Siirry sisältöön
Sisällysluettelo
   Numerotaulu
     Tuloarviot
     Määrärahat
       21. Eduskunta
         10. Yleissivistävä koulutus
         20. Ammatillinen koulutus
         30. Aikuiskoulutus
         70. Opintotuki
         80. Taide ja kulttuuri
              32. Valtionosuudet museoille
              50. Eräät avustukset
              70. Kaluston hankinta
         90. Liikuntatoimi
         91. Nuorisotyö
       36. Valtionvelan korot

Talousarvioesitys 2014

29. UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

De statsandelar och statsunderstöd som beviljas inom undervisningsministeriets förvaltningsområde budgeteras 2006 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Verksamhetsmiljö

Finlands internationella framgångar bygger på högtstående utbildning och forskning, kreativitet och en livskraftig nationell kultur samt modern informations- och kommunikationsteknik. Förändringen i befolkningsstrukturen ökar de ungas ansvar för samhällsutvecklingen. Ett minskat antalet elever i grundskoleåldern leder till ett minskat antal elever i den grundläggande utbildningen. Den avgång från arbetslivet som beror på befolkningens stigande medelålder inverkar också på utbildningsbehoven. Tillgången på arbetskraft försvåras. Arbetsuppgifterna utvecklas på alla områden mot allt högre krav på kunnande och kompetens. När arbetskraften och tjänsterna koncentreras finns det en risk för regional obalans mellan behovet av arbetskraft och utbildningen. Utvecklingen i fråga om informationssamhället medför utmaningar när det gäller utvecklandet av nätinnehåll och nättjänster, förbättrandet av färdigheter i fråga om informationssamhället och förverkligandet av demokrati och samhällelig jämlikhet. Befolkningens stigande medelålder ökar vikten av att arbets- och funktionsförmågan upprätthålls.

Budgetpropositionens utgångspunkter

Undervisningsministeriet driver regeringens utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts-, och ungdomspolitik tillsammans med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet och sammanslutningar inom verksamhetsområdet. Till förvaltningsområdets värderingar hör bildning, jämlikhet, skapande och välmåga. Målet är att öka bildningen, vilken en hållbar ekonomisk tillväxt och Finlands andliga och materiella välfärd bygger på.

Inom undervisningsministeriets ansvarsområde har man i effektmålen beaktat regeringsprogrammet, regeringens strategidokument, utvecklingsplanen för utbildning och forskning samt andra principbeslut av statsrådet.

Strategiska nyckelområden inom undervisningsministeriets ansvarsområde

Utbildningsmässig och kulturell jämlikhet främjas genom att man strävar efter att trygga möjligheterna till utbildning och kulturtjänster för de olika befolkningsgrupperna och regionerna. Förverkligandet av grundtryggheten i utbildningen stärks. Tillgången och tillgängligheten till samt utbudet av kultur-, konst-, idrotts- och ungdomsarbetstjänster utvecklas.

Samhällets kulturella och ekonomiska konkurrenskraft främjasgenom att man ökar kunnandet och skapar förutsättningar för innovationsverksamhet. Målet är att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och förlänga tiden i arbetslivet. Informationssamhällets funktionsduglighet stärks. Innovationsgrunden för ett kreativt välfärdssamhälle stärks med hjälp av forskning och kulturella medel.

Befolkningens andliga och fysiska välfärd samt delaktighet och deltagande i samhället främjas. Vuxnas möjligheter att studera ökas. En hälsosam och trygg uppväxtmiljö för barnen främjas, levnadsförhållandena för de unga förbättras och förebyggandet av utslagning fortsätter. Befolkningens hälsa och funktionsförmåga främjas. Integrationen av invandrare främjas. Verksamhetsförutsättningarna för religiösa samfund stöds.

Samhälleliga effektmål

Utbildnings- och vetenskapspolitik

Målet med utbildnings- och vetenskapspolitiken är att stärka Finlands konkurrenskraft och kunnande som främjar välfärden.

