Statsbudgeten 2014
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:
Den allvarliga situation som har uppstått i den finska samhällsekonomin och därmed även i den offentliga ekonomin framhäver den statliga finansförvaltningens strategiska ansvar för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsbetingelser som möjliggör en hållbar kommunalekonomi samt för en resultatrik offentlig förvaltning.
Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet med verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.
Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en stark uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.
Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:
- — beredning av den ekonomiska politiken
- — beredning av förvaltningspolitiken
- — styrning av förvaltningsområdet.
Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.
Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriet utvecklar prognostiseringen och publikationsverksamheten så att den i allt högre utsträckning motsvarar samhällets förändrade behov. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin och inkomstöverföringarna samt arbetsmarknaden och en politik som främjar en hållbar tillväxt.
Finansministeriet kommer allt mer att koppla samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga verksamheten och ekonomin och fortsätter sina insatser för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och beredningen av den nya regeringens riktlinjer för verksamheten. Utöver de mål som uppställs för statsfinanserna och mer allmänt för den offentliga ekonomin är den centrala uppgiften dessutom att bereda regeringens utgifts- och rambestämmelser.
Tryggandet av basservicen förutsätter strukturella förändringar i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. De strukturella förändringarna verkställs i enlighet med regeringsprogrammet. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt granskning av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.
Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget och reformen av de ekonomiska ramarna sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.
Genom finansmarknadspolitiken skapar och stärker finansministeriet sådana verksamhetsbetingelser och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet samt begränsa Finlands risker till minsta möjliga och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.
Ett mål med skattepolitiken är att behålla det finska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.
Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullverket tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och den nationella varubeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.
Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för skuldhanteringen inom statens budgetekonomi är att tillgodose finansieringsbehovet inom statens budgetekonomi och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från att amortera sina skulder till att ta på sig nya skulder.
Med hjälp av statens pensionsfond (VER) gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten varifrån medel kan överföras för att täcka budgeten.
Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.
Finansministeriet bereder, med tanke på det politiska beslutsfattandet, de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utvecklingen av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknologi inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.
Finansministeriet fortsätter att genomföra kommunreformen i enlighet med regeringsprogrammet. Målet med kommunreformen är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En totalreform av kommunallagen kommer att genomföras före utgången av 2015.
Basserviceprogrammets ekonomiska styrmedel effektiviseras så att programmet är ett effektivt tvärsektoriellt redskap för att styra helheten av kommunala tjänster och finansieringen av dem i det politiska beslutsfattandet.
Inom den statliga regionförvaltningen följer man genomförandet av regionförvaltningsreformen på det sätt som riksdagen förutsätter. Funktionerna inom central- och regionalförvaltningen sammanförs under närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverken i enlighet med de riktlinjer som ministergruppen för utvecklande av förvaltningen har dragit upp. Statens lokalförvaltning revideras som en del av reformen av förvaltnings- och servicestrukturerna. Kundbetjäningen inom den statliga lokalförvaltningen tillhandahålls i huvudsak som samservice.
Regionaliseringen av arbetsplatserna inom statsförvaltningen fortsätter på ett jämnare sätt i olika delar av landet.
Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.
Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.
Styrningen av användningen av personalresurser och effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.
Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.
Finansförvaltningen främjar statens konkurrensförmåga som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet
Som producent av koncerntjänster prioriterar Statskontoret i sin verksamhet införandet och ibruktagandet av datasystemet för ämbetsverkens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).
Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter. Servicecenterprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå effektivitetsnytta.
Ett servicecenter för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten förbereds 2013 och det ska under ledning av finansministeriet utveckla och producera de icke branschspecifika IKT-tjänsterna för statsförvaltningen. Till servicecentret sammanförs i enlighet med regeringsprogrammet och det finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer statens icke branschspecifika IKT-tjänster åren 2014—2016.
Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklandet av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Finansministeriet styr informationsförvaltningen hos den offentliga förvaltningens myndigheter i enlighet med den OffICT-strategi som utarbetades 2012. Målet med styrningen är att åstadkomma en interoperabel, kostnadseffektiv, kundorienterad och informationssäker informationsförvaltning för den offentliga förvaltningen. Finansministeriet har hand om planeringen och beskrivningen av den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur: utarbetande och uppdatering av de beskrivningar och definitioner av interoperabiliteten som den gemensamma övergripande arkitekturen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen förutsätter samt styrning av gemensamma tjänster för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen och av andra sådana åtgärder i anslutning till informationsförvaltningen som behövs med tanke på samordnad verksamhet. Genom styrningen av kommunernas IT-verksamhet underlättas en samordning av informationstekniken inom kommunalförvaltningen utifrån rikstäckande lösningar. Finansministeriet styr och samordnar även utvecklandet av informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen och i synnerhet statsförvaltningen. Dessutom svarar finansministeriet för den allmänna administrativa styrningen och den strategiska styrningen av säkerhetsnätsverksamheten samt för den allmänna styrningen av den elektroniska kommunikationen inom den offentliga förvaltningen.
Styrningen av förvaltningsområdet hör till ministeriets kärnverksamhet, som betonar strategiskt viktiga frågor, såsom förvaltningsområdets centrala substansfrågor samt de strategiska projekt som genomförs inom statskoncernen i syfte att förbättra effektiviteten, resultatet och kvaliteten.
Innehållet i och formerna för den strategiska styrningen av regionförvaltningsverket förenhetligas.
Inom förvaltningsområdet genomförs de reformer som beretts inom effektivitets- och resultatprogrammet. Målet är en minskning av den administrativa bördan samt en god administrering och ledning av de mänskliga resurserna.
Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.
Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.
Statsrådet uppställer följande effektmål för finansministeriets förvaltningsområde:
1) En ekonomiskt hållbar välfärd
Målet med den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken är en ekonomiskt hållbar välfärd. För att effektmålet ska nås måste konkurrenskraften och stabiliteten på en öppen och global marknad tryggas, produktiviteten inom de offentliga tjänsterna förbättras och arbete, innovationer och företagaranda uppmuntras. Finansministeriet kan hjälpa till att nå målet genom att stifta lagar, styra statsförvaltningen, utveckla förvaltnings- och servicestrukturerna inom den offentliga sektorn och underlätta utnyttjandet av teknologi.
2) Högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt
Målet med förvaltningspolitiken är att garantera högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt. Finland är en föregångare när det gäller utvecklandet av dessa tjänster. Arbetsfördelningen i anknytning till tillhandahållandet och produktionen av offentliga tjänster ska göras tydligare och överlappande verksamhet elimineras. När tjänster produceras ska såväl kund- som produktivitetsaspekten beaktas. I syfte att nå effektmålet kommer man att fördjupa koncernstyrningen och utveckla tillvägagångssätten, de offentliga tjänsterna, interoperabiliteten och koncernlösningarna inom informationsförvaltningen, förvaltnings- och servicestrukturerna och nya innovativa lösningar.
De effektivitets- och resultatåtgärder som genomförs under budgetåret preciseras i och med statsrådsbehandlingen av projektet.
Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
||
28.90.20 | Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt att ingå projektavtal | - | 5,0 |
Förvaltningsområdets anslag 2012—2014
År 2012 bokslut 1000 € |
År 2013 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2014 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2013—2014 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning | 121 831 | 124 754 | 162 144 | 37 390 | 30 |
01. | Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 39 493 | 38 820 | 39 524 | 704 | 2 |
13. | Stöd vid införandet av gemensamma informationssystem och informationstjänster för den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år) | 4 792 | 1 649 | 3 031 | 1 382 | 84 |
20. | Genomförande av statens fastighetsstrategi och ägarstyrningen inom förvaltningsområdet (reservationsanslag 2 år) | 215 | 215 | 415 | 200 | 93 |
21. | Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | 566 | 3 516 | 30 | -3 486 | -99 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 73 865 | 80 154 | 79 144 | -1 010 | -1 |
69. | Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag) | 1 900 | 400 | 35 000 | 34 600 | 8650 |
(88.) | Kapitalisering av aktiebolag och affärsverk som är underställda finansförvaltningens styrning (reservationsanslag 2 år) | 1 000 | — | — | — | 0 |
89. | Rekapitalisering av Suomen Erillisverkot Oy (reservationsanslag 3 år) | — | — | 5 000 | 5 000 | 0 |
10. | Beskattningen och tullväsendet | 602 475 | 615 181 | 624 628 | 9 447 | 2 |
01. | Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 410 620 | 426 244 | 429 907 | 3 663 | 1 |
02. | Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 163 328 | 165 037 | 165 821 | 784 | 0 |
63. | Återbetalda skatter (förslagsanslag) | 1 692 | 3 200 | 3 200 | — | 0 |
95. | Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag) | 25 958 | 17 700 | 22 700 | 5 000 | 28 |
97. | Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag) | 878 | 3 000 | 3 000 | — | 0 |
20. | Tjänster för statssamfundet | 32 358 | 33 778 | 40 691 | 6 913 | 20 |
01. | Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 26 155 | 27 923 | 30 550 | 2 627 | 9 |
03. | Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år) | 1 079 | 1 091 | 1 089 | -2 | 0 |
06. | Omkostnader för Statens IT-servicecentral (reservationsanslag 2 år) | 4 459 | 1 964 | 2 454 | 490 | 25 |
07. | Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) | -335 | 2 000 | 2 000 | — | 0 |
08. | Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) | 1 000 | 800 | 598 | -202 | -25 |
09. | Omkostnader för servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten (reservationsanslag 2 år) | — | — | 3 000 | 3 000 | 0 |
10. | Investeringsutgifter för servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten (reservationsanslag 2 år) | — | — | 1 000 | 1 000 | 0 |
88. | Senatfastigheter | 0 | 0 | — | — | 0 |
30. | Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen | 60 884 | 61 903 | 65 341 | 3 438 | 6 |
01. | Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 49 200 | 50 587 | 51 311 | 724 | 1 |
02. | Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 4 207 | 4 233 | 4 219 | -14 | 0 |
03. | Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 7 477 | 7 083 | 9 811 | 2 728 | 39 |
40. | Statens regional- och lokalförvaltning | 88 117 | 87 541 | 89 997 | 2 456 | 3 |
01. | Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 54 257 | 54 481 | 57 689 | 3 208 | 6 |
02. | Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 33 636 | 32 836 | 32 084 | -752 | -2 |
03. | Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år) | 224 | 224 | 224 | — | 0 |
50. | Pensioner och ersättningar | 4 188 650 | 4 413 805 | 4 570 115 | 156 310 | 4 |
15. | Pensioner (förslagsanslag) | 4 021 360 | 4 219 860 | 4 352 989 | 133 129 | 3 |
16. | Extra pensioner (förslagsanslag) | 2 357 | 2 130 | 2 200 | 70 | 3 |
17. | Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag) | 1 542 | 2 830 | 2 798 | -32 | -1 |
50. | Skadestånd (förslagsanslag) | 38 615 | 39 285 | 39 185 | -100 | 0 |
63. | Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag) | 110 067 | 130 800 | 148 143 | 17 343 | 13 |
95. | Ränteutgifter för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter betalat på statens vägnar och förskott som de betalat till staten (förslagsanslag) | 14 710 | 18 900 | 24 800 | 5 900 | 31 |
60. | Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen | 868 | 1 290 | 13 548 | 12 258 | 950 |
02. | Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) | 0 | 50 | 50 | — | 0 |
