Statsbudgeten 2014

Ekonomiska utsikter

År 2014 kommer den totala produktionen att öka med 1,2 % med stöd av den inhemska konsumtionen och exporten. Tillväxten främjas av en gradvis återhämtning i euroområdet, ökad exportefterfrågan och fortsatt låg räntenivå.

Den svaga ekonomiska utvecklingen i Finland har återspeglats i utvecklingen av konsumentpriserna, och även pristrycket från den internationella råvarumarknaden har varit svagt. Skärpningen av den indirekta beskattningen höjer priserna med 0,6 procentenheter. År 2014 beräknas arbetslöshetsgraden bli 8,2 %, och under de kommande åren minskar arbetslösheten endast långsamt, till följd av den svaga ekonomiska tillväxten och problemen med matchning av arbetskraft på arbetsmarknaden.

Den offentliga ekonomin uppvisar ett underskott även nästa år. Staten och kommunerna visar ett klart underskott, arbetspensionssektorn visar ett överskott och de övriga socialskyddsfonderna är ungefär i balans. Den offentliga skuldsättningen ökar både nominellt och i förhållande till totalproduktionen, och skuldkvoten överstiger 60 procent 2014. Den offentliga skuldsättningen hotar att fortsätta öka på medellång sikt. De offentliga utgifterna i förhållande till totalproduktionen stiger till en högre nivå än någonsin tidigare under de senaste 15 åren.

Till följd av den löneuppgörelse som uppnåddes på arbetsmarknaden hösten 2013 har finansministeriet separat utvärderat utvecklingen av förtjänstnivåindexet. Enligt utvärderingen har stegringen av förtjänstnivåindexet 2014 preciserats så att den är ca ¾ procentenheter långsammare än jämfört med den prognos som finansministeriet offentliggjorde i september. Denna ändring beaktas i de lagstadgade indexjusteringarna i den kompletterande budgetpropositionen.

Inkomstposter

Det föreslås att kalkylen över de ordinarie inkomsterna sänks med sammanlagt ca 261 miljoner euro. Av detta föranleds 203 miljoner euro av sänkningen av intäktskalkylen över skatten på förvärvs- och kapitalinkomster. Som en del av statens åtgärder i anslutning till arbetsmarknadsorganisationernas sysselsättnings- och tillväxtavtal föreslås det att i inkomstskatteskalan höjs inkomstgränserna med 1,5 procent, med undantag för den högsta inkomstgränsen. Den ändring av beräkningsgrunderna för den skattefria kilometerersättningen som föreslagits i budgetpropositionen för 2014 ska dessutom återkallas som en del av de åtgärder som anknyter till sysselsättnings- och tillväxtavtalet. Åtgärderna sänker inkomstposterna i fråga om skatt på förvärvsinkomst och kapitalinkomst med sammanlagt 122 miljoner euro. Inkomstposten sänks med 5 miljoner euro till följd av regeringens strukturpolitiska åtgärd, enligt vilken en fysisk person för en viss tid skattefritt får sälja mark för bostadsbyggande till en kommun. I fråga om fonden för inbetalt fritt eget kapital ökar däremot ändringen av bestämmelserna om beskattningen av inkomst av näringsverksamhet och av medel som delas ut av aktiebolag inkomstposten med 15 miljoner euro. Uppgifterna om influtna belopp och de preciserade beräkningsgrunderna i fråga om arbetslöshetsförsäkringspremien och reformen av vinstutdelningsskatten samt därav följande ändring av skattetagarnas utdelning sänker statens skatteintäktskalkyl med 91 miljoner euro.

Intäktskalkylen för skatt på alkoholdrycker sänks med 57 miljoner euro. Skärpningen av skatten på alkohol görs mildare än vad som tidigare planerats till följd av bland annat den ökade resandeinförseln och uppgifter om influtna belopp som är sämre än väntat.

Det föreslås att inkomstposten i fråga om tillsynsavgiften för besiktningsverksamheten sänks med ca 4,8 miljoner euro med anledning av att ikraftträdandet av lagstiftningen om ordnandet av uppgifter som gäller besiktning och enskilt godkännande av fordon har framskjutits.

Kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med ett nettobelopp på ca 3,4 miljoner euro.

Anslag och balans

Med beaktande av minskningen med ca 261 miljoner euro i de ordinarie inkomsterna och ökningen med ca 108 miljoner euro i anslagen ökar propositionen om en komplettering av budgetpropositionen för 2014 behovet av statens nettoupplåning med ca 369 miljoner euro. Statens nettoupplåning 2014 föreslås uppgå till 7,1 miljarder euro. Statsskulden beräknas vid utgången av 2014 uppgå till ca 100 miljarder euro, vilket är ca 50 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ramen för valperioden

Ramnivån för 2014 justeras med ca -147 miljoner euro i enlighet med tabellen nedan för att motsvara prisändringar och strukturella ändringar i ramen. Efter justeringarna uppgår utgiftsramen för 2014 till 42 649 miljoner euro.

