Statsbudgeten 2014
20. Tjänster för statssamfundet
Förklaring:Tjänster som finansministeriets förvaltningsområde centraliserat tillhandahåller hela statssamfundet är bl.a. anskaffning av statlig finansiering, skötsel av lån som staten beviljat, statens pensionssystem, statens gemensamma IT-tjänster, tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen, tjänster inom ramen för finanscontrollerfunktionen samt tjänster i anslutning till lokaler. Statens gemensamma funktioner och tjänster ska utvecklas med målet att skapa en enhetligt fungerande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.
Statskontorets uppgift är att utveckla och producera interna tjänster för statsförvaltningen. Statskontoret möjliggör genom sin verksamhet omkostnadsbesparingar och ökad produktivitet i statens ämbetsverk och inrättningar genom smidiga och effektiva interna tjänster samt genom aktivt deltagande i utvecklandet av dessa tjänster och processer. Utvecklandet av tjänster och processer görs i samarbete med Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning, finansministeriet och kunderna.
Statskontoret sköter följande interna tjänster för staten:
- — statens finansieringsfunktioner
- — skötseln av statens centralbokföring samt styrningen av redovisning och betalningsrörelse
- — produktion och rapportering av ekonomisk data och personaldata på statsförvaltningsnivå
- — processer och informationssystem för ekonomi- och personalförvaltning på statsförvaltningsnivå
- — statens gemensamma IT-tjänster och IT-tjänster som produceras för ministerierna
- — ett skadeskydd som motsvarar lagstadgad skadeförsäkring för statens ämbetsverk och inrättningar samt arbetsgivartjänster i anslutning till dessa
- — stöd för upprätthållande av de statsanställdas arbetsförmåga
- — tjänster som stöder rörlighet och omplaceringar hos statsanställda
- — arv som tillfallit staten.
Ett av Statskontorets centrala verksamhetsområden är också att producera tjänster för privata medborgare och företag.
Sådana tjänster är
- — ersättning för skada, ådragen i militärtjänst
- — brottsskadeersättningar och ersättningar till oskyldigt häktade samt skadestånd till vissa specialgrupper och andra ersättningar
- — informationstjänster för medborgare (Suomi.fi och Netra)
- — informationssystemtjänster för medborgare (medborgarkontot, Lomake.fi och Vetuma)
- — beslut om avgiftsbefrielse.
Finanscontrollerfunktionen har hand om statsrådets gemensamma resultat- och finansövervakning. Funktionen betjänar statsrådet och ministeriernas ledning i egenskap av rådgivare för den högsta ledningen, ledare av förvaltningen och en funktionellt sett oberoende tillsynsmyndighet när det gäller att trygga och utveckla kvaliteten hos styr- och rapporteringssystemen för statsfinanserna och statens verksamhet och att trygga redovisningsskyldigheten.
Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning tillhandahåller ekonomi- och personalförvaltningstjänster för alla ämbetsverk och inrättningar inom statsförvaltningen. Finansieringen består av kundfakturering där prissättningen av tjänsterna görs enligt självkostnadspris. Självkostnadspriset innefattar kostnaderna för producerande och utvecklande av tjänsterna. I självkostnadspriset ingår inte beredskap för risker i affärsverksamheten, som i statens interna affärsverksamhet kan anknyta bl.a. till funktionsstörningar i datasystemen eller en oförutsebar stegring i den allmänna kostnadsnivån, vilket leder till att priserna höjs med en viss eftersläpning. I det skede då Kieku-verksamhetsmodellen och datasystemet i anslutning till det införs uppstår det överlappande datasystemskostnader, som har beaktats i bruttoutgifterna och bruttoinkomsterna. Det arbete som ansluter sig till införandet av Kieku-verksamhetsmodellen (t.ex. konverteringar) förutsätter årligen en tillfällig extra arbetsinsats som finansieras under momenten 28.20.07 och 28.20.08 samt moment 28.70.02. I bruttoutgifterna, bruttoinkomsterna eller i antalet årsverken har inte beaktats de ändringar som föranleds av eventuella ändringar i Kieku-verksamhetsmodellen eller i nya tjänster som ska produceras.
Till servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten sammanförs statsförvaltningens icke branschspecifika IKT-tjänster stegvis åren 2014–2016. Servicecentret ansvarar för produktionen av statens icke branschspecifika IKT-tjänster genom att förena servicecentrets egen serviceproduktion med tjänster på marknaden till tjänster som riktas till kunderna. Servicecentret ansvarar för att utveckla, skaffa, genomföra, upprätthålla och tillhandahålla serviceproduktionen. De uppgifter som sköts av Statens IT-servicecentral, som lyder under Statskontoret, överförs till största delen till det nya servicecentret.
