Statsbudgeten 2020
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:
I den globaliserade värld som nu håller på att digitaliseras påverkas det finländska samhället av fyra centrala utvecklingstendenser som direkt påverkar finansministeriets ansvarsområde:
- — Stävjandet av klimatförändringen
- — Befolkningens stigande medelålder försämrar arbetsinsatsen inom ekonomin och ökar de offentliga utgifterna
- — Förändringarna inom världsekonomin påverkar Finlands ekonomiska tillväxt i betydande utsträckning
- — Digitaliseringen inom samhället framskrider och dess effekter märks tydligt inom alla sektorer. Samtidigt ökar den globala konkurrensen.
I Finland stävjas klimatförändringen genom att man eftersträvar ett klimatneutralt och resurssmart Finland. Konsumtionen och utsläppen kan påverkas bland annat med hjälp av beskattningen.
Befolkningens stigande medelålder försämrar i allt högre grad försörjningskvoten och förutsättningarna för tillväxt och ökar utgifterna inom den offentliga ekonomin. Den demografiska utvecklingen i Finland med en åldrande befolkning har bara börjat, och den effekt utvecklingen har på kostnaderna för serviceproduktionen och på den långsammare ekonomiska tillväxten utjämnas inte förrän på 2030-talet. Åldrandet är inte jämt fördelat i Finland. Stadsregionerna växer medan befolkningen minskar i glesbygdsområdena.
Den ekonomiska situationen i Europa och i länderna i euroområdet är till följd av finans- och skuldkriserna fortfarande känslig för störningar. Den internationella verksamhetsmiljön och det säkerhetspolitiska läget är exceptionellt instabila och samtidigt har många europeiska länder en mycket dålig beredskap för nya ekonomiska chocker. Hoten mot den digitala verksamhetsmiljön blir allt mer komplicerade.
Konkurrenskraftsutmaningarna kommer inte att försvinna. Även om den traditionella globaliseringen inom produktionen av varor blivit långsammare och kanske rentav upphört efter finanskrisen kan digitaliseringens effekter på utrikeshandeln och ekonomin överlag börja skönjas först nu. Näthandeln växer och en allt större del av tjänsterna förmedlas via nätet. Således blir gränsdragningen mellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn allt svårare. Denna utveckling påverkar såväl utformningen av marknaden som skattebasen och statens inkomster. Utnyttjandet av ny teknik, digitaliseringen och informationsresurser erbjuder nya möjligheter för Finlands offentliga finanser.
Finansministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde. I motiveringen till kapitlen beskrivs de verksamhetsmål genom vilka uppnåendet av de samhälleliga effektmålen främjas.
- — Sysselsättningsgraden ökar.
- — Hållbarhetsunderskottet minskar
- — Förhållandet mellan statsförvaltningens finansiella nettotillgångar och BNP är stigande
- — De offentliga samfundens skuldsättningsgrad minskar, % av BNP
- — Det skattemässiga underskottet är lågt.
- — Statsförvaltningen utgår från medborgarna
- — Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och en god informationshantering gör de offentliga tjänsterna effektivare och bättre.
Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är cirka 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.
Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.
Den progressiva personbeskattningen minskar skillnaderna mellan könen i fråga om nettoinkomster. Personbeskattningen (förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen) i sin helhet utjämnar skillnaderna mellan könen i fråga om inkomster efter skatt så att kvinnornas inkomstandel av männens inkomster efter skatt i genomsnitt är 4,5 procentenheter högre än före skatt.
Digitaliseringen av arbetsmetoderna inom staten och möjligheterna till distansarbete stöder till exempel arbete som utförs hemma. Flexibla arbetsformer stöder framför allt småbarnsföräldrars sysselsättning genom att behovet av familjeledigheter minskar. Detta uppskattas påverka utvecklingen i fråga om jämställdheten mellan könen i positiv riktning.
I budgetpropositionen ingår flera inkomstskattemoment som kan anses främja målet om klimatneutralitet. Till dessa hör framför allt energiskatterna, fordonsskatten, bilskatten, punktskatten på vissa dryckesförpackningar samt avfallsskatten. Dessutom utjämnar den progressiva personbeskattningen i betydande utsträckning inkomstskillnaderna och minskar andelen låginkomsttagare bland befolkningen. Beskattningens viktigaste uppgift är att trygga finansieringen av välfärdssamhället på ett sätt som också möjliggör satsningar på social hållbarhet.
Genom statsandelarna för basservice finansieras den kommunala servicen inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Regionförvaltningsverken främjar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna genom tillsyn över de offentliga tjänsterna, genom vilken likabehandling och jämlikhet tryggas. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar tjänster som behövs i det digitala samhället och stöder lika villkor för medborgarna i ett allt mer digitaliserat samhälle. Statens ekonomiska forskningscentral bedriver forskning i anslutning till utbildning, social trygghet, inkomstfördelning, beskattning och miljö, och stöder på så sätt beslutsfattarnas möjligheter att främja målen för statsrådets redogörelse om hållbar utveckling och förverkligandet av jämställdhet mellan könen genom effektiva och välinriktade politikåtgärder.