03. | Löneutgifter till följd av statens personalarrangemang (förslagsanslag) | 66 | 60 | 40 | -20 | -33 |
10. | Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år) | — | 900 | 900 | — | 0 |
12. | Kompetensutveckling (reservationsanslag 2 år) | — | — | 12 328 | 12 328 | 0 |
(20.) | Främjande av välbefinnande i arbetet (reservationsanslag 2 år) | 675 | — | — | — | 0 |
60. | Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag) | 127 | 280 | 230 | -50 | -18 |
70. | Utvecklande av statsförvaltningen | 108 223 | 80 125 | 70 130 | -9 995 | -12 |
01. | Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år) | 11 893 | 11 100 | 11 813 | 713 | 6 |
02. | Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år) | 26 910 | 27 200 | 9 912 | -17 288 | -64 |
03. | Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år) | — | — | 13 000 | 13 000 | 0 |
04. | Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (reservationsanslag 3 år) | — | — | 1 700 | 1 700 | 0 |
20. | Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år) | 69 420 | 41 825 | 33 705 | -8 120 | -19 |
80. | Överföringar till landskapet Åland | 280 437 | 249 646 | 250 382 | 736 | 0 |
30. | Avräkning till Åland (förslagsanslag) | 204 346 | 211 646 | 212 382 | 736 | 0 |
31. | Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag) | 17 441 | 25 000 | 25 000 | — | 0 |
(32.) | Extra anslag till landskapet Åland (reservationsanslag 3 år) | 50 000 | — | — | — | 0 |
40. | Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag) | 8 651 | 13 000 | 13 000 | — | 0 |
90. | Stöd till kommunerna | 8 530 242 | 8 762 407 | 8 679 826 | -82 581 | -1 |
20. | Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år) | 18 000 | 17 995 | 16 995 | -1 000 | -6 |
22. | Genomförande av förändringar i kommun- och servicestrukturen (reservationsanslag 3 år) | — | — | 600 | 600 | 0 |
30. | Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) | 8 470 927 | 8 677 405 | 8 626 683 | -50 722 | -1 |
31. | Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) | 41 315 | 67 007 | 35 028 | -31 979 | -48 |
34. | Finansiering av lokala försök i kommunerna (reservationsanslag 3 år) | — | — | 520 | 520 | 0 |
91. | Stöd för sysselsättningen och näringslivet | 144 577 | 304 050 | 302 020 | -2 030 | -1 |
41. | Energiskattestöd (förslagsanslag) | 144 577 | 304 050 | 302 020 | -2 030 | -1 |
92. | EU och internationella organisationer | 3 241 496 | 2 072 505 | 1 940 150 | -132 355 | -6 |
20. | Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år) | 2 400 | 2 800 | 2 500 | -300 | -11 |
40. | Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag) | 7 929 | 8 350 | 9 140 | 790 | 9 |
67. | Infriande av förbindelser som avgivits till internationella finansiella institut (förslagsanslag) | 0 | 170 | 170 | — | 0 |
68. | Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag) | 3 288 | 3 350 | 3 340 | -10 | 0 |
69. | Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag) | 1 789 958 | 1 930 000 | 1 925 000 | -5 000 | 0 |
(87.) | Finlands andel av höjningen av Europeiska investeringsbankens grundkapital (reservationsanslag 3 år) | — | 127 835 | — | -127 835 | -100 |
(88.) | Finlands andel av Europeiska stabilitetsmekanismens kapital (förslagsanslag) | 1 437 920 | — | — | — | 0 |
(95.) | Prestationer i samband med statsborgen (förslagsanslag) | — | — | — | — | 0 |
99. | Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen | 15 286 | 175 450 | 138 450 | -37 000 | -21 |
(20.) | Ramreservering för utvecklande av säkerhetskommunikation (reservationsanslag 3 år) | — | — | — | — | 0 |
(22.) | Sektorsforskning (reservationsanslag 2 år) | — | — | — | — | 0 |
(24.) | Ramreservering för anskaffning av lokaler för Museiverkets kulturattraktioner och sevärdheter (reservationsanslag 2 år) | — | — | — | — | 0 |
(25.) | Reservering för kostnaderna för att bilda bolaget STUVE | — | — | — | — | 0 |
(26.) | Reservering för ersättande av pensionsskyddet i bolaget STUVE | — | — | — | — | 0 |
(70.) | Ramreservering för en gemensam nationell tjänstearkitektur (reservationsanslag 3 år) | — | — | — | — | 0 |
87. | Användning av intäkterna från bankskatten (reservationsanslag 3 år) | — | 170 000 | 133 000 | -37 000 | -22 |
95. | Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag) | 192 | 300 | 300 | — | 0 |
96. | Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år) | 5 000 | 5 000 | 5 000 | — | 0 |
97. | Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag) | 94 | 150 | 150 | — | 0 |
(98.) | Hantering av risken i samband med kassaplaceringar (reservationsanslag 3 år) | 10 000 | — | — | — | 0 |
Sammanlagt | 17 415 444 | 16 982 435 | 16 947 422 | -35 013 | 0 |