Senatfastigheter är ett affärsverk inom finansministeriets förvaltningsområde som besitter och utvecklar statens fastighetsförmögenhet och hyr ut lokaler huvudsakligen till enheter inom statssamfundet. Affärsverket Senatfastigheter, som tillhandahåller statsförvaltningens gemensamma lokal- och sakkunnigtjänster, styrs på så sätt att ämbetsverkens och inrättningarnas lokaler stöder verksamheten kostnadseffektivt och att statens helhetsintresse och en samhällsansvarig verksamhet kan säkerställas och att ämbetsverken och inrättningarna i lokalitetsfrågor har tillgång till sakkunnigtjänster till stöd vid omstruktureringar och ändringar av verksamheten.
Arbetet med att koncentrera och effektivisera statens fastighetsförvaltning och att förbättra arbetsmiljön vid ämbetsverken och inrättningarna i enlighet med statens lokalstrategi fortsätter. Den energiförbrukning som hänför sig till statens användning av lokaler kan följas och styras mer effektivt när uppgiftsunderlaget i det gemensamma datasystemet kompletteras. Målet är en förbättrad lokal- och energieffektivitet.
Produktiviteten inom statsförvaltningens upphandling ökas genom att man höjer användningsgraden och utvidgar användningsområdet för den kollektiva upphandlingen. Finansministeriet stöder utvecklandet av statens upphandling i enlighet med statens upphandlingsstrategi.
Statens enhet för kollektiv upphandling Hansel Ab har till uppgift att samla statsförvaltningens upphandlingsvolymer, konkurrensutsätta ramavtalen för varor och tjänster, producera avgiftsbelagda sakkunnigtjänster i anslutning till upphandlingar för ämbetsverken och inrättningarna samt för sin egen del stödja genomförandet av statens upphandlingsstrategi.
Bolaget har som mål att genom sin verksamhet främja öppen konkurrens, högklassig upphandling och statens gemensamma intressen, med sin sakkunskap stödja ämbetsverkens och inrättningarnas upphandlingsprojekt och bidra till kostnadsbesparingar för statsförvaltningen. Hansel Ab:s verksamhet utvecklas så att den nuvarande nivån på serviceavgifter (i genomsnitt 1,21 % år 2012) på medellång sikt ytterligare kan sänkas något så att man fortsättningsvis når åtminstone nollresultat och så att kundtillfredsställelsen och kvaliteten på servicen är fortsatt goda. Målet är att ramavtalen för Hansel Ab ska fås med i statens elektroniska system för hantering av beställningar.
Haus Kehittämiskeskus Oy är ett statsägt bolag som tillhandahåller utbildnings-, handlednings- och utvecklingstjänster inom den offentliga förvaltningen och servicefunktionerna. Haus verksamhet samt serviceinnehåll och urval av tjänster ska utvecklas så att ämbetsverk och inrättningar i framtiden kan utnyttja tjänsterna i större utsträckning, bl.a. i stället för intern utbildning.
Finansministeriet ställer preliminärt upp följande effektmål för tjänsterna för statssamfundet för 2014:
| Effektmål | Åtgärder |
| Statens finansieringsverksamhet | |
|---|---|
| Statens finansieringsåtgärder sköts på ett kostnadseffektivt sätt så att riskerna hålls på en godtagbar nivå. | Statskontoret genomför de finansieringstransaktioner som krävs med tanke på skuldhanteringen och upprätthållandet av betalningsberedskapen i enlighet med finansministeriets mål. Statskontoret utvecklar modeller för hanteringen av statsskulden i en riktning som ger uppdragsgivarna ekonomiskt mervärde och kostnadseffektivitet. Statskontoret sköter utifrån beslut av kreditgivande myndigheter förvaltningen under krediternas löptid. Statskontoret satsar på en förutseende och helhetsbetonad riskhantering. Statskontoret genomför en digitalisering av kreditförvaltningen. |
| Stödjande av ekonomisk ledning, gemensam ekonomiförvaltning och utvecklande av denna | |
| Då statens finansförvaltning sköts på ett riktigt sätt bildar den en genomblickbar och produktiv helhet som iakttar principerna för god förvaltning och som stöder utvecklandet av ämbetsverkens effektivitet och lönsamhet. | Statskontoret styr och utvecklar statens ekonomiförvaltning så att ämbetsverk och inrättningar kan koncentrera sig på att planera, styra och följa upp sin egen verksamhet och ekonomi och har tillgång till de tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen de behöver via servicecentret. Statskontoret utvecklar den gemensamma verksamhetsmodellen för statens ekonomi- och personalförvaltning, såsom användningen av servicecentret, gemensamma metoder, processer och informationsstrukturer samt gemensamma datasystem och följer produktivitetsutvecklingen inom statens ekonomi- och personalförvaltning. Statskontoret sörjer för att Kieku-verksamhetsmodellen tas i bruk inom alla förvaltningsområden i enlighet med de överenskomna besluten och tidtabellerna. Statskontoret sköter på ett tillförlitligt och effektivt sätt statens skadeståndsärenden. Förvaltningen av statens skadeståndsärenden sköts på ett effektivt och högklassigt sätt. |