Prioriteringarna i utbildningen består i att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet, stöda och handleda barn och unga samt förbättra utbildningsmöjligheterna för vuxna. Förlängning av tiden i arbetslivet främjas såväl genom en effektivare placering av unga i utbildning och arbetslivet som genom ökade utbildningsmöjligheter för den vuxna befolkningen i arbetsför ålder. Målet är att

  • minst 96 % av dem som avslutar grundskolan under samma år inleder studier i gymnasiet, i yrkesutbildning eller i grundskolans påbyggnadsundervisning,
  • avbrytande av studierna minskar och genomströmningen ökar,
  • åldern då högre utbildning inleds sjunker med ett år före utgången av 2008 och studietiden förkortas med minst ett år före utgången av 2012 och
  • andelen av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder som årligen deltar i utbildning stiger till minst 60 % före utgången av 2008.

Företagsamhet, kompetens i fråga om informationssamhället och medborgarinflytande främjas med utbildningspolitiska medel.

Studiestödet utvecklas utifrån de utbildningspolitiska målen. Målet är ett sporrande studiestöd som främjar planmässiga studier på heltid och kortare studietider.

Utbildningsgarantin: personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning
  2000 2003 2006
(mål)
       
Studerande i yrkesutbildning (%) 36,3 37,0 37,5
Studerande i gymnasieutbildning (%) 53,7 55,1 54,5
Studerande i grundskolans påbyggnadsundervisning (%) 3,0 2,4 3,0
Studerande som övergår till utbildning som leder till examen eller till grundskolans påbyggnadsundervisning sammanlagt (%) 93,0 94,5 95
Studerandeantal 61 650 57 550 63 350

Avbrytande av utbildning som leder till examen (%)1)
  2001 2003 2006
(mål)
       
Gymnasieutbildning 2,4 2,0 2,0
Grundläggande yrkesutbildning2) 11,7 10,2 9,0
Yrkeshögskolestudier 7,2 6,2 6,0
Universitetsutbildning3) 3,8 4,5 4,2

1) Utbildning som lyder under Utbildningsstyrelsen. Studerande som avbryter sina studier helt och inte får en annan studieplats inom utbildningssystemet.

2) I statistiken ingår inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning i specialläroanstalter.

3) Lägre och högre högskoleexamina ingår.

Medelåldern för dem som avlägger högskoleexamen (median)
  2000 2003 2006
(mål)
       
Yrkeshögskoleexamen1) 24,7 25,0 24,5
Högre högskoleexamen 27,1 27,3 27,0

1) Ungas utbildning

Sysselsättning och fortsatta studier bland dem som avlagt examen (%)1)
  2000 2003
(uppskattning)
2006
(mål)
       
Studentexamen 80,3 81,3  82,0
Yrkesinriktad grundexamen 72,0 72,3 74,0
Examen inom yrkesinriktad tilläggsutbildning 84,5 84,9 86,0
Yrkeshögskoleexamen 88,5 87,1  88,0
Universitetsexamen2) 92,6 91,1  92,0
Doktorsexamen 91,9 91,0  92,0

1) Anger situationen i fråga om sysselsättning och placering i fortsatta studier i slutet av året. I granskningen ingår examina som avlagts före slutet av juli ifrågavarande år och under de tre föregående åren.

2) Av de studerande som avlagt högre högskoleexamem.

Statistikuppgifter om förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt utbildning som leder till/förbereder för examen1)
  2001 2003 2006
(uppskattning)
       
Förskoleundervisning      
— antal elever2) 60 550 59 850 58 000
Grundläggande utbildning      
— nya studerande 65 310 61 300 58 100
— studerande som fått avgångsbetyg 63 750 60 830  62 300
— antal studerande2) 581 070 583 130 573 000
Gymnasieutbildning      
— nya studerande 42 790 42 610 43 600
— avlagda studentexamina3) 35 270 35 170  35 200
— antal studerande2) 127 720 120 870  125 000
Grundläggande yrkesutbildning      
— nya studerande 61 440 60 090 62 000
— avlagda examina 33 090 36 040 42 000
— antal studerande2)4) 131 820 142 020 146 000
Yrkesinriktad tilläggsutbildning5)      
— nya studerande 18 330 23 910 27 000
— avlagda examina 12 670 14 957  18 000
— antal studerande 35 420 44 103  49 165
Yrkeshögskoleexamina6)      
— studerande som inlett sina studier 31 890 32 840 32 750
— avlagda examina 17 960 20 500 20 800
— antal studerande7) 112 960 115 790 117 300
     — varav utländska studerande 2 780 3 480 4 500
Högre yrkeshögskoleexamina6)      
— studerande som inlett sina studier - 450 1 200 
— avlagda examina -   220 
— antal studerande2) - 350 900 
Grundexamina vid universitet8)      
— nya studerande 20 650 20 930 20 500 
— avlagda examina 14 040 15 290 17 100 
— antal studerande 138 260 147 090 151 000 
     — varav utländska studerande 2 560 2 890 3 300 
Doktorsexamina vid universitet9)      
— nya studerande - -  
— avlagda examina 1 210 1 260 1 450 
— antal studerande 21 010 22 960 22 500 
     — varav utländska studerande 1 430 1 490 1 700 

1) Utbildning som lyder under Utbildningsstyrelsen.

