Statsbudgeten 2016

Ekonomiska utsikter

Läget för Finlands ekonomi är allvarligt. BNP-tillväxten är nära noll. Arbetslösheten ökar och arbetslöshetsperioderna blir längre. Också efter recessionen förblir ökningen svag.

Den ekonomiska tillväxten 2016 förutspås bli 1,3 %. Tillväxten bygger på en gynnsam utveckling när det gäller investeringar. Den utländska efterfrågan inverkar relativt litet på tillväxten trots den stegvisa exportökningen, eftersom importen ökar mera än exporten då den inhemska efterfrågan återhämtar sig. Den privata konsumtionen ökar något långsammare än i år på grund av realinkomsternas anspråkslösa utveckling. Arbetslöshetsgraden förutspås bli 9,4 %, vilket är endast en aning lägre än nivån i år. Konsumentpriserna stiger snabbare men hålls på en måttlig nivå på ca 1 procent.

Inkomstposter

Det föreslås att kalkylen över de ordinarie inkomsterna höjs med sammanlagt 2,1 miljoner euro.

Det föreslås att kalkylen över skatter och inkomster av skattenatur sänks med 4,7 miljoner euro netto. Inkomstposten höjs genom en ny kalkyl över apoteksavgifterna, där en temporär höjning av apoteksavgiften har beaktats. Dessutom sänks inkomstposten för skatt på förvärvsinkomst och kapitalinkomst med 7 miljoner euro på grund av regeringens beslut om att återta det lagförslag som överlämnats i samband med budgetpropositionen om rättelse av beskattningen utifrån uppgifter som lämnats på eget initiativ år 2016 (den s.k. lagen om verksam ånger).

Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med ett nettobelopp på 23,5 miljoner euro. Den mest betydande faktor som förklarar höjningen av kalkylen över inkomster av blandad natur är en precisering av kalkylen över inkomster från EU som intäktsförs inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

Kalkylen över ränteinkomster och återbetalning av lånen sänks med ett nettobelopp på 16,7 miljoner euro på grund av att refinansieringslånen för exporten och kalkylerna över lånen för inhemska fartygsleveranser och ränteinkomstsposterna i anslutning till dem har preciserats.

Anslag och balans

Med beaktande av ökningen av de ordinarie inkomsterna med ett nettobelopp på 2,1 miljoner euro och ökningen av anslagen med ett nettobelopp på ca 261 miljoner euro ökar den kompletterande budgetpropositionen för 2016 statens behov av nettoupplåning med ca 258 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till ca 5,3 miljarder euro år 2016. Statsskulden beräknas vid utgången av 2016 uppgå till 106 miljarder euro, vilket är ca 50 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ramen för valperioden

Ramnivån för 2016 justeras med ca 242 miljoner euro i enlighet med tabellen nedan för att motsvara prisändringar och strukturella ändringar i ramen. Efter justeringarna uppgår utgiftsramen för 2016 till 44 876 miljoner euro.

Efter den kompletterande budgetpropositionen är nivån för de utgifter som hänförs till ramen 44 535 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2016 uppgår sålunda till 40,2 miljoner euro. Dessutom finns en tilläggsbudgetreservering på 300 miljoner euro till förfogande år 2016.

Asylsökande och immigration

Som en följd av den ökade immigrationen och det ökade antalet asylsökande föreslås ett tillägg i anslagen på sammanlagt ca 452 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen. Anslagsökningarna baserar sig på en kalkyl enligt vilken ca 30 000 asylsökande kommer till Finland 2015. För 2016 har ett antal på 15 000 asylsökande använts som beräkningsgrund, där också omplacering av kvotflyktingar och interna omplaceringar av asylsökande ingår. Av de asylsökande förväntas ca 35 procent få ett positivt beslut om asyl. År 2016 beräknas ca 21 000 asylsökande omfattas av kommunala ersättningar.

Det föreslås ett tillägg på 202,7 miljoner euro för utgifter för köpta tjänster för mottagningen av flyktingar och asylsökande. Omkring 70 % av tjänsterna köps från FRK. Det föreslås ett tillägg på 59,4 miljoner euro till utgiftsstaten för stöd till mottagningsverksamhetens kunder. Nivån på grundstödet är fortfarande 316,07 euro i månaden.

Tilläggsfinansiering riktas till Migrationsverkets handläggning av asylärenden för avlönande av 750 handläggare för en tid på 9 månader samt till utgifter hos förläggningarna för asylsökande till ett sammanlagt belopp av 40 miljoner euro.

På grund av det ökade antalet asylsökande föreslås tillägg på 9 miljoner euro till polisen, 0,8 miljoner euro till skyddspolisen, 16 miljoner euro till polisen för utgifter för avvisning eller utvisning ur landet, 3 miljoner euro för Gränsbevakningsväsendets effektiviserade övervakning av utlänningar vid de inre gränserna och på gränsövergångsställena samt 0,5 miljoner euro till Tullen för effektiviserad tullkontroll i Torneå.

För högsta förvaltningsdomstolens och övriga domstolars omkostnader föreslås ett tillägg på sammanlagt 7,7 miljoner euro för utgifter som hänför sig till asylsökandes rättsskydd. För ersättningar till privata rättsbiträden föreslås det ett tillägg på 3 miljoner euro på grund av det ökade antalet ärenden som gäller rättshjälp för asylsökande samt ökningen av arvoden och rättegångskostnader.

Det föreslås att förslagsanslaget för statlig ersättning till kommunerna höjs med 20,8 miljoner euro. För upphandling för integrationsutbildningen, språkprov och kartläggning av kunnande föreslås ett tillägg på 36,8 miljoner euro till fullmakten för den offentliga arbetskraftsservicen samt 22,8 miljoner euro till anslaget.

Dessutom föreslås det att anslaget för NTM-centralernas omkostnader höjs med 1 miljon euro för anställning av mer personal för uppgifter som gäller placering i kommunerna av asylsökande som fått positivt beslut och upphandling för integrationsutbildningen. Det föreslås att anslaget för arbets- och näringsbyråernas omkostnader höjs med 4 miljoner euro för uppgifter som gäller asylsökandes integration, översättnings- och tolktjänster, anställning av extra personal samt utbildning av personalen.

Finansiering av en förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen möjliggörs för sådana situationer där en elev inte är inskriven i en skola på statistikföringsdagen. Tillsammans med det ökade antalet asylsökande beräknas denna ändring öka behovet av finansiering för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen med 25 miljoner euro.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås det att 2,2 miljoner euro riktas till understöd av projekt som föranleds av åtgärder som främjar asylsökandes och invandrares integrering i det finska samhället, utbildning av lärare och annan personal inom undervisningsväsendet samt erkännande av asylsökandes och invandrares kompetens och utbildning.

Det föreslås att finansieringen av EU:s inre säkerhet och migration ska ses över i synnerhet med anledning av finansieringen från EU för nödfinansiering, interna överföringar av asylsökande och omplacering av kvotflyktingar.

De anslagsökningar som gäller invandrare och asylsökande baserar sig på den snabbt förändrade situationen och är därför ännu osäkra. Eventuella tilläggsbehov för bl.a. social- och hälsovårdsministeriets del kan ses bättre t.ex. i samband med vårens tilläggsbudget.

Anskaffning av försvarsmateriel

Det föreslås att maximibeloppet för beställningsfullmakten för PVKEH 2016 sänks med 131,8 miljoner euro, eftersom det inte krävs fullmakt för de planerade förvärven. Den ändring som föreslås riktar sig i huvudsak till betalningarna åren 2017—2020. Beroende på anskaffningsobjektet överförs finansieringen till andra anskaffningar av försvarsmateriel eller omkostnader.

Vuxenutbildning

I den tredje tilläggsbudgeten för 2015 ökades utbudet av yrkesinriktad tilläggsutbildning för att stödja sysselsättningsmöjligheterna för personer som sagts upp särskilt inom IKT-sektorn. Behovet av tilläggsanslag som föranleds av ökningen är 3 miljoner euro för 2016.

Det föreslås att det anslag som reserverats för vuxenutbildningsstöd höjs med 10 miljoner euro. Användningen av vuxenutbildningsstöd har fortfarande ökat mera än beräknat och detta ökar också statens betalningsandel.

Kulturfastigheter

Det föreslås att Nationella audiovisuella institutet beviljas fullmakt att ingå ett avtal om hyrning av lokaler i anslutning till Helsingfors centrumbibliotek för att flytta biografverksamheten på så sätt att den ökning av hyresutgifterna som detta föranleder är högst 180 000 euro på årsnivå från och med 2019.

Det föreslås att ett tillägg på 660 000 euro i interna anslagsöverföringar inom förvaltningsområdet riktas till den hyra som föranleds av överföringen av förvaltningen av Olofsborgs tak och läktare till Senatfastigheter samt förnyandet av dem.

Senatfastigheter

Maximibeloppet för Senatfastigheters investeringar föreslås höjas med 35 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen. Också maximibeloppet för förbindelserna under de följande finansåren föreslås bli höjt. Det föreslås att Senatfastigheters försäljningsmål höjs för att täcka utgifterna för den ökade investeringsnivån. Också maximibeloppet för Senatfastigheters nettoupplåning höjs.

Trafiknätet och stöd till trafiken

Av det anslag på 100 miljoner euro för bastrafikledshållningen som reserverats för minskandet av det eftersatta underhållet föreslås 5 miljoner euro bli överfört till minskandet av det eftersatta underhållet av enskilda vägar. Målet är att trygga lika möjligheter till mobilitet och transportbehoven inom näringslivet.

För upphandlingen av tågtrafiktjänster 2016—2019 föreslås en fullmakt på 120,7 miljoner euro för att ingå avtal med VR-Group Ab. Avtalet är ca 15 miljoner euro mindre jämfört med det avtal som går ut 2015. Av denna anledning måste tågturerna minskas och minskningen gäller ca 6 procent av kunderna inom den upphandlade trafiken.

Uppsägningarna vid Microsoft

På grund av uppsägningarna vid Microsoft föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro till fullmakterna för Tekes — utvecklingscentralen för teknologi och innovationer för rekrytering av IKT-experter till företags forsknings-, utvecklings- och innovationsuppgifter samt till Finpros omkostnader ett tillägg på 2 miljoner euro för att främja sysselsättandet av den personal som befrias från IKT-sektorn samt etableringen av utländska företag i Finland.

För företags investerings- och utvecklingsprojekt föreslås dessutom en ny fullmakt på 5 miljoner euro samt en höjning från 10 miljoner euro till 20 miljoner euro av maximibeloppet för den fullmakt som blir oanvänd 2015 och överförs till 2016.

Ändringar i sparbesluten

Sammanslagningen av bostadsbidraget för pensionstagare och det allmänna bostadsbidraget återtas. Detta ökar statens utgifter år 2016 med 16 miljoner euro netto. Det föreslås dessutom att de besparingar som gäller läkemedelsersättningar ska lindras från 50 miljoner euro till 25 miljoner euro. Detta ökar statens kostnader med sammanlagt 11,3 miljoner euro jämfört med budgetförslaget.

Till följd av ovan nämnda åtgärder föreslås det att besparingarna ska omfördelas bl.a. på statsandelen för omkostnaderna för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder till ett belopp av 5 miljoner euro samt på den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning till ett belopp av 6 miljoner euro. Under momentet för anskaffning av vaccin görs en minskning av engångsnatur på 5 miljoner euro. Mindre besparingar föreslås inom vissa andra förvaltningsområden, samtidigt som anslagen för vissa spetsprojekt skjuts upp.

Reformen av social- och hälsovården

Till beredningen och genomförandet av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården och regionförvaltningsreformen föreslås ett tillägg på 600 000 euro inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och 400 000 euro inom finansministeriets förvaltningsområde. Dessutom föreslås det att grunderna för användningen av anslaget utvidgas så att anslaget kan användas för anställning av personal motsvarande högst 6 årsverken inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och högst 4 årsverken inom finansministeriets förvaltningsområde samt betalning av de övriga utgifter som orsakas av detta. Dessutom föreslås det att det anslag som reserverats för genomförandet av det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården används till stöd för servicestrukturreformen.

Grundläggande utkomststöd

Till statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet föreslås ett tillägg på ca 1,4 miljoner euro. Avsikten är att lagen om utkomststöd ska ses över så att inte nivån på det grundläggande utkomststödet sjunker 2016 trots att folkpensionsindexets poängtal sjunkit.

Utgifter som följer av sjukförsäkringslagen

Det föreslås att statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen höjs med 16,9 miljoner euro. Behovet föranleds av täckningen av underskottet för 2015 samt av att hälften av besparingen i läkemedelsersättningar återtas för 2016. Den besparing som gäller läkemedelsersättningar 2016 genomförs delvis med en höjning av apoteksavgiften.

Vissa andra ändringar

Statsrådets kansli genomför till slutet av 2019 ett för statsrådet gemensamt ärendehanteringssystemsprojekt genom vilket ärendehanteringsförfarandena och -processerna effektiviseras. Till finansieringen av projektet föreslås ett tillägg på 400 000 euro för år 2016.

För utgifterna för projektet Finland 100 år föreslås tilläggsfinansiering på 500 000 euro för år 2016.

På grund av en ändring i tidpunkten för utgifterna för en grundlig renovering av riksdagens byggnader föreslås det att anslaget sänks med 10 miljoner euro.

Det föreslås att extra medel till ett belopp av 6,4 miljoner euro ur polisens anslag riktas till utgifterna för polisens bekämpning av den grå ekonomin. Av detta belopp föreslås det att 3,2 miljoner euro beviljas såsom tillägg jämfört med budgetpropositionen.

Det föreslås att anslaget för betalningar till Europeiska unionen sänks med 180 miljoner euro. Avdraget föranleds närmast av att medlemsstaterna till följd av systemet med EU:s egna medel gjort statistiska reformer som påverkar talen i nationalräkenskaperna samt bl.a. av att reservationer som hänför sig till den inkomstbas som medlemsstaternas bruttonationalinkomst tas ut på slopats till följd av övergången till det nya systemet för egna medel. De genomförda ändringarna inverkar också avsevärt på betalningsandelarna mellan medlemsstaterna och bidrar också till att sänka Finlands medlemsavgift.

Ekofin-rådet kom i november 2015 överens om kompletterande finansieringsarrangemang för den gemensamma resolutionsfonden. Av denna anledning möjliggörs i den kompletterande propositionen ett avtal mellan finansministeriet och EU:s gemensamma resolutionsnämnd om ett arrangemang med lånelimit. Dessutom föreslås att statsrådet får besluta om att överföra bidrag till den gemensamma resolutionsfonden och om att framföra en begäran om tillfällig överföring av en sådan annan avtalsslutande parts fondandel som avses i 2 § 1 mom. i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om överföring av och ömsesidighet för bidrag till den gemensamma resolutionsfonden till ett belopp av högst 3 502,5 miljoner euro.

Det föreslås att statsandelen för kommunernas basservice sänks med 44 miljoner euro, vilket motsvarar en precisering av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

För ersättningar för skördeskador som uppkommit 2015 föreslås ett tillägg på 4,5 miljoner euro.

Till investeringsstödet för LNG-terminaler föreslås ett tillägg på 9,1 miljoner euro på grund av fördröjningar inom projekten.

På grund av inrättandet av NTM-centralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningsenhet föreslås det att 1,2 miljoner euro och 19 årsverken överförs från arbets- och näringsministeriets omkostnader på till NTM-centralernas omkostnader.

Det föreslås att 1,3 miljoner euro dras av från Patent- och registerstyrelsens omkostnader på grund av att ikraftträdandet av det enhetliga patentskyddet skjuts upp till år 2017.

Av det anslag för utvecklandet av sjöfartsindustrins verksamhetsmiljö som beviljats under momentet Utveckling av innovationskluster i den första tilläggsbudgeten 2013 föreslås det att den andel på 2,7 miljoner euro som blivit oanvänd ombudgeteras.

Det föreslås att anslaget för produktionsstöd för förnybar energi minskas med 13 miljoner euro till följd av preciserade beräkningar.

Det anslag som reserverats för besvärsnämnden för social trygghet föreslås bli höjt med 550 000 euro och det anslag som reserverats för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden med 350 000 euro. Behovet föranleds av en kraftig ökning antalet besvärsärenden som anhängiggörs.

Det föreslås att det anslag som reserverats för barnbidrag minskas med 5 miljoner euro. Behovet att minska anslaget baserar sig på en precisering av behovsberäkningarna.

Det föreslås att det anslag som reserverats för statens ersättning för kostnaderna för avbytarservicen för lantbruksföretagare minskas med 2 miljoner euro samt att det anslag som reserverats för statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare höjs med 2 miljoner euro. Omfördelningen hänför sig till de besparingar som riktas till lantbruksavbytarservicen.