| Stödjande av personalledning, gemensam personalförvaltning och utvecklande av denna | |
| En enhetlig och god personalförvaltning för staten, personalens rörlighet över förvaltningsområdesgränserna samt gemensamma processer för personalförvaltningen och datasystem till stöd för dessa möjliggör en resultatrik verksamhet inom statsförvaltningen, en förlängning av tiden i arbetslivet samt en god arbetslivskvalitet. | Statskontoret stöder och utvecklar verksamhetssätt, arbetsredskap och personaluppgifter till stöd för ledarskapet, chefsarbetet och omställningssituationer samt för att utveckla kvaliteten på och resultaten av dessa. Statskontoret utvecklar enhetliga arbetsredskap och styrmedel för den interna rörligheten och stöder ibruktagandet av dem samt aktiverar kontakterna mellan olika förvaltningsområden. Statskontoret stöder utvecklandet av verksamhetssätten för den interna rörligheten när förändringar genomförs och strategier realiseras. Statskontoret utvecklar verksamhetsmodeller som främjar en förlängning av arbetskarriärerna och bevarandet av arbetsförmågan. Statskontoret stöder ett helhetsbetonat utnyttjande av funktioner för arbetshälsa, arbetarskydd och företagshälsovård i utvecklandet av arbetslivet inom staten. |
| Medborgarservice | |
| Medborgarna tillhandahålls en rättvis, jämlik och tillgänglig basservice. | Statskontoret tillhandahåller medborgarna de ersättnings- och förmånstjänster som hör till Statskontorets ansvar på ett högklassigt och effektivt sätt. Statskontoret befäster den verksamhet som bedrivs av den offentliga förvaltningens rådgivningstjänst. Statskontoret förvaltar och utvecklar medborgarportalen Suomi.fi som en portal för elektronisk kommunikation som är gemensam för den offentliga förvaltningen. |
| Gemensamma IKT-tjänster | |
| Statsförvaltningen har en fungerande struktur, arbetsfördelning och målsättning liksom en strategisk planför utvecklande och tillhandahållande av gemensamma IKT-tjänster samt för styrningen av olika nivåer. | Statskontoret följer upp och utvecklar servicen till kunderna. Statskontoret tar i bruk statens gemensamma strategiska system i ämbetsverk och inrättningar i enlighet med vad som överenskoms med dessa. Statskontoret deltar i genomförandet av IKT-besparingar. |
| Ekonomi- och personalförvaltningstjänster tillhandahålls statsförvaltningen sakkunnigt och kostnadseffektivt. | Tjänsterna utvecklas och tjänsteutbudet utvidgas genom pilotprojekt i fråga om nya tjänster tillsammans med kunder och intressentgrupper. Utvecklandet av en modell för en kundtjänst som fungerar på flera plattformar fortsätter. Personalens kompetens fördjupas framför allt när det gäller kundkontroll och kunskapen om gemensamma Kieku-processer. |
| Samarbetet med andra aktörer inom statsförvaltningen intensifieras i syfte att förenhetliga och förbättra ekonomi- och personalförvaltningsprocesserna. | Ibruktagandet av Kieku-systemet och utvecklandet av gemensamma processer fortsätter. Ibruktagandet av den enhetliga Kieku-verksamhetsmodellen inom verksamheten säkerställs. En utveckling i enlighet med riktlinjerna i finansförvaltning 2020-projektet främjas. Skapandet av ett servicenätverk som stöder en effektiv serviceproduktion inleds. De IKT-tjänster som används av Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning organiseras så att de bildar ett eget resultatområde. En överföring av ägandet av M2-systemet till Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning genomförs. |
| Servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten producerar de icke branschspecifika IKT-tjänsterna för statsförvaltningen. IKT-tjänsterna är konkurrenskraftiga, högklassiga, ekologiska, datasäkra och motsvarar kundernas behov. Med hjälp av högklassiga, funktionssäkra och enhetliga infrastrukturtjänster kan servicecentrets kunder producera högklassiga och funktionssäkra tjänster för medborgare och sammanslutningar. Ämbetsverkens och inrättningarnas dataadministrationsledning kan fokusera på att utveckla datasystem för den centrala verksamheten. I servicecentrets verksamhet eftersträvas besparingar inom produktionen av icke branschspecifika IKT-tjänster. | I produktionen av tjänster beaktas speciellt de särskilda krav som statsförvaltningens säkerhet och beredskap ställer. Infrastrukturtjänsterna förenhetligas stegvis, vilket möjliggör kompatibla lösningar mellan statens olika ämbetsverk och inrättningar liksom också organisatoriska förändringar inom statsförvaltningen. Servicecentret erbjuder goda utvecklings- och karriärmöjligheter för de personer som producerar IKT-tjänster för staten. |
01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 30 550 000 euro.