Efter den kompletterande budgetpropositionen är nivån för de utgifter som hänförs till ramen 42 414 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2014 uppgår således till ca 35 miljoner euro.

Reformen av forskningsinstitut och finansiering av forskning

Det är meningen att reformen av forskningsinstitut och finansieringen av forskning ska genomföras i enlighet med statsrådets principbeslut av den 5 september 2013. Genom den stärks den forsknings- och utredningsverksamhet som stöder statsrådets beslutsfattande i samhällsfrågor. Detta görs genom att man för statsrådets och dess ministeriers bruk under åren 2014—2016 stegvis samlar in finansiering från budgetfinansierade forskningsanslag till statens forskningsinstitut, så att det år 2014 finns 5 miljoner euro, år 2015 7,5 miljoner euro och år 2016 och framåt 12,5 miljoner euro i omärkta forskningsanslag för statrådets och ministeriernas omedelbara informationsbehov och den därtill anknutna forsknings-, utvärderings- och utredningsverksamheten.

IKT-ärenden

I omkostnaderna för servicecentret för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och informationssystemtjänster för staten föreslås ett tillägg på 1 miljon euro som en överföring från servicecentrets investeringsutgifter. Anslaget är en särskild finansiering i samband med att verksamheten vid servicecentret inleds. I servicecentrets investeringsutgifter föreslås ett tillägg på 6 miljoner euro för de investeringsbehov som tjänsterna kräver.

I omkostnaderna för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning föreslås ett tillägg på 1,63 miljoner euro för de utgifter som föranleds i samband med införandet av ett gemensamt system för statens personal- och ekonomiförvaltning samt för finansiering av kostnader för extra arbete till följd av att systemet inte är färdigt. Av tillägget utgör 1,26 miljoner euro en överföring inom förvaltningsområdet.

I utvecklandet av ett informationssystem för visumverksamhet i enlighet med EU-förpliktelserna föreslås ett tillägg på ca 0,8 miljoner euro.

Det föreslås att Skatteförvaltningen får ett tillägg på 1 miljon euro för en elektronisk tjänst för EU:s gränsöverskridande handel.

Mellersta Böle

Det föreslås att Senatfastigheter beviljas fullmakt att till YIT Byggnads Ab, för det bolag eller de bolag som ska bildas, överlåta de statsägda outbrutna områden på ca 2,5 ha i Helsingfors där Centrumkvarteret i Mellersta Böle planeras för en köpesumma på ca 83 miljoner euro och till YIT Byggnads Ab överlåta hela aktiestocken för Kiinteistö Oy Pasilan asema för en skattefri köpesumma på 12 miljoner euro.

I samband med utvecklandet av Mellersta Böle föreslås det en fullmakt på sammanlagt 40 miljoner euro, av vilket 30 miljoner euro täcker kostnaderna för byggandet av ett nytt spår i väster och 10 miljoner euro förnyandet av rulltrapporna i stationsbyggnaden och utvecklandet av gemensamma områden som tjänar kollektivtrafiken. Finansieringsbehovet 2014 på 5 miljoner euro täcks med medel under momentet då kostnadsförslaget för projektet Fredrikshamns omfartsväg preciserats nedåt på motsvarande sätt. Byggandet av det egentliga spåret och rulltrapporna beräknas infalla åren 2017—2019.

Kompetensprogrammet för unga vuxna

Det föreslås att finansieringen av kompetensprogrammet för unga vuxna ändras så att de anslag som anvisats programmet får beviljas som statsunderstöd för grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen vid läroanstalter, utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen, ordnande av examenstillfällen samt stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster. Genom ändringen strävar man efter att stärka och utvidga ett utbildningsutbud som lämpar sig för målgruppens behov samt utbildningsanordnarnas möjligheter att stödja studerandena i deras studier. Målgruppen för kompetensprogrammet för unga vuxna är personer i åldern 20—29 år som inte har en examen som avläggs efter lärokursen i den grundläggande utbildningen, och finansieringen 2014 uppgår till sammanlagt 52 miljoner euro.

Studiestöd

I enlighet med regeringens strukturpolitiska program föreslås det att studiepenningens belopp höjs med ca 11 procent från och med den 1 augusti 2014 för högskolestuderande som inleder högskolestudier för första gången den 1 augusti 2014 eller senare. För dessa studerande förkortas tiden som berättigar till studiestöd med fem månader. Dessutom föreslås det ett avdrag på 20 miljoner euro i anslaget för studiestöd på grund av en justering av kalkylen.

