Statsbudgeten 2014

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatten är kommunerna och församlingarna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2014 görs upp på basis av företagens uppskattade resultatutveckling från 2012 till 2014. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2012 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under exceptionellt kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 och till lagar om ändring av vissa skattelagar. Det föreslås att samfundsskattesatsen sänks från 24,5 procent till 20 procent. Ändringen beräknas kalkylmässigt sänka de totala intäkterna från samfundsskatten med ca 870 miljoner euro på årsnivå. Hela bortfallet av skatteintäkter drabbar statens utdelning, eftersom kommunerna och församlingarna kompenseras för bortfallet av skatteintäkter till följd av den sänkta skattesatsen genom att deras utdelning av samfundsskatten höjs och statens utdelning sänks i motsvarande grad. Sänkningen av samfundsskattesatsen beräknas ha en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten och därmed även innebära en utvidgning av samfundsskattebasen. Samfundsskattebasen beräknas öka även av orsaker som gäller skattekonkurrensen när företagens incitament att hålla kvar produktionen i Finland ökar och vinster i större utsträckning än tidigare beskattas i Finland. Skattebaserna beräknas öka även av produktionsorsaker när företagen investerar och sysselsätter i större utsträckning. Det ekonomiska läget är dock svagt och tillväxtprognosen för exporten och den inhemska efterfrågan är fortfarande försvagad. De positiva effekter på tillväxten som sänkningen av samfundsskattesatsen har blir synliga först när ekonomin återhämtar sig. Dessutom har många företag gått med förlust i och med recessionen. Förlusterna innebär att företagens beskattningsbara inkomster under de kommande åren minskar. Till följd av detta blir de positiva effekterna i fråga om intäkterna från samfundsskatten synliga med en viss fördröjning genom ekonomisk tillväxt och när flera företag betalar skatt till Finland.

Kommunernas utdelning av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter och församlingarnas utdelning med 0,8 procentenheter för skatteåren 2009—2011. Statens utdelning sänktes i motsvarande grad. Skatteåren 2012—2015 tillämpas temporärt en utdelning som har höjts med 5 procentenheter för kommunerna och med 0,4 procentenheter för församlingarna. Statens utdelning sänks i motsvarande grad. Statens utdelning av intäkterna från samfundsskatten minskar därför 2014 med ca 210 miljoner euro på årsnivå.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen propositioner med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, där det föreslås att representationsutgifter inte längre ska vara avdragbara utgifter, lag om ändring av avskrivningarna av långsiktiga investeringar så att de görs per nyttighet och lag om skatteavdrag för utbildningskostnader. I propositionen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet föreslås det dessutom att rätten att dra av ränteutgifter begränsas ytterligare. Slopandet av rätten att dra av representationsutgifter beräknas öka inflödet av samfundsskatt med 8 miljoner euro år 2014, begränsningen av rätten att dra av ränteutgifter beräknas öka inflödet med 16 miljoner euro och ändringen av avskrivningarna av långsiktiga investeringar beräknas öka inflödet med 4 miljoner euro. Skatteavdraget för utbildningskostnader beräknas minska intäkterna från samfundsskatten med 11 miljoner euro år 2014. De övriga skattetagarna kompenseras för de förändringar i skatteintäkterna som åtgärderna medför genom att utdelningen av samfundsskatten ändras. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av de ovannämnda ändringarna av beskattningsgrunderna.

Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till ändring av lagen om rundradioskatt och vissa lagar som har samband med den. Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in 22 miljoner euro på årsnivå i samband med samfundsbeskattningen.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. De ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft vid ingången av 2014 beräknas avspegla sig i skatteintäkterna för skatteåret 2014 på så sätt att 20 % inflyter som förskott 2014 och ca 80 % hänförs till skatteutfallet 2015. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2014 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2013 och 2012.

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 560 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 250 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.