Statsbudgeten 2006

3.3. Utvecklande av den offentliga serviceproduktionen och produktiviteten inom förvaltningen

En ökad produktivitet är ett sätt att trygga jämvikten i den offentliga ekonomin. Resurser måste gå att överföra från ett uppgiftsområde till ett annat på det sätt som förändringarna i befolkningens åldersstruktur och i regionstrukturen samt de nya prioriteringarna när det gäller servicebehoven förutsätter.

Den offentliga serviceproduktionen i Finland har bedömts vara av god kvalitet, ge gott resultat och vara kostnadseffektiv både i internationella jämförelser och utgående från deras åsikter som använder tjänsterna. Produktiviteten inom den offentliga serviceproduktionen sjunker dock hela tiden eller hålls på sin höjd oförändrad. Det faktum att kommunernas utgifter ökar uppenbart snabbare än förutspått hotar jämvikten i den offentliga ekonomin.

Särskilt snabb är nedgången i produktiviteten i fråga om de bastjänster kommunerna ordnar, sammanlagt i tioprocentsklassen i genomsnitt åren 2000—2003. Ytterligare insatser har inte lett till en motsvarande ökning av tjänster. Förändringens riktning är klar, även om förändringen i fråga om servicens kvalitet inte till alla delar ännu har kunnat beaktas i produktivitetsmätningarna. De stora och bestående skillnaderna i produktivitet och effektivitet mellan olika kommuner och deras serviceproduktionsenheter är ett tecken på att man genom ibruktagandet av effektivare strukturer och verksamhetsmodeller kunde öka produktiviteten också i hög grad utan att äventyra servicens kvalitet och verkningsfullhet. Produktiviteten hos kommunernas basservice granskas i punkt 6.3.

De åldersklasser som kommer in på arbetsmarknaden är mindre än de som går i pension, och mängden arbetskraft minskar samtidigt som pensioneringen av de stora åldersklasserna föranleder ett behov av rekrytering inom alla branscher. Om nuvarande tjänster och den ökning av tjänster som den förändrade åldersstrukturen medför också i framtiden produceras inom ramen för den nuvarande organisationsstrukturen utan att produktiviten ökar alls, kommer den offentliga sektorn redan under de närmaste åren att behöva varannan av dem som inträder på arbetsmarknaden. En sådan bild av utvecklingen är farlig med tanke på den nationalekonomiska utvecklingen som helhet. En förbättring av den offentliga servicens och förvaltningens produktivitet är därför nödvändig.

Produktiviteten förbättras genom en översyn av strukturer och verksamhetssätt och genom en effektiverad användning av informations- och kommunikationstekniken. Skillnaderna i produktivitet och effektivitet mellan de anstalter som producerar hälsovårds-, sjukvårds-, social- och undervisningstjänster är fortfarande stora. De metoder som redan används för att erbjuda effektivare service skall tas i bruk överlag. I synnerhet produktionen av andra än kärntjänster skall överföras på privata serviceproducenter. Regeringen effektiverar sitt redan inledda produktivitetsprogram och har också inlett ett projekt för revidering av kommun- och servicestrukturen i syfte att bl.a. förbättra produktiviteten och effektiviteten hos den serviceproduktion som för närvarande åligger kommunerna.

När personalomsättningen ökar på grund av åldersstrukturen föreligger ett ypperligt tillfälle till att med iakttagande av en god personalpolitik förverkliga även omfattande reformer då det gäller struktur och verksamhetssätt och utveckla arbetsuppgifter och kompetens. Ministerierna förväntas göra upp produktivitetsprogram i enlighet med målet för personalminskningar (närmare i kap. 7.1) i regeringens rambeslut. Programmen samlas in för behandling i regeringen före slutförandet av följande ramförslag. Den egentliga verksamhetens service- och verksamhetsprocesser skall revideras och skall mera heltäckande än hittills förverkligas elektroniskt. De centrala åtgärderna och förväntade verkningarna då det gäller ramarna för varje förvaltningsområde tas in i det rambeslut som gäller åren 2007—2010.

Alla förvaltningsområden och ämbetsverk förväntas effektivera den allmänna förvaltningen, upphandlingen, användningen av informationsteknik och stödtjänsterna. Statens första servicecentraler för ekonomi- och personalförvaltning inrättas år 2006 inom justitieministeriets, inrikesministeriets och finansministeriets förvaltningsområden. Tillväxtmålet för produktiviten i fråga om servicecentralernas uppgifter har satts till i genomsnitt 40 % fram till år 2009 då kund- och arbetstillfredsställelsen förblir på åtminstone nuvarande nivå. Förändringarna anpassas till personalens naturliga avgång. De resurser som sparas