Förklaring:
Mål för resultatet av verksamheten
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Effekt | |||
| Skuldhantering, resultat | >0 | >0 | >0 |
| Den förväntade pensionsåldern1) | 62 år 1 mån. | 62 år 4 mån. | 62 år 6 mån. |
| Förväntad arbetsförmåga1), % | 79 | 78 | 78 |
| Produktion och kvalitetsledning | |||
|---|---|---|---|
| Medeltalen av de oviktade allmänna vitsorden för kundtillfredsställelsen, skala 4—10 | 7,95 | 7,5 | 7,5 |
| Handläggningstiden för olycksfallsersättningar i 80 % av besluten, dagar | 34 | 24 | 18 |
| Handläggningstiden för rättelser av livränta, mån. | 1,8 | 1,8 | 1,52) |
| Handläggningstiden för brottsskadeersättningar, mån. | 6,4 | 6 | 63) |
| Uppföljning av användningen av Suomi.fi, antalet besök/mån. | 210 653 | 205 000 | 215 000 |
| Funktionell effektivitet | |||
| Grad av spridning för den elektroniska ekonomi- och personalförvaltningen, % | 90 | 90 | 90 |
| Grad av spridning för Kieku, årsv. i de bokföringsenheter som infört det | 1 300 | 14 000 | 35 000 |
| Hantering och utvecklande av personalresurser | |||
| Årsverken under omkostnadsmomentet, årsv. | 337 | 347 | 4) |
1) Målet är den förväntade arbetsförmågan för föregående år, t.ex. är målet för 2012 värdet för den förväntade arbetsförmågan för 2011.
2) Det finns inte tillgång till jämförbara uppgifter.
3) Målet har tillsammans med justitieministeriet satts till 6 månader 2013–2014 och till 5 månader 2015.
4) Antalet årsverken beror på de anpassningsåtgärder som man kommer överens om med finansministeriet.
Vid dimensioneringen av anslaget har det beaktats att uppgifterna vid Statskontoret minskar i enlighet med vad som överenskoms med finansministeriet samt att Rondo-serviceuppgifterna överförs från Statens IT-servicecentral.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 41 047 | 36 780 | 43 998 |
| Bruttoinkomster | 12 002 | 8 857 | 13 448 |
| Nettoutgifter | 29 045 | 27 923 | 30 550 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 4 460 | ||
| — överförts till följande år | 1 570 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
| — intäkter av försäljningen av prestationer | 8 583 | 5 146 | 5 090 |
| — övriga intäkter | 3 406 | 3 711 | 8 358 |
| Intäkter sammanlagt | 11 989 | 8 857 | 13 448 |
|---|---|---|---|
| Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
| — särkostnader | 9 061 | 5 368 | 9 459 |
| — andel av samkostnader | 8 907 | 4 419 | 5 644 |
| Kostnader sammanlagt | 17 968 | 9 787 | 15 103 |
| Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | -5 979 | -930 | -1 655 |
| Kostnadsmotsvarighet, % | 67 | 91 | 89 |
Referensår 2012 i kostnadsmotsvarighetskalkylen för den avgiftsbelagda verksamheten omfattar den verksamhet som täcks med omkostnaderna för pensioner och som 2013 inte längre sköts vid Statskontoret i och med att verksamheten överförts till Keva den 1 januari 2013.
(De direkta årsverkena för den avgiftsbelagda verksamheten är för Statskontorets del ca 42 år 2014, utöver vilket det även riktas indirekta årsverken till den avgiftsbelagda verksamheten.)
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Intäkter av den samfinansierade verksamheten, finansiering från andra statliga ämbetsverk | 17 313 | 27 947 | 20 443 |
| Totala kostnader för projekt | 17 313 | 27 947 | 20 443 |
| Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) | 0 | 0 | 0 |
|---|---|---|---|
| Självfinansieringsandel, % | 0 | 0 | 0 |
I kalkylen ingår poster med särskild finansiering som aktiveras i balansräkningen till ett belopp av 7,0 miljoner euro år 2012 och 6,7 miljoner euro år 2014.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Anpassning av verksamheten (överföring från moment 28.01.21) | 1 000 |
| Finansiering av nödvändig verksamhet | 4 000 |
| Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -87 |
| Lönejusteringar | 123 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -91 |
| Nivåförändring | -2 318 |
| Sammanlagt | 2 627 |
| 2014 budget | 30 550 000 |
| 2013 I tilläggsb. | 2 900 000 |
| 2013 budget | 27 923 000 |
| 2012 bokslut | 26 155 000 |
03. Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 089 000 euro.
