. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. För de produktivitetsfrämjande åtgärderna redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen.
Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.
I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och tillhandahålla utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.
Flickors och pojkars segregerade studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.
Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Främjande av jämställdhet enligt idrottslagen är utgångspunkten i strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. Inom ungdomsarbetet riktas finansieringen vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.
Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp.
Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
||
29.01.51 | Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) | ||
— fullmakt för ombyggnad | 1,2 | - | |
29.10.34 | Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen | 12,0 | 15,0 | |
29.40 | Högskoleundervisning och forskning | ||
—fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt | 282,6 | 280,0 | |
29.40.02 | Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | ||
— fullmakt för hyresavtal | - | 0,25 | |
29.80.34 | Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för anläggningsprojekt | 4,50 | 4,50 | |
29.80.75 | Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) | ||
—fullmakt för ombyggnad och småprojekt | 1,60 | 1,30 |
Förvaltningsområdets anslag 2012—2014
År 2012 bokslut 1000 € |
År 2013 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2014 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2013—2014 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet | 117 906 | 121 805 | 123 724 | 1 919 | 2 |
01. | Undervisnings- och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 26 894 | 27 609 | 27 717 | 108 | 0 |
02. | Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 22 077 | 22 695 | 23 058 | 363 | 2 |
03. | Omkostnader för centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO (reservationsanslag 2 år) | 8 836 | 8 807 | 8 635 | -172 | -2 |
04. | Utvärdering av utbildningen och högskolorna (reservationsanslag 2 år) | 2 539 | 2 539 | 3 575 | 1 036 | 41 |
21. | Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) | 3 920 | 3 790 | 3 726 | -64 | -2 |
22. | Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) | 17 888 | 18 088 | 18 238 | 150 | 1 |
23. | Produktivitetsanslag för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | — | — | 1 994 | 1 994 | 0 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 29 980 | 32 003 | 30 803 | -1 200 | -4 |
50. | Vissa understöd (fast anslag) | 685 | 685 | 648 | -37 | -5 |
51. | Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) | 2 844 | 3 252 | 3 148 | -104 | -3 |
66. | Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) | 2 243 | 2 337 | 2 182 | -155 | -7 |
10. | Allmänbildande utbildning | 954 658 | 975 584 | 956 970 | -18 614 | -2 |
01. | Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) | 48 959 | 49 564 | 50 773 | 1 209 | 2 |
02. | Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 1 305 | 1 905 | 1 949 | 44 | 2 |
20. | Utvecklande av den allmänbildande utbildningen och barndagvården (reservationsanslag 2 år) | 12 894 | 12 894 | 12 697 | -197 | -2 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) | 812 198 | 851 818 | 844 023 | -7 795 | -1 |
34. | Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) | 78 000 | 58 000 | 46 400 | -11 600 | -20 |
(35.) | Understöd till projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i allmänbildande läroanstalter och daghem (reservationsanslag 3 år) | — | — | — | — | 0 |
51. | Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) | 1 302 | 1 403 | 1 128 | -275 | -20 |
20. | Yrkesutbildning | 728 110 | 736 705 | 732 719 | -3 986 | -1 |
01. | Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) | 8 585 | 8 566 | 8 487 | -79 | -1 |
20. | Inlärning på arbetsplatsen (reservationsanslag 2 år) | 3 026 | 3 026 | 3 026 | — | 0 |
21. | Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år) | 1 339 | 1 339 | 1 339 | — | 0 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag) | 715 160 | 723 774 | 719 867 | -3 907 | -1 |
30. | Vuxenutbildning | 507 075 | 505 539 | 523 538 | 17 999 | 4 |
20. | Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter (reservationsanslag 2 år) | 25 747 | 25 347 | 25 347 | — | 0 |
21. | Utvecklande av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år) | 3 010 | 3 010 | 3 010 | — | 0 |
30. | Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) | 164 144 | 164 818 | 164 618 | -200 | 0 |
31. | Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag) | 154 361 | 142 175 | 138 075 | -4 100 | -3 |
32. | Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag) | 131 003 | 116 494 | 117 343 | 849 | 1 |
33. | Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag) | — | 27 000 | 52 000 | 25 000 | 93 |
51. | Statsandelen för driftskostnaderna för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader (förslagsanslag) | 21 061 | 19 279 | 15 879 | -3 400 | -18 |
(52.) | Statsunderstöd för det fria bildningsarbetets anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) | 308 | — | — | — | 0 |
53. | Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) | 7 441 | 7 416 | 7 266 | -150 | -2 |
40. | Högskoleundervisning och forskning | 2 727 775 | 2 739 102 | 2 667 194 | -71 908 | -3 |
01. | Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 12 958 | 12 455 | 12 305 | -150 | -1 |
02. | Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 19 406 | 19 588 | 19 059 | -529 | -3 |
03. | Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år) | 2 049 | 2 055 | 2 013 | -42 | -2 |
04. | Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 1 609 | 1 621 | 1 866 | 245 | 15 |
20. | Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) | 30 526 | 35 431 | 31 364 | -4 067 | -11 |
22. | Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år) | 4 000 | 5 000 | 8 500 | 3 500 | 70 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag) | 424 371 | 411 754 | 404 277 | -7 477 | -2 |
50. | Statlig finansiering för universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) | 1 832 287 | 1 862 922 | 1 893 258 | 30 336 | 2 |
51. | Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag) | 251 695 | 238 592 | 143 807 | -94 785 | -40 |
52. | Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag) | 30 731 | 30 159 | 29 144 | -1 015 | -3 |
53. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag) | 101 156 | 102 191 | 103 213 | 1 022 | 1 |
66. | Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) | 16 988 | 17 334 | 18 388 | 1 054 | 6 |
(89.) | Statlig finansiering av kapitalplaceringar i offentligrättsliga universitet (fast anslag) | — | — | — | — | 0 |
70. | Studiestöd | 847 202 | 916 102 | 916 505 | 403 | 0 |
01. | Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år) | 696 | 703 | 703 | — | 0 |
52. | Statsgaranti för studielån (förslagsanslag) | 30 807 | 30 200 | 30 200 | — | 0 |
55. | Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) | 734 550 | 798 000 | 798 275 | 275 | 0 |
57. | Måltidsstöd till högskolestuderande (förslagsanslag) | 27 781 | 32 200 | 30 750 | -1 450 | -5 |
58. | Understöd för ersättning av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år) | 5 478 | 5 549 | 5 877 | 328 | 6 |
59. | Stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag) | 47 889 | 49 450 | 50 700 | 1 250 | 3 |
80. | Konst och kultur | 432 646 | 434 881 | 454 017 | 19 136 | 4 |
01. | Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) | 4 893 | 4 919 | 4 500 | -419 | -9 |
(02.) | Statens konstmuseums omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 19 442 | 19 469 | — | -19 469 | -100 |
03. | Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år) | 2 905 | 2 644 | 2 712 | 68 | 3 |
04. | Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 21 459 | 22 728 | 19 473 | -3 255 | -14 |
05. | Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år) | 6 464 | 6 385 | 5 800 | -585 | -9 |
06. | Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) | 7 664 | 7 611 | 7 335 | -276 | -4 |
(08.) | Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år) | 1 245 | — | — | — | 0 |
16. | Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag) | 17 481 | 19 142 | 18 575 | -567 | -3 |
20. | Lokalkostnader för Museiverkets kultur- och sevärdhetsobjekt (reservationsanslag 2 år) | — | — | 16 300 | 16 300 | 0 |
30. | Statsunderstöd för de allmänna bibliotekens verksamhet (fast anslag) | 4 613 | 4 513 | 4 713 | 200 | 4 |
31. | Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag) | 40 445 | 40 800 | 40 420 | -380 | -1 |
32. | Statsandelar för museer (förslagsanslag) | 17 683 | 17 431 | 17 431 | — | 0 |
33. | Statsunderstöd för utveckling av kulturverksamheten i kommunerna och regionerna (förslagsanslag) | 106 | 106 | 106 | — | 0 |
34. | Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år) | 5 300 | 5 000 | 4 500 | -500 | -10 |
35. | Statsunderstöd till anläggingskostnader för ett projekt för 100-årsjubileet för Finlands självständighet (reservationsanslag 3 år) | — | — | 1 000 | 1 000 | 0 |
40. | Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag) | 240 | 252 | 252 | — | 0 |
50. | Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) | 9 308 | 8 570 | 1 160 | -7 410 | -86 |
51. | Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) | 13 574 | 14 091 | 14 246 | 155 | 1 |
52. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag) | 222 397 | 224 821 | 237 069 | 12 248 | 5 |
53. | Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag) | 18 824 | 19 824 | 29 156 | 9 332 | 47 |
54. | Statsunderstöd för konst- och kulturinstitutioners lokalinvesteringar (fast anslag) | 7 402 | 7 336 | 7 210 | -126 | -2 |
55. | Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (reservationsanslag 3 år) | 2 500 | 2 100 | 2 200 | 100 | 5 |
(57.) | För grundkapitalet för den stiftelse som fortsätter den verksamhet som bedrivits av Institutet för Ryssland och Östeuropa (fast anslag) | 80 | — | — | — | 0 |
59. | Vissa understöd till Nationalgalleriet (reservationsanslag 2 år) | — | — | 14 670 | 14 670 | 0 |
70. | Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) | 2 825 | 2 250 | 500 | -1 750 | -78 |
72. | Utökande av Nationalgalleriets samling (reservationsanslag 3 år) | 739 | 739 | 739 | — | 0 |
75. | Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) | 5 040 | 4 000 | 3 800 | -200 | -5 |
95. | Utgifter för skydd av kulturmiljö (förslagsanslag) | 17 | 150 | 150 | — | 0 |
(96.) | Donation till jubileumsfonden för märkesåret för 150 år av riksdagsverksamhet (reservationsanslag 2 år) | — | — | — | — | 0 |
90. | Idrottsverksamhet | 153 612 | 152 397 | 147 558 | -4 839 | -3 |
50. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag) | 144 960 | 145 988 | 147 448 | 1 460 | 1 |
52. | Statsandel till idrottsutbildningscenter och finansiering av kalkylerade kostnader för idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag) | 2 752 | 109 | 110 | 1 | 1 |
(53.) | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för en totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (förslagsanslag) | 5 900 | 6 300 | — | -6 300 | -100 |
91. | Ungdomsarbete | 71 777 | 74 056 | 74 481 | 425 | 1 |
50. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag) | 51 904 | 52 556 | 53 081 | 525 | 1 |
51. | Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) | 19 523 | 21 000 | 21 000 | — | 0 |
52. | Samernas kultur- och språkboverksamhet (reservationsanslag 2 år) | 350 | 500 | 400 | -100 | -20 |
Sammanlagt | 6 540 761 | 6 656 171 | 6 596 706 | -59 465 | -1 |
Det totala antalet anställda | 3 515 | 3 472 | 3 430 |