Utkomstskydd för arbetslösa

Det föreslås att finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa ökas med sammanlagt 68,6 miljoner euro. Behovet av tilläggsanslag föranleds av de ändringar som det avtalats om för att tillmötesgå regeringens strukturpolitiska program och arbetsmarknadsorganisationernas sysselsättnings- och tillväxtavtal. Det föreslås att självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas från sju dagar till fem dagar och att det vid jämkningen av arbetslöshetsförmånen ska tas i bruk ett månatligt skyddat belopp på 300 euro. Dessutom har ändringen konsekvenser för den statsandel som betalas till kommunerna för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet, där det föreslås ett avdrag på 1,8 miljoner euro.

Direktivet om kombinerade tillstånd

Enligt lagförslaget om genomförandet av direktivet om kombinerade tillstånd som gäller medborgare i tredjeländer får personer som kommer till Finland från tredjeländer för att arbeta ta del av den på boende grundade sociala tryggheten från och med det att arbetet inleds, om arbetet i ett arbete som anges i arbetsvillkoret för utkomstskydd för arbetslösa har pågått oavbrutet i minst fyra månader. I samband med lagförslaget föreslås att det anslag som reserverats för barnbidrag minskas med 0,3 miljoner euro och att statens andel av de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen minskas med 0,2 miljoner euro.

Vissa andra ändringar

I omkostnadsanslagen föreslås med anledning av löneuppgörelsen ett tillägg på sammanlagt 14,5 miljoner euro.

Under momentet anskaffning av försvarsmateriel föreslås det att maximibeloppet för beställningsfullmakten PVKEH 2014 ökas med ca 158 miljoner euro på grund av anskaffning av stridsvagnar. Betalningarna infaller åren 2014—2020.

Det föreslås att anslaget för pensioner minskas med 10,37 miljoner euro med anledning av att ArPL-indexet fastställts till ett lägre värde än beräknat. I anslaget för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för föreslås ett tillägg på 4,28 miljoner euro på grund av förändringen i ArPL-indexet samt andra preciserade kalkyler.

Det föreslås att det i budgetpropositionen tas in ett anslag på 0,8 miljoner euro genom vilket man bereder sig på betalning av prestationer föranledda av den borgen som ställts för stiftelsen Pietari-säätiö.

Det föreslås ett tillägg på 90 miljoner euro i EU-avgifterna, vilket föranleds av utgifterna i Europeiska unionens åttonde tilläggsbudget för 2013, vilka enligt beräkningarna ska betalas 2014, samt kommissionens preciserade budget, där den avgift som baserar sig på medlemsstaternas bruttonationalinkomst höjs.

I anslaget för främjande av produktiviteten föreslås ett avdrag på 13 miljoner euro till följd av det preciserade behovet av anslag för projekt som ska inledas 2014 och av anslag som överförs från föregående år.

I anslaget för statsandelen för kommunal basservice föreslås ett avdrag på drygt 71 miljoner euro med anledning av en sänkning av justeringen av statsandelsindexet samt ett tillägg på 57 miljoner euro med anledning av en ökning av kommunernas förlorade skatteinkomster och motsvarande kompensation. Den totala effekten är att anslaget minskar med nästan 14,5 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen.

I den statliga finansieringen av universiteten föreslås med anledning av en sänkning av prognosen för universitetsindexet ett avdrag på 8,6 miljoner euro.

Statens finansieringsandel av anslaget för miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar samt anslaget för kompensationsbidraget sänks på grund av en ökning av EU-medfinansieringen enligt förslaget till utkast om programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland med sammanlagt 70 miljoner euro.

Det föreslås att under momentet bastrafikledshållning ska ett anslag på 2,1 miljoner euro användas för att av VR-Group Ab anskaffa råvirkesterminaler och lastningsplatser. Genom anskaffningen säkerställs underhållet och utvecklandet av lastningsplatserna samt garanteras skogsindustrin en effektiv transportkedja från skogen till fabriken.

Kalkylen över anslaget för produktionsstöd för förnybar energi sänks med 10 miljoner euro till följd av förändringar i marknadspriset på el och preciseringar av betalningsplanen.

Det beräknas att höjningen av flyktingkvoten från 750 personer till 1 050 personer ökar statens integrationsersättningar till kommunerna med ca 1,4 miljoner euro. För ordnandet av kvotflyktingars inresa i landet föreslås en anslagsökning på 146 000 euro.

I närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader har som en intern överföring beaktats 0,25 miljoner euro för finansiering av en ekonomisk rådgivningstjänst.

Det föreslås att anslaget för det allmänna bostadsbidraget höjs med 11,9 miljoner euro, det anslag som reserverats för barnbidrag med 3,6 miljoner euro, anslaget för familjeförmåner som staten ersätter med 0,4 miljoner euro, anslaget för militärunderstöd med 0,8 miljoner euro, anslaget för underhållsstöd med 2,4 miljoner euro och det anslag som reserverats för tolkningstjänster för gravt handikappade med 0,7 miljoner euro. Behoven av tilläggsanslag föranleds av ändringar i behovskalkylerna.