Finansministeriets centrala uppgift hänger samman med tryggandet av en hållbar offentlig ekonomi, vilket kan anses vara en förutsättning för hållbar utveckling.
Genom digitalisering av de statliga tjänsterna och arbetsformerna minskas människornas behov av att resa på grund av tjänster och arbete och minskas behovet av kontorslokaler. Ett minskat resande och behov av kontorslokaler minskar klimatavtrycket. Dessutom minskar digitaliseringen av verksamhet behovet av utskrifter och papper.
Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)
2019 ordinarie budget |
2020 budgetprop. |
||
28.30.03 | Omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (reservationsanslag 2 år) | ||
— fullmakt att ingå avtal | - | 20,0 | |
28.60.02 | Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) | ||
— fullmakt att ingå avtal | 2,7 | - | |
28.92 | EU och internationella organisationer | ||
— fullmakt att ingå avtal | 4 586,0 | 4 586,0 | |
28.92.68 | Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens samt Internationella finansieringsbolagets grundkapital (förslagsanslag) | ||
— fullmakt | - | 275,5 |
Förvaltningsområdets anslag 2018—2020
År 2018 bokslut 1000 € |
År 2019 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2020 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2019—2020 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning | 157 679 | 168 997 | 196 614 | 27 617 | 16 |
01. | Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 32 193 | 31 046 | 34 073 | 3 027 | 10 |
20. | Genomförande av statens fastighetsstrategi och ägarstyrningen inom förvaltningsområdet (reservationsanslag 2 år) | 245 | 445 | 545 | 100 | 22 |
21. | Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | — | 646 | 3 306 | 2 660 | 412 |
25. | Utgifter för mynt (förslagsanslag) | — | — | 1 000 | 1 000 | 0 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 125 241 | 120 780 | 133 320 | 12 540 | 10 |
66. | Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) | — | — | 1 000 | 1 000 | 0 |
69. | Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (reservationsanslag 3 år) | 0 | 16 080 | 23 370 | 7 290 | 45 |
10. | Beskattningen och Tullen | 586 896 | 624 078 | 622 527 | -1 551 | 0 |
01. | Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 378 088 | 402 270 | 415 448 | 13 178 | 3 |
02. | Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 165 606 | 164 228 | 166 099 | 1 871 | 1 |
03. | Omkostnader för det nationella inkomstregistret (reservationsanslag 3 år) | 1 727 | 11 980 | 11 980 | — | 0 |
63. | Återbetalda skatter (förslagsanslag) | 22 026 | 24 600 | 8 000 | -16 600 | -67 |
95. | Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag) | 15 292 | 15 000 | 15 000 | — | 0 |
97. | Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag) | 4 158 | 6 000 | 6 000 | — | 0 |
20. | Tjänster för statssamfundet | 40 746 | 36 732 | 50 042 | 13 310 | 36 |
01. | Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 24 409 | 24 682 | 27 492 | 2 810 | 11 |
02. | Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag) | 258 | 50 | 50 | — | 0 |
(06.) | Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (reservationsanslag 2 år) | 110 | — | — | — | 0 |
07. | Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) | 2 533 | 2 000 | 2 000 | — | 0 |
09. | Omkostnader för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år) | 3 436 | 3 000 | 5 000 | 2 000 | 67 |
10. | Investeringsutgifter för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år) | 10 000 | 7 000 | 15 000 | 8 000 | 114 |
11. | Internetbetalningar (reservationsanslag 2 år) | — | — | 500 | 500 | 0 |
88. | Senatfastigheter | 0 | 0 | — | — | 0 |
30. | Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen | 85 549 | 86 355 | 110 912 | 24 557 | 28 |
01. | Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 48 172 | 48 843 | 48 199 | -644 | -1 |
02. | Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 3 656 | 3 488 | 3 773 | 285 | 8 |
03. | Omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (reservationsanslag 2 år) | 33 721 | 29 024 | 53 940 | 24 916 | 86 |
04. | Elektronisk identifiering (förslagsanslag) | — | 5 000 | 5 000 | — | 0 |
40. | Statens regional- och lokalförvaltning | 81 565 | 82 143 | 56 727 | -25 416 | -31 |
01. | Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 50 846 | 53 874 | 56 505 | 2 631 | 5 |
(02.) | Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 28 237 | 26 417 | — | -26 417 | -100 |
03. | Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år) | 2 482 | 1 852 | 222 | -1 630 | -88 |
50. | Pensioner och ersättningar | 4 927 682 | 5 068 688 | 5 175 367 | 106 679 | 2 |
15. | Pensioner (förslagsanslag) | 4 657 183 | 4 768 273 | 4 857 179 | 88 906 | 2 |
16. | Extra pensioner och övriga pensionsavgifter (förslagsanslag) | 1 325 | 2 070 | 4 008 | 1 938 | 94 |
(17.) | Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag) | 504 | 2 373 | — | -2 373 | -100 |
50. | Skadestånd (förslagsanslag) | 36 554 | 42 200 | 37 640 | -4 560 | -11 |
63. | Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag) | 216 325 | 234 386 | 256 728 | 22 342 | 10 |
95. | Ränteutgifter för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter betalat på statens vägnar och förskott som de betalat till staten (förslagsanslag) | 15 791 | 19 386 | 19 812 | 426 | 2 |
60. | Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen | 12 629 | 16 815 | 18 865 | 2 050 | 12 |
02. | Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) | 13 | 15 | 15 | — | 0 |
10. | Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år) | 850 | 800 | 850 | 50 | 6 |
12. | Kompetensutveckling (förslagsanslag) | 11 766 | 16 000 | 18 000 | 2 000 | 13 |
70. | Utvecklande av statsförvaltningen | 265 673 | 233 575 | 77 267 | -156 308 | -67 |
01. | Styrning och utveckling av informations- och kommunikationstekniken (IKT) inom den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år) | 5 301 | 4 700 | 42 700 | 38 000 | 809 |
02. | Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år) | 5 000 | 5 500 | 5 500 | — | 0 |
(05.) | Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen (reservationsanslag 3 år) | 198 970 | 211 015 | — | -211 015 | -100 |
20. | Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år) | 8 726 | 4 260 | 19 967 | 15 707 | 369 |
(21.) | Inrättande av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år) | 15 663 | — | — | — | 0 |
21. | Inrättande av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år) | 15 663 | — | 1 000 | 1 000 | 0 |
(22.) | Stöd till digitalisering av offentliga tjänster (reservationsanslag 3 år) | 8 250 | — | — | — | 0 |
40. | Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) | 8 100 | 8 100 | 8 100 | — | 0 |
80. | Överföringar till landskapet Åland | 272 258 | 272 282 | 283 147 | 10 865 | 4 |
30. | Avräkning till Åland (förslagsanslag) | 244 649 | 242 282 | 250 147 | 7 865 | 3 |
31. | Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag) | 15 196 | 17 000 | 20 000 | 3 000 | 18 |
(32.) | Extra anslag till landskapet Åland (reservationsanslag 3 år) | — | — | — | — | 0 |
33. | Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag) | 12 413 | 13 000 | 13 000 | — | 0 |
90. | Stöd till kommunerna | 8 589 259 | 8 525 867 | 9 366 555 | 840 688 | 10 |
(20.) | Utveckling av den offentliga sektorns gemensamma informationsförvaltning och informationshantering (reservationsanslag 3 år) | 6 075 | — | — | — | 0 |
(22.) | Utveckling av och stöd till förvaltnings- och servicestrukturerna (reservationsanslag 3 år) | 200 | 200 | — | -200 | -100 |
30. | Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) | 8 575 484 | 8 491 577 | 7 074 155 | -1 417 422 | -17 |
31. | Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) | 7 500 | 4 090 | 400 | -3 690 | -90 |
32. | Statsunderstöd till kommunernas incitamentsystem (reservationsanslag 3 år) | — | 30 000 | 40 000 | 10 000 | 33 |
35. | Statens ersättning till kommunerna för minskning av skatteinkomsterna till följd av ändringar av beskattningsgrunderna (fast anslag) | — | — | 2 252 000 | 2 252 000 | 0 |
91. | Stöd för sysselsättningen och näringslivet | 272 634 | 275 000 | 270 000 | -5 000 | -2 |
41. | Energiskattestöd (förslagsanslag) | 272 634 | 275 000 | 270 000 | -5 000 | -2 |
92. | EU och internationella organisationer | 1 925 815 | 2 097 235 | 2 249 953 | 152 718 | 7 |
03. | Omkostnader för verket för finansiell stabilitet (reservationsanslag 2 år) | 2 947 | 3 953 | 3 633 | -320 | -8 |
20. | Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år) | 1 500 | 1 700 | 2 300 | 600 | 35 |
40. | Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag) | 11 545 | 12 312 | 12 600 | 288 | 2 |
(60.) | Överföring till fonden för finansiell stabilitet (reservationsanslag 3 år) | 18 493 | — | — | — | 0 |
67. | Infriande av förbindelser som avgivits till internationella finansiella institut (förslagsanslag) | 0 | 170 | 170 | — | 0 |
68. | Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens samt Internationella finansieringsbolagets grundkapital (förslagsanslag) | — | — | 14 200 | 14 200 | 0 |
69. | Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag) | 1 881 000 | 2 069 000 | 2 206 000 | 137 000 | 7 |
87. | Finlands andel av grundkapitalet för Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (förslagsanslag) | 10 330 | 10 100 | 11 050 | 950 | 9 |
99. | Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen | 16 926 | 6 600 | 15 200 | 8 600 | 130 |
95. | Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag) | 176 | 300 | 300 | — | 0 |
96. | Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år) | 5 000 | 2 000 | 2 000 | — | 0 |
97. | Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag) | 200 | 300 | 300 | — | 0 |
98. | Hantering av risken i samband med kassaplaceringar (förslagsanslag) | 11 550 | 4 000 | 12 600 | 8 600 | 215 |
Sammanlagt | 17 235 311 | 17 494 367 | 18 493 176 | 998 809 | 6 |
Det totala antalet anställda | 12 099 | 12 097 | 12 271 |