Statsbudgeten 2016

Förklaring:I enlighet med sin verksamhetsidé drar justitieministeriet som en del av statsrådet upp rättspolitiska linjer, utvecklar författningspolitiken och styr sitt verksamhetsområde. Justitieministeriets mål är ett öppet, aktivt och tryggt samhälle, där alla kan lita på att deras rättigheter fullföljs. Justitieministeriet ställer upp följande preliminära mål för sin verksamhet 2016.

Justitieministeriet främjar användandet av gemensamma förfaringssätt och arbetsredskap vid planeringen, styrningen och uppföljningen av lagberedningsarbetet inom statsrådet. Man deltar aktivt i förbättrandet av kunnandet inom lagberedningsarbetet genom utbildning och anvisningar. De lagförslag som görs upp i statsrådet granskas vid justitieministeriet ur lagteknisk synvinkel.

Justitieministeriet sörjer för skötseln av de ärenden som gäller Åland och som hör till ministeriets förvaltningsområde, samtidigt som man inom statsrådet samordnar de ärenden inom ministeriernas förvaltningsområden som gäller Åland. Arbetet för att modernisera Ålands självstyrelse fortsätter.

År 2016 bereds ett demokratipolitiskt handlingsprogram på basis av den demokratipolitiska redogörelsen som gavs 2014. Handlingsprogrammet innehåller konkreta projekt särskilt rörande deltagande, jämlikhet och öppenhet. År 2016 har de elektroniska demokratitjänsterna blivit färdiga, och man följer med hur de fungerar. Man deltar i utvecklandet av verksamhetsförutsättningarna för medborgarsamhället och frivilligarbetet.

När det gäller val bereder man genomförandet av utvecklingsprojekt inom lagstiftningen och valsystemet till exempel för att genomföra försöket med röstning på nätet vid kommunala folkomröstningar på basis av riktlinjerna om saken.

En andra nationell handlingsplan för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna bereds före utgången av 2016. Man fortsätter utveckla indikatorer för de grundläggande och mänskliga rättigheterna och etablera en systematisk uppföljning såsom ett verktyg inom politiken för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Arbetet med att stärka EU:s dimension i fråga om de grundläggande rättigheterna fortsätts i den praktiska verksamheten och samarbetet med EU:s byrå för grundläggande rättigheter intensifieras.

Genomförandet av nationalspråksstrategin fortsätts och ett separat handlingsprogram bereds för detta. Behoven att reformera den samiska språklagen utreds. Uppgifter om tillämpningen av teckenspråkslagen inhämtas. Genomförandet av justitieministeriets nya likabehandlingsplan inleds. Material för genomförandet av diskrimineringslagen och för främjandet av goda etniska relationer produceras.

Rättssäkerheten utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna utifrån riktlinjerna enligt reformprogrammet för rättsvården för åren 2013—2025 som blev färdig 2013 och responsen i yttrandena om programmet. Arbetet med att utveckla åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas system för verksamhetsstyrning och dokumentförvaltning fortsätter med ett IT-projekt (AIPA), vars databank skapar ett bättre arbetsredskap för åklagarväsendet och domstolarna. En revidering av förvaltningsdomstolarnas ärendehanteringssystem bereds också.

Samordnandet av bestämmelserna om domstolarnas förvaltning fortsätts på basis av den proposition som lämnats av arbetsgruppen för domstolslagen (betänkanden och utlåtanden 26/2014) och på basis av de riktlinjer som utarbetas utgående från responsen i remissyttrandena. Målet är att överlämna en regeringsproposition om saken hösten 2015, varmed ikraftträdandet torde ske 2016.

När det gäller ikraftträdandet av lagstiftningen om föreläggande av böter och ordningsbot föreskrivs det så, att lagstiftningen kan träda i kraft 2016.

Man fortsätter beredningen av reformen av lagstiftningen om rättegångsförfarandet i förvaltningsärenden så att den ska bli exaktare och mera informativ. Målet är att ersätta den nuvarande förvaltningsprocesslagen med en ny lag om rättegång i förvaltningsärenden. I samarbete med de andra ministerierna fortsätts dessutom arbetet med att utveckla ändringssökandet i förvaltningen genom att man utvidgar systemen med begäran om omprövning och besvär till nya kategorier av ärenden.

Man fortsätter vidta de åtgärder för effektivisering av rättegångar som nämns i reformprogrammet för rättsvården och reformera de strukturer som nämns i programmet.

Den juridiska rådgivningen inom den offentliga rättshjälpen, de elektroniska tjänsterna och de alternativa tvistlösningsförfarandena utvecklas i enlighet med helhetsplanen för rättshjälpsverksamheten som färdigställs 2015. Målet är att tjänster i framtiden produceras mera kundorienterat än i nuläget, och mera mångsidigt så att olika kanaler och metoder utnyttjas så att tjänsterna är lättåtkomliga för medborgarna.

Man deltar i genomförandet av projektet för utsökningsväsendets strukturreform (URA) i dess ledningsgrupp och olika arbetsgrupper. Man fortsätter de nödvändiga lagstiftningsåtgärderna och inleder eventuella tjänstekollektivavtalsförhandlingar.