2) Antal årsstuderande enligt statsandelssystemet.

3) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.

4) Inkluderar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.

5) Omfattar sådan utbildning i skolform och läroavtalsform som leder till yrkesexamen och specialyrkesexamen.

6) Uppgifterna om nya studerande och examina hämtade ur yrkeshögskolornas databas AMKOTA. Uppgifterna om utländska studerande från Statistikcentralen.

7) Inkluderar inte studerande som avlägger högre yh-examen eller specialiseringsstudier eller studerande inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen, källa databasen AMKOTA.

8) Omfattar studerande för lägre och högre högskoleexamina och dessa examina, källa universitetens databas KOTA.

9) Omfattar alla postgraduala studerande (även licentiater), källa databasen KOTA.

Inom vetenskapspolitiken ligger tyngdpunkten på att stärka internationaliseringen, utveckla forskarutbildningen och forskarkarriärerna samt öka växelverkan mellan vetenskapen och samhället.

Konst- och kulturpolitiken

Förbättrande av förutsättningarna för kreativitet

Målet är att förbättra förutsättningarna för kreativ verksamhet, att på ett mångsidigare sätt fastställa och stärka konstens och kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och att aktivera och stöda verksamhet och åtgärder som anknyter till dessa mål.

Förbättrande av tillgången till konst, kultur och information

Målet är att öka den kulturella mångfalden och förbättra de kulturella rättigheterna, öka tillgången till kulturtjänster för barn och unga, handikappade och minoritetsgrupper samt att trygga nationellt viktiga kultur- och konstinrättningars verksamhet.

Bevarande och skydd av det nationella kulturarvet samt stöd till ett aktivt bruk av det

Målet är att skydda och bevara kulturmiljön och kulturarvet och att öka kulturarvets tillgänglighet och kunskapen om det. Medborgarnas och andra användares delaktighet i kulturarvet stärks genom att tillgången görs mångsidigare och material och tjänster utvecklas.

Stärkande av förutsättningarna för kulturproduktion och av kulturens ställning i informationssamhället

Målet är att stärka den kreativa ekonomin inom kulturens och konstens områden. Den nationella konkurrenskraften och sysselsättningen förbättras genom understöd till produkter och tjänster samt till innehållsproduktion och omsättning inom kulturens områden.

Vissa nyckeltal för konst- och kulturinrättningar som stöds med hjälp av statsandelssystemet (1 000 personer)
  2003
utfall
2004
utfall
2006
uppskattning
       
Åskådare på teatrar som omfattas av teater- och orkesterlagen och på Kansallisteatteri 2 529 2 490 2 500
Antalet besökare i museer med rätt till statsandel och i andra museer som sköts som huvudsyssla 4 523 4 723 4 700
Besökare på symfoniorkestrarna1) och Nationaloperan 945 952 952
Den totala utlåningen vid allmänna bibliotek 108 405 109 753 111 000

1) Inkluderar två orkestrar som inte omfattas av statsandelssystemet.

Idrottspolitiken

Främjande av befolkningens välmåga, hälsa och funktionsförmåga

Målet är att inom alla åldersgrupper skall de som inte motionerar tillräckligt börja motionera regelbundet, att övervikten bland befolkningen skall minska med hjälp av motion och idrott och att samhällsplaneringen skall beakta motionsmiljön. Målet förverkligas genom program som främjar hälsomotion och genom understöd till idrottsorganisationernas verksamhet och genom byggande av idrottsanläggninggar som tjänar breda befolkningsgrupper.

Stärkande av delaktigheten och deltagandet i samhället

Målet är att stöda kvalitets- och innehållsutvecklingen av de riksomfattande idrottsorganisationernas utbildningsverksamhet som en del av utbildningssystemet för motion och idrott så att verksamheten tjänar barns och ungas, hälsomotionens och elitidrottens behov.