Förklaring:Målet för resultatet av verksamheten inom finanscontrollerfunktionen är att säkerställa att regeringens årsberättelse ger riktiga och tillräckliga uppgifter om statens resultat. Den interna kontrollen och riskhanteringen ska stärkas som ett led i processen med resultatstyrning och redovisningsskyldighet. Den revisionsmyndighet som finns i anslutning till finanscontrollerfunktionen ska utifrån de kontroller av system och projekt som myndigheten ansvarar för lämna en rapport till EU-kommissionen om hur strukturfondernas administrations- och kontrollsystem fungerar och göra en årlig sammanfattning enligt gemenskapens budgetförordning om de kontroller och förklaringar som strukturfonderna har tillgång till.
Mål för hantering och utvecklande av personalresurser
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Antal anställda, årsv. | 10 | 10 | 10 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet | -2 |
| Lönejusteringar | 3 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -3 |
| Sammanlagt | -2 |
| 2014 budget | 1 089 000 |
| 2013 budget | 1 091 000 |
| 2012 bokslut | 1 079 000 |
06. Omkostnader för Statens IT-servicecentral (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 2 454 000 euro.
Förklaring:De tjänster som Statens IT-servicecentral tillhandahåller är avgiftsbelagda med undantag för de elektroniska tjänster som tillhandahålls för att påskynda utvecklingen av informationssamhället och den elektroniska kommunikationen och som i första hand finansieras med anslag under detta moment. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats att de elektroniska tjänsterna har ökat särskilt i kommunsektorn.
Prissättningen av avgiftsbelagda tjänster grundar sig på ett självkostnadspris enligt totalkostnaderna, som innefattar kostnaderna för producerande av tjänsterna och nödvändigt utvecklingsarbete. I självkostnadspriset ingår inte beredskap för affärsrisker, såsom utgifter för oförutsedda datasystem. I prissättningen har man inte heller berett sig på ersättningsinvesteringar enligt systemens livscykel.
Investeringsutgifterna i anslutning till utvecklandet av statsförvaltningens gemensamma IT-tjänster har budgeterats under moment 28.70.01 och 02.
Mål för resultatet av verksamheten
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Produktion och kvalitetsledning | |||
| Medeltalen av de oviktade allmänna vitsorden för kundtillfredsställelsen, skala 1—5 | 2,5 | 2,8 | 3 |
| Antal händelser i VETUMA, händelser/år | 1 225 000 | 6 500 000 | 30 000 000 |
| Funktionell effektivitet | |||
|---|---|---|---|
| Statens IT-servicecentrals kritiska servermiljöers tillgänglighet, % av den totala tiden | 99,98 | 99,5 | 99,5 |
| Statens IT-servicecentrals datakommunikationsnäts kritiska aktivutrustnings tillgänglighet, % av den totala tiden | 99,99 | 99,95 | 99,95 |
| VyVi:s servermiljös tillgänglighet, % av den totala tiden | 99,95 | 99,9 | 99,9 |
| Hantering och utvecklande av personalresurser | |||
| Årsverken under omkostnadsmomentet, årsv. | 95 | 87 | 89 |
| De övriga målen presenteras i förklaringsdelen till Statskontorets omkostnadsmoment 28.20.01 |
Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats att de elektroniska tjänsterna har ökat särskilt i kommunsektorn och den redan gjorda överföringen av Suomi-fi-tjänsten till moment 28.20.01. Vid ingången av 2014 överförs ägandet av och serviceuppgifterna för Rondo-systemet till Statskontoret samtidigt som ägandet av och serviceuppgifterna för M2-systemet överförs till Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 29 284 | 28 326 | 24 386 |
| Bruttoinkomster | 24 839 | 26 362 | 21 932 |
| Nettoutgifter | 4 445 | 1 964 | 2 454 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 4 103 | ||
| — överförts till följande år | 4 117 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer | 23 792 | 25 862 | 24 119 |
| Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
| — särkostnader | 19 478 | 22 108 | 21 016 |
| — andel av samkostnader | 5 300 | 5 490 | 4 624 |
| Kostnader sammanlagt | 24 778 | 27 598 | 25 640 |
|---|---|---|---|
| Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | -986 | -1 736 | -1 521 |
| Kostnadsmotsvarighet, % | 96 | 94 | 94 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Intäkter av den samfinansierade verksamheten, finansiering från andra statliga ämbetsverk | 5 295 | 7 910 | 5 935 |
| Totala kostnader för projekt | 4 571 | 7 910 | 5 935 |
|---|---|---|---|
| Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) | 724 | 0 | 0 |
| Självfinansiering, % | 16 | 0 | 0 |
I kalkylen ingår poster med särskild finansiering som aktiveras i balansräkningen till ett belopp av 2,4 miljoner euro år 2012, 0,8 miljoner euro år 2013 och 0,6 miljoner euro år 2014.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -6 |
| Nivåförändring | 496 |
| Sammanlagt | 490 |
| 2014 budget | 2 454 000 |
| 2013 budget | 1 964 000 |
| 2012 bokslut | 4 459 000 |
07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 2 000 000 euro.
