Statsbudgeten 2014

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senaste verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2011, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Skatteprognosen för 2014 grundar sig på prognosen över utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna med beaktande av ändringarna i beskattningsgrunderna samt uppgifter om skatteutfallet 2012 och 2013.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. Löneinkomsterna beräknas öka med ca 2,4 % år 2014. En annan betydande post bland förvärvsinkomsterna är pensionsinkomsterna, som under de närmaste åren beräknas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som går i pension årligen ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten stiger. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 och till lagar om ändring av vissa skattelagar. I enlighet med propositionen lindras beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom att maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs med 30 euro och avdragets inflödesprocent med 0,1 procentenheter samt maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen med 30 euro. Dessutom föreslås det att hushållsavdragets högsta belopp ska höjas med 400 euro till 2 400 euro.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en reform av beskattningen av utdelningsinkomster. Enligt propositionen är 85 % av utdelningsinkomsterna från offentligt noterade bolag skattepliktiga kapitalinkomster vid beskattningen av privatpersoner. Enligt den gällande lagstiftningen är den skattepliktiga andelen 70 %. Utdelningarna från andra än offentligt noterade bolag beskattas så att 25 % av en utdelning som motsvarar en årlig avkastning på 8 % beräknad på det matematiska värdet på aktierna är skattepliktig kapitalinkomst, dock högst till ett belopp av 150 000 euro. Av den utdelning som överstiger detta eurobelopp är 85 % skattepliktig kapitalinkomst.För den del som överskrider den årliga avkastningen på 8 procent beräknad på det matematiska värdet på aktierna utgör vinstutdelningen däremot skattepliktig förvärvsinkomst till 75 procent. I reformen kvarstår utdelning som beskattas som förvärvsinkomst och dessutom minskas området för skattelättnader med en procentenhet och den skattepliktiga andelen av den utdelning som överskrider gränsen för skattelättnad höjs med 5 procentenheter. Dessutom föreslås det att kapitalbeskattningen skärps så att inkomstgränsen för den högre skattesatsen (32 %) sänks med 10 000 euro till 40 000 euro. Sänkningen av samfundsskattesatsen ökar de utdelningsbara medlen, vilket beräknas öka de utdelningar som betalas till fysiska personer. Även ändringen i grunderna för beskattningen av vinstutdelning påverkar företagarnas beslut om betalning av lön och vinstutdelning.

Regeringen överlämnar till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av rundradioskatten och vissa lagar som har samband med den. I propositionen föreslås det att beskattningsgrunden i euro för rundradioskatt för personer höjs med 2,1 %. Det minsta belopp som debiteras höjs således från 50 euro till 51 euro och skattens högsta belopp höjs från 140 euro till 143 euro. Avsikten är att i samband med beskattningen av förvärvsinkomster samla in 490 miljoner euro i rundradioskatt. Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Uppskattningar om den rundradioskatt som ska samlas in från samfunden presenteras under inkomstmoment 11.01.02 (samfundsskatt).

Som en del av anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna görs det i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster inga justeringar enligt inflation och inkomstnivå år 2014.

I enlighet med den gällande lagstiftningen begränsas rätten att dra av räntorna på bostadslån med fem procentenheter och maximibeloppet för de skattefria kilometerersättningarna sänks ytterligare. Under 2014 får 75 % av räntan på ett bostadslån dras av. Från och med 2014 fastställer Skatteförvaltningen särskilt maximibeloppet för den del av den skattefria kilometerersättningen som överstiger 15 000 körkilometer. Till de delar som överstiger gränsen är det skattefria beloppet 55 procent av det maximibelopp för kilometerersättning som Statens arbetsmarknadsverk beräknat.

De effekter som ändringarna har för statens intäkter av inkomstskatten anges i tabellen nedan. Grundavdraget görs vid kommunalbeskattningen och det påverkar inte statens skatteintäkter.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår. Det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. Merparten av skatterna för ett skatteår inflyter dock under kalenderåret i fråga, i form av förskottsinnehållning och förskott. Under det år som följer på skatteåret inflyter förskottskompletteringarna och en del av kvarskatterna. Inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka när beskattningen slutförts. De medel som inflyter under momentet påverkas också av de rättelser av skattetagarnas utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna under kalenderåret och det föregående skatteåret. Under skatteåret tillämpas vid redovisningen en beräknad utdelning baserad på skatteinkomstprognoserna. Utdelningen rättas vid behov när prognoserna ändras under skatteåret.

Statens utdelning består av statens skatteandel av skatten inom redovisningshelheten skatt på förvärvs- och kapitalinkomster (statens progressiva förvärvsinkomstskatt, kapitalinkomstskatten, rundradioskatten för personer, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringsavgifterna). Det slutliga skattebeloppet för skatteåret klarnar först när beskattningen har slutförts i oktober det år som följer på skatteåret. En slutlig rättelse av den skattemängd som redovisas till skattetagarna (s.k. debiteringsredovisning) görs när beskattningen är klar.

Osäkerheten i skatteinkomstprognosen hänför sig till stor del till prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2014 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2012. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Till förvärvs- och kapitalinkomstskatterna hänför sig 49 olika skatteutgifter. För 37 skatteutgifter är det möjligt att bedöma den sänkande effekt skatteutgiften har på skatteintäkterna. I tabellen nedan anges den sänkande effekt som skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstsbeskattningen har på statens intäkter av inkomstskatten. Många av skatteutgifterna i tabellen minskar dessutom intäkterna av kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Under 2014 kommer det att göras sådana ändringar i grunderna för skatteutgifterna som bedöms öka skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalbeskattningen med ca 83 miljoner euro sammanlagt. Av denna summa hänför sig en minskning på ca 48 miljoner euro till statens inkomstskatteintäkter. Sådana ändringar i skatteutgifterna som påverkar den skatt som inflyter till staten är höjningen av arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget samt de ytterligare begränsningarna av rätten att dra av ränta och av kilometerersättningarna.

Det beräknas att skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 14,5 miljarder euro 2014 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 2,3 miljarder euro). Effekten på statsskatterna är ca 7,6 miljarder euro.