Stöd till en etisk och samhällsansvarig elitidrott som siktar på internationella framgångar

Målet är att förbättra elitidrottens förutsättningar genom stöd till utveckling och effektivering av träningssystemen, integrering av handikappidrott på elitnivå och till antidopingverksamhet.

Nyckeltal 2003
utfall
2004
utfall
2006
uppskattning
       
Personer i åldern 15—64 år som motionerar tillräckligt ur hälsosynpunkt (2 ggr/v), %      
— män 58 61 61
— kvinnor 65 65 65
       
Källa: 2003 och 2004 Folkhälsoinstitutet, 2006 UVM

Nyckeltal 2003
utfall
2004
utfall
2006
uppskattning
       
Deltagande i motion och idrott inom frivillig- och medborgarverksamhet åren 1997—98, 2001—02 och 2006, personer      
Alla 435 000 509 000 509 000
— män 265 000 291 000 291 000
— kvinnor 170 000 218 000 218 000
       
Källa: 1997—98, 2001—02 Nationella idrottsundersökningen, Suomen Gallup, 2006 UVM

Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

Stöd till ett aktivt medborgarskap för de unga

Målet när det gäller ett aktivt medborgarskap för de unga är att utveckla den målinriktade verksamheten bland unga i medborgarsamhället. Ett aktivt medborgarskap för de unga främjas i syfte att skapa förutsättningar till deltagande och egna fritidssysselsättningar för alla unga. Målet är att de unga röstar lika aktivt som resten av befolkningen i nationella val.

Stärkande av de ungas sociala identitet

För att förbättra de ungas livskompetens vidtas åtgärder som riktar sig till de unga. Stärkande av den sociala identiteten är målinriktad verksamhet som koncentrerar sig på unga i grupper som löper risk att marginaliseras. Genom verkstadsverksamheten för unga minskas antalet unga arbetslösa och genom förebyggande drogarbete minskas bruket av och experiment med narkotika bland unga.

Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden

De ungas uppväxt- och levnadsförhållanden förbättras genom att regeringen driver en effektivare generationspolitik i fråga om de unga så att de ungas levnadsförhållanden når samma nivå som andra befolkningsgruppers. Uppnåendet av målet följs med hjälp av indikatorer som beskriver de ungas levnadsförhållanden.

Uppföljning: indikatorer för de ungas levnadsförhållanden
Verkstadsverksamhet för unga 2003
utfall
2004
utfall
2006
uppskattning
       
Verkstäder, antal 236 230 220
Antal unga i verkstäder (6 månaders perioder) 7 100 7 000 8 000
Unga som fått studieplats eller arbete, % 50 50 55
Antal arbetslösa unga 35 000 34 800 29 500

Statsandelsreformen

Statsandelssystemet och statsandelsreformen beskrivs i sin helhet i allmänna motiveringen till budgetpropositionen.

Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) ändras som en del av reformen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. En reform som gäller hela statsandelssystemet är en ändring av justeringen av kostnadsfördelningen så att justeringen görs vart fjärde år och statsandelsprocenterna bestäms särskilt vart fjärde år. Uppgifter som inte omfattas av kostnadsfördelningen har fortfarande en fast statsandelsprocent. Dessutom görs de indexjusteringar som motsvarar förändringen i kostnadsnivån enligt fullt belopp.

Kommunernas självfinansieringsandel höjs inte och därför beaktas tidigare ändringar av kommunernas självfinansieringsandelar genom att statsandelsprocenten för undervisnings- och biblioteksväsendet sänks.

Lagarna träder i kraft den 1 januari 2006. Förfarandet för justering av kostnadsfördelningen tilllämpas första gången då statsandelsgrunderna för 2008 fastställs. Förslagen om justering av kostnadsfördelningen och beräkning av index gäller hela finansierings- och statsandelssystemet.

Sättet att beräkna priserna per enhet för den grundläggande utbildningen förenklas och vikten av de olika beräkningsgrunderna för priserna per enhet ändras med koefficienter som fastställs genom förordning av statsrådet. Antalet elever med ett främmande språk som modersmål tas i bruk som en ny grund för gradering av statsandelen för den grundläggande utbildningen.

Resultat och verkan tas i bruk som en bestämningsgrund för finansieringen av yrkesutbildningen.