Förklaring:
Mål för resultatet av verksamheten
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Produktion och kvalitetsledning | |||
| Inköpsfakturor, st. | 1 570 381 | 1 547 000 | 1 552 000 |
| Försäljningsfakturor (alla), st. | 253 951 | 313 000 | 379 000 |
| Löneuträkningar, st. | 1 269 162 | 1 249 000 | 1 298 900 |
| Administrering av anställningsförhållande (inledda och avslutade tjänsteperioder), st. | 70 842 | 72 200 | 44 100 |
| Kundtillfredsställelse | 3,65 | 3,9 | 3,75 |
| Funktionell effektivitet | |||
|---|---|---|---|
| Inköpsfakturor, st./årsv. | 11 926 | 12 100 | 12 500 |
| Försäljningsfakturor (alla), st./årsv. | 10 625 | 13 600 | 13 800 |
| Löneuträkningar, st./årsv. | 8 445 | 9 300 | 8 500 |
| Administrering av anställningsförhållande, st./årsv. | 1 200 | 1 110 | 1 200 |
| Totalproduktivitetsindex | 104,76 | 105,65 | 104,92 |
| Hantering och utvecklande av personalresurser | |||
| Årsverken | |||
| Basverksamhet | 722 | 800 | 731 |
| Ökat behov av Kieku | 2 | 10 | 10 |
| Sjukfrånvaro, dagar/årsv. | 10,2 | <10 | <10 |
| Arbetstillfredsställelseindex, 1—5 VM Baro | 3,21 | 3,3 | 3,4 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 51 207 | 57 561 | 56 881 |
| Bruttoinkomster | 51 542 | 55 561 | 54 881 |
| Nettoutgifter | -335 | 2 000 | 2 000 |
| Poster som överförs | |||
|---|---|---|---|
| — överförts från föregående år | - | ||
| — överförts till följande år | - |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer | 51 542 | 53 590 | 54 881 |
| Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | 52 176 | 53 590 | 56 875 |
|---|---|---|---|
| Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | -634 | 0 | -1 994 |
| Kostnadsmotsvarighet, % | 99 | 100 | 96 |
| 2014 budget | 2 000 000 |
| 2013 budget | 2 000 000 |
| 2012 bokslut | -335 150 |
08. Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 598 000 euro.
Anslaget får användas för utgifter som föranleds servicecentret för införandet av Kieku-datasystemet.
Förklaring:Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och Statskontoret genomför en standardiserad ibruktagningstjänst inom Kieku-datasystemet som kan tas i bruk som sådan vid alla ämbetsverk och inrättningar. De resurser som behövs för projektet måste delvis skaffas som köptjänster.
| 2012 utfall |
2013 mål |
2014 mål |
|
| Årsverken | 12 | 20 | 20 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2012 utfall |
2013 ordinarie budget |
2014 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 650 | 800 | 598 |
|---|---|---|---|
| Bruttoinkomster | 0 | 0 | 0 |
| Nettoutgifter | 650 | 800 | 598 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 1 142 | ||
| — överförts till följande år | 1 492 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Nivåförändring | -200 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -2 |
| Sammanlagt | -202 |
| 2014 budget | 598 000 |
| 2013 budget | 800 000 |
| 2012 bokslut | 1 000 000 |
09. Omkostnader för servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 3 000 000 euro.
Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag som gäller ordnandet av gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster för staten.
Avsikten är att servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Till den nya myndighet som inrättas genom lagen koncentreras de icke branschspecifika IKT-tjänsterna inom statsförvaltningen. Det sker överföringar från uppskattningsvis 80 ämbetsverk och inrättningar åren 2014—2016. Anslaget används för inledandet av verksamheten vid servicecentret och till skapandet av förutsättningar för serviceproduktion innan övergången till kundfinansierad serviceproduktion. De budgetändringar som krävs till följd av överföringarna av uppgifter från ämbetsverk och inrättningar sker kostnadsneutralt i ett senare skede.
Avsikten är ca 630 årsverken ska överföras till myndigheten före utgången av 2014. Antalet årsverken beräknas uppgå till ca 1 300 vid utgången av 2015. Intäkterna av myndighetens verksamhet beräknas uppgå till ca 267 miljoner euro år 2015, medan utgifterna ligger på ca 265 miljoner euro.