Kunskapsunderlaget för kriminalpolitiken stärks genom att den kriminologiska forskningen och dess tillämplighet främjas. Insamlandet och analyserandet av information om kriminalpolitikens och olika brottsbekämpningsmetoders verkningsfullhet effektiveras och utnyttjandet av forskningsdata i beslutsfattandet främjas.

Det lokala brottsförebyggandet och säkerheten i bostadsområden utvecklas. För att förbättra säkerheten och trivseln i bostadsområden främjas invånarnas deltagande och medborgarinflytande.

Ett nytt brottsförebyggande program utarbetas.

Stödtjänster för brottsoffer ska på det sätt som offerdirektivet förutsätter ordnas i samarbete med social- och hälsovårdsförvaltningen och de organisationer som producerar tjänsterna.

För finansieringen av serviceproduktionen införs en brottsofferavgift och ett statsbidragssystem som hänför sig till avgiften utvecklas.

Justitieministeriet verkar som koordinerande myndighet i arbetet för att motverka korruption. Målet är att ytterligare öka samarbetet och kunskapen om korruption mellan de centrala myndigheterna och den privata sektorn. En strategi mot korruption utarbetas.

Frigivningsförfarandet för fångar med stor risk för återfall utvecklas. Det förvaltningsövergripande samarbetet ökas för att effektivisera tillträdet till normala tjänster för personer som avtjänar straff.

Lagstiftning som möjliggör elektronisk övervakning av reseförbud och andra alternativ till användning av häktning bereds. Reformen av systemet med fångpeng genomförs. Helhetsprocessen för förvandlingsstraff för böter reformeras. Målet är att förtydliga och effektivisera förfarandet med förvandlingsstraff, som i sin nuvarande form är komplicerat och sysselsätter flera myndigheter.

I syfte att effektivisera och påskynda straffprocessen förbättras samarbetet mellan polis, åklagare och domstolar. Justitieministeriet deltar i bekämpningen av grå ekonomi i samarbete med andra myndigheter.

Lagstiftningen om förverkande av vinning av brott effektiviseras.

Inom familjerättens område utreds behovet att reformera lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt.

Inom bolagsrättens område utreds behovet att reformera bestämmelserna om beslutsfattande enligt lagen om bostadsaktiebolag bland annat för att underlätta beslutsfattandet i frågor som gäller en tätare stadsstruktur.

Enligt reformprogrammet för rättsvården är det skäl att fortsätta reformen av domstolsnätverket. I förslaget från den tjänstemannaarbetsgrupp som utrett tingsrättsnätverket eftersträvas mera jämnstora domstolar, varmed resurserna kan fördelas mera ändamålsenligt enligt befolkningsmängden och antalet mål samt deras beskaffenhet. I de starkare domstolarna kan kunnandet utvecklas bättre än i de mindre och sårbarheten minskar. Fördelarna och nackdelarna med att slå samman de högsta domstolarna har också utretts. Den arbetsgrupp som undersökt frågan anser att en sammanslagen högsta domstol skulle ha bättre förutsättningar än för närvarande att styra rättspraxis och praxis inom förvaltningen på enhetliga grunder, och dessutom kunde domstolarnas sakkunskap utnyttjas bättre. Båda faktorerna skulle för sin del inverka på rättsskipningens kvalitet och medborgarnas rättssäkerhet. Avsikten är att riktlinjerna för utvecklande av domstolsnätverket och de högsta domstolarna dras upp hösten 2015.

Riksåklagarämbetet utreder möjligheterna att ytterligare minska antalet ämbetsverk. Målet är att koncentrera det administrativa arbetet och stärka kunnandet.

En stor strukturförändring pågår inom utsökningsväsendet och i samband med den ser man också över befattningsbeskrivningarna och förfarandena. Dessutom bereds inom utsökningen i samband med strukturförändringen en modell med ett ämbetsverk, varmed organisationsstrukturen lättas upp och ett ändamålsenligt ordande av uppgifterna underlättas. För den regionala verksamheten planeras det att ämbetsverket ska fungera som regionala enheter. Reformen kan ha fördelar både i fråga om effektiviteten och rättsäkerheten när vissa funktioner koncentreras. Det är viktigt att hela tiden trygga parternas rättsäkerhet och utsökningens goda resultat.

Rättshjälpen utvecklas i ett helhetsprojekt som omfattar juridisk rådgivning, rättshjälp och alternativ tvistlösning.

Inom området för brottsbekämpningen har man under de senaste 15 åren genomfört tre stora organisationsändringar och organisationsstrukturen inom Brottspåföljdsmyndigheten är bra. Brottspåföljdsmyndighetens nätverk av lokaler förnyas så att den stöder de mål för verksamheten och de samhälleliga effektmål som ställts för Brottspåföljdsmyndigheten och möjliggör att den verksamhet som inverkar på återfallsbrottsligheten fortsätter trots de minskande anslagen.

Inom personalpolitiken är det väsentligt att strukturomvandlingar stöds och att verksamheten och arbetsgemenskaperna utvecklas på lång sikt, på ett sporrande sätt och enligt principerna för en god och balanserad personalpolitik.