I priserna per enhet för yrkeshögskolorna beaktas avlagda examina. Den yrkespedagogiska lärarutbildningen beviljas statsandel. Beräkningen av pris per enhet görs enklare och förutsägbarheten inom finansieringen ökas.

I finansieringen av yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna frångår man de särskilda statsandelar som beviljas för anläggningskostnader.

Den bosättningsstrukturgruppering som används vid beräkning av priset per enhet för bibliotek frångås och man övergår till ett pris per enhet. Priset per enhet höjs i de glesast bebodda kommunerna och på grund av en särskild uppgift som åläggs ett bibliotek.

I priserna per enhet för teatrarna görs en indexjustering. De pris per enhet som ligger till grund för statsandelen till teatrar, museer och orkestrar beräknas särskilt för respektive typ av kulturinstitution vart fjärde år fr.o.m. 2008.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2004—2006

    År 2004
bokslut
1000 €
År 2005
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2006
budgetprop.
1000 €

Ändring 2005—2006
    1000 € %
             
01. Undervisningsministeriet 220 230 229 610 240 571 10 961 5
05. Kyrkliga ärenden 2 417 2 542 2 564 22 1
07. Utbildningsstyrelsen 18 403 18 409 18 725 316 2
08. Internationellt samarbete 15 138 10 821 10 569 - 252 - 2
10. Undervisning och forskning vid universitet 1 298 612 1 322 902 1 360 037 37 135 3
20. Yrkeshögskoleundervisning 335 107 353 559 367 158 13 599 4
40. Allmänbildande utbildning 1 800 327 1 900 208 1 958 315 58 107 3
60. Yrkesutbildning 544 209 575 786 639 172 63 386 11
69. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete 303 614 319 523 330 626 11 103 3
70. Studiestöd 740 299 749 544 775 565 26 021 3
88. Vetenskap 238 910 239 883 258 361 18 478 8
90. Konst och kultur 331 648 348 774 359 690 10 916 3
98. Idrottsverksamhet 90 043 91 291 96 385 5 094 6
99. Ungdomsarbete 30 742 34 568 38 951 4 383 13
  Sammanlagt 5 969 700 6 197 420 6 456 689 259 269 4

  Det totala antalet anställda 30 360 30 790 30 970    

Statsandelar inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)
    2005
ordinarie
budget
2006
budgetprop.
2005/2006
förändring
         
29.20.30 Yrkeshögskolor 346 605 360 704 14 099
29.40.30 Allmänbildande utbildning 1 783 738 1 844 942 61 204
29.60.30 Yrkesutbildning 431 505 500 397 68 892
29.60.31 Läroavtalsutbildning 107 417 101 727 -5 690
29.69.30 Medborgarinstitut 76 793 78 100 1 307
29.69.31 Yrkesinriktad tilläggsutbildning 109 171 112 790 3 619
29.69.50 Folkhögskolor 45 633 46 847 1 214
29.69.51 Särskilda yrkesläroanstalter 17 425 18 169 744
29.69.55 Studiecentraler 13 163 11 538 -1 625
29.69.56 Sommaruniversitet 4 414 4 511 97
29.90.30 och 52 Bibliotek 90 510 91 235 725
29.90.31 och 52 Teatrar och orkestrar 43 974 45 529 1 555
29.90.32 och 52 Museer 18 169 18 987 818
29.90.33 Kommunernas kulturverksamhet 6 650 5 000 -1 650
29.98.50 och 52 Idrottsutbildningscenter 14 360 16 708 2 348
29.98.50 Kommunernas idrottsväsende 15 435 16 712 1 277
29.99.50 Kommunernas ungdomsarbete 6 100 7 073 973
Sammanlagt   3 131 062 3 280 969 149 907
         
Bedömning av fördelningen av statsandelarna      
         
Kommuner och samkommuner (77 %) 2 410 918 2 526 346 115 428
* Kommuner   1 326 005 1 389 490 63 485
* Samkommuner   1 084 913 1 136 856 51 943
Privata (23 %) 720 144 754 623 34 479

Tippnings- och penninglotterivinstmedel

Oy Veikkays Ab:s intäktsföringsmål för 2006 uppgår till 387,2 miljoner euro. Vid dimensioneringen av tippningsvinstmedelsmomenten 29.90.52, 29.98.50 och 29.99.50 har som tillägg bektats 4 000 000 euro i sådana från Oy Veikkaus Ab:s dispositionfond intäktsförda medel, som unflutit under tidigare år. Som amorteringar och räntor på lån som tidigare beviljats av vinstmedel beräknas dessutom inflyta 0,2 miljoner euro. De tippningsvintmedel som är disponibla för förmånstagarna uppgår till sammanlagt 391,4 miljoner euro.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 75,7 miljoner euro bli beviljat under moment 29.88.53 för stöd till vetenskapen, 186,4 miljoner euro under moment 29.90.52 för stöd till konsten, 95,1 miljoner euro under moment 29.98.50 för stöd till idrotten och 34,2 miljoner euro under moment 29.99.50 för stöd till ungdomsfostringsarbetet.