Mål för resultatet av verksamheten
| 2014 mål |
|
| Produktion och kvalitetsledning | |
|---|---|
| Kundtillfredsställelse, skala 1—5 | 4 |
| Funktionell effektivitet och serviceförmåga | |
| Arbetsstationstjänster | Priset konkurrenskraftigt jämfört med ordinarie pris i branschen |
| Användartjänster | Priset konkurrenskraftigt jämfört med ordinarie pris i branschen |
| Hantering och utvecklande av personalresurser | |
| Sjukfrånvaro, dagar/årsv. | 8 |
| Arbetstillfredsställelse (skala 1—5) | 3,5 |
| Årsverken vid utgången av 2014 | 630 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2014 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 129 400 |
|---|---|
| Bruttoinkomster | 126 400 |
| Nettoutgifter | 3 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Servicecentret för icke branschspecifika IKT-tjänster | 3 000 |
| Sammanlagt | 3 000 |
| 2014 budget | 3 000 000 |
10. Investeringsutgifter för servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 000 000 euro.
Anslaget får användas för investeringsutgifter för servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten.
Förklaring:Anslaget används för utvecklandet av serviceproduktionen och tjänsterna när det gäller de gemensamma grundläggande informationstekniktjänsterna och informationssystemtjänsterna för staten.
De investeringsutgifter som hänför sig till de uppgifter som koncentreras till den nya myndigheten ska i huvudsak täckas genom överföringar från anslag för motsvarande ändamål vid ämbetsverken och inrättningarna. De budgetändringar som krävs till följd av överföringarna görs senare.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| IKT-licenser (investeringsutgifter) | 500 |
| IKT-utrustning (investeringsutgifter) | 500 |
| Sammanlagt | 1 000 |
| 2014 budget | 1 000 000 |
88. Senatfastigheter
Under momentet beviljas inget anslag.
Senatfastigheter är ett statligt affärsverk inom finansministeriets förvaltningsområde. Enligt lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska Senatfastigheter tillhandahålla lokalservice och andra tjänster i omedelbar anknytning till den för statliga ämbetsverk och inrättningar, fonder utanför statsbudgeten och andra statliga affärsverk liksom för riksdagen och för enheter som lyder under, står under tillsyn av eller verkar i anslutning till riksdagen samt sköta den statliga fastighetsförmögenhet som är i Senatfastigheters besittning. Affärsverket kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet finansieras främst med anslag som tagits in i statsbudgeten.
Senatfastigheters investeringar får medföra utgifter på högst 270 miljoner euro år 2014. Dessutom får Senatfastigheter ingå förbindelser, som under de följande finansåren får medföra utgifter på högst 220 miljoner euro. Investeringarna koncentreras till grundliga renoveringar för att bibehålla byggnadsbeståndets värde och förbättra dess funktionsduglighet. I investeringsramen ingår inte markanvändningsavgifter och inte heller överlåtelseskatt.
Dessutom får Senatfastigheter utan krav på motsäkerhet ställa proprieborgen för dotterbolags lån till ett sammanlagt värde av högst 50 miljoner euro.
Senatfastigheter berättigas att i syfte att finansiera sin verksamhet år 2014 uppta lån enligt 5 § 1 mom. i lagen om statliga affärsverk (1062/2010) till ett belopp av högst 50 miljoner euro netto.
Omstruktureringarna inom statens fastighetsförvaltning fortsätter 2014 så att fastighetsförmögenhet som är i Museiverkets besittning överförs till Senatfastigheters besittning den 1 januari 2014. Det verkliga överföringsvärdet på den fastighetsförmögenhet som överförs är sammanlagt ca 96 miljoner euro och består av sammanlagt ca 245 byggnader eller konstruktioner samt av en areal på ca 369 hektar. Den egendom som överförs bokförs i Senatfastigheters balansräkning som skuldkapital givet på lånevillkor. Statsrådet bemyndigas att fatta närmare beslut om den statliga egendom som överförs.
Förklaring:Senatfastigheters värdegrund är en samhällsansvarig verksamhet som en del av statssamfundet. Uppgiften är att tillhandahålla lokalservice som ekonomiskt, socialt och miljömässigt produceras och prissätts på ett ansvarsfullt sätt.
Senatfastigheters uppgift är att inom statssamfundet vara sakkunnig i frågor som gäller arbetsmiljö och lokaler. Målet är att erbjuda allt mer kundorienterade sakkunnigtjänster med anknytning till arbetsmiljöer och andra tjänster med nära anknytning till lokaler. Till kärnområden i verksamheten hör övertagandet av rollen som statens sakkunniga i frågor som gäller arbetsmiljö och lokaler, svarandet mot utmaningar som gäller hållbar utveckling och förbättrandet av den interna effektiviteten. Rollen som sakkunnig i frågor som gäller arbetsmiljö och lokaler konkretiseras i ett kundpartnerskap där man tillsammans utvecklar lämpliga arbetsmiljöer för verksamheten samt ger kunderna stordriftsfördelar bl.a. i form av besparingar i lokalanskaffningsutgifterna. För effektiv ledning och utveckling i fråga om lokaler behövs omfattande och enhetlig information om lokalerna, deras antal, kostnader och energiförbrukning. I detta syfte har Senatfastigheter skapat en informationstjänst för förvaltningen av lokaler att användas av hela statsförvaltningen.
För utvecklande och effektiviserande av statens interna fastighetsförvaltning är avsikten att den statliga fastighetsförmögenhet som Museiverket är ägarebesittare till ska koncentreras till Senatfastigheter och Forststyrelsen. Senatfastigheter hyr till Museiverket ut de fastigheter som verket behöver i sin verksamhet. Förslagen till anslag för hyrning finns under moment 29.80.20. Arrangemanget är en del av målet i statens fastighetsstrategi att skapa en så omfattande, koncentrerad fastighetsförvaltning som möjligt och det har planerats i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet.
Senatfastigheter är en affärsverkskoncern med 26 fastighetsaktiebolag som dotterbolag.
Finansministeriet har med beaktande av servicemålen och andra verksamhetsmål preliminärt uppställt 98 miljoner euro som resultatmål för Senatfastigheters uthyrningsverksamhet år 2014.
År 2014 intäktsför Senatfastigheter i statsbudgeten sammanlagt 206 miljoner euro i form av intäktsföring av vinst från 2013, borgensavgifter och räntor och amorteringar på lån. I finansieringsplanen för 2014 har räntorna och amorteringarna på statens lån uppskattats till 99 miljoner euro, intäktsföringen av vinst till 100 miljoner euro och borgensavgifterna till 7 miljoner euro. Den upplåning som närmast behövs för finansiering av investeringarna uppgår till högst 50 miljoner euro netto och till högst 340 miljoner euro brutto.
Preliminär investeringsplan för 2014 som grundar sig på resultat- och finansieringsplanen (mn euro)
| Investeringar i reparationer som förbättrar byggnadsbeståndets värde och användbarhet | 190 |
| Investeringar i nybyggnader | 80 |
| Sammanlagt | 270 |
Tabell med jämförelsetal (inkl. försäljningsvinster och försäljningsförluster)
| 2012 utfall affärsverk |
koncern | 2013 prognos affärsverk |
koncern | 2014 uppskattning affärsverk |
koncern | |
| Omsättning, mn € | 620 | 628 | 608 | 616 | 631 | 637 |
| Hyresbidrag, mn € | 351 | 323 | 341 | |||
| — % av omsättningen av hyresverksamheten | 62,7 | 57,9 | 57,9 | |||
| Rörelsevinst, mn € | 186 | 185 | 185 | 184 | 189 | 189 |
| — % av omsättningen | 30,1 | 29,5 | 30,4 | 29,9 | 30,0 | 29,7 |
| Räkenskapsperiodens resultat, mn € | 134 | 141 | 128 | 135 | 128 | 136 |
| — % av omsättningen | 21,7 | 22,5 | 21,1 | 21,9 | 20,3 | 21,4 |
| — % av grundkapitalet | 20,0 | 21,0 | 19,1 | 20,1 | 19,0 | 20,2 |
| Intäktsföring i statsbudgeten, mn € | 130 | 120 | 100 | |||
| Nettoavkastning, % | 8,6 | 7,9 | 8,0 | |||
| Avkastning på investerat kapital, % av hela verksamheten | 4,3 | 4,4 | 4,1 | 4,3 | 4,1 | 4,2 |
| Avkastning på investerat kapital, % av uthyrningsverksamheten | 3,2 | 3,5 | 3,6 | |||
| Avkastning på eget kapital, % | 4,5 | 4,7 | 4,2 | 4,4 | 4,2 | 4,4 |
| Soliditet, % | 65,3 | 64,3 | 65,2 | 64,2 | 63,3 | 62,3 |
| Balansomslutning, mn € | 4 640 | 4 692 | 4 728 | 4 778 | 4 848 | 4 898 |
| Investeringar, mn € | 196,0 | 196,0 | 270,0 | 270,0 | 270,0 | 270,0 |
| Investeringar i % av omsättningen | 31,6 | 31,2 | 44,4 | 43,8 | 42,8 | 42,4 |
| Antal anställda | 251 | 253 | 263 | 265 | 266 | 268 |
Inkomstmoment gällande affärsverket (mn euro)
| 2012 utfall |
2013 prognos |
2014 uppskattning |
|
| Intäktsföring under inkomstmoment | |||
| 12.28.99 Borgensavgifter | 6,0 | 6,5 | 7,0 |
| 13.01.04 Räntor | 24,6 | 21,6 | 21,0 |
| 13.05.01 Intäktsföring av vinst | 130,0 | 120,0 | 100,0 |
| 15.01.02 Lån | 110,1 | 71,9 | 78,0 |
| Sammanlagt | 270,7 | 220,0 | 206,0 |
| 2014 budget | — |
| 2013 I tilläggsb. | — |
| 2013 budget | — |
| 2012 bokslut | — |