I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen. Beloppet av de statsandelar till bibliotek som finansieras med avkastningen av tippningsvinstmedel enligt 2 § i lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel (1054/2001) föreslås uppgå till 40 miljoner euro, vilket är 44 % av det totala beloppet av dessa statsandelar. Beloppet av tippningsvinstmedel för andra ändamål är således 351,5 miljoner euro. Det föreslås att, inom de gränser som bestäms i 1 § i nämnda lag, används 27,1 % av detta eurobelopp för främjande av idrott och fysisk fostran, 9,7 % för främjande av ungdomsarbete, 21,5 % för främjande av vetenskap och 41,7 % för främjande av konst. Vinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om användning av avavkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel.

Under åren 2001—2006 har med tippningsvinstmedel täckts följande andelar av förmånstagarnas totala finansieringsramar (mn euro)
  2001 2002 2003 2004 2005 2006
  bokslut bokslut bokslut bokslut budget budgetprop.
             
Vetenskap 179,8 188,9 210,5 238,9 239,9 258,3
— tippningsvinstmedel 75,9 76,2 75,8 75,7 75,7 75,7
— budgetmedel 103,8 112,7 134,7 163,2 164,1 182,6
             
Statsandel för bibliotek 82,7 80,1 87,0 88,0 90,5 90,9
— tippningsvinstmedel 67,2 35,5 58,6 59,3 48,9 40,0
— budgetmedel 15,5 44,5 28,4 28,7 41,6 50,9
             
Konst 209,9 222,2 227,0 242,4 258,3 268,8
— tippningsvinstmedel 137,3 144,2 130,1 128,2 136,2 146,4
— budgetmedel 72,6 78,0 96,9 114,3 122,1 122,4
             
Idrott 81,6 84,4 85,7 90,0 91,3 96,4
— tippningsvinstmedel 80,7 83,3 83,9 88,1 89,4 95,1
— budgetmedel 0,9 1,0 1,9 1,9 1,9 1,3
             
Ungdom 21,1 22,0 22,4 30,7 34,6 38,9
— tippningsvinstmedel 20,3 20,3 20,7 28,5 31,7 34,2
— budgetmedel 0,8 1,6 1,6 2,2 2,8 4,7
             
Tippningsvinstmedel sammanlagt 381,4 359,5 369,0 379,9 381,9 391,4

Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro)
  Tippnings-
vinstmedel
Allmänna
budgetmedel
Sammanlagt
       
Omkostnader för Forskningscentralen för de inhemska språken 2 175 000 2 788 000 4 963 000
Finlands Akademis forskningsanslag 59 200 000 120 132 000 179 332 000
Statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar 31 862 000 13 667 000 45 529 000
Statsandelar och statsunderstöd för museer 14 516 000 4 471 000 18 987 000
Statsandelar och statsunderstöd för bibliotek 43 426 000 51 274 000 94 700 000
Understöd för restaurering och reparation 1 075 000 1 367 000 2 442 000
Till konstkommissionernas omkostnader och de regionala konstkommissionerna för främjande av konsten 4 320 000 3 357 000 7 677 000
Idrottsutbildningscenter 15 400 000 1 308 000 16 708 000
Utvecklande av verkstadsverksamhet för unga och förhindrande av utslagning 1 400 000 4 723 000 6 123 000

Sammanfattning av fullmakterna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (mn euro)
  2006 2007 2008 2009 2010— Samtliga utgifter för användningen av fullmakter
             
Förbindelser som ingåtts före 2006 261,6 153,9 39,4 49,9 64,9 569,7
Förbindelser år 2006 59,8 108,1 83,5 36,9 46,5 334,8
Fullmakterna sammanlagt 321,4 262,0 122,9 86,8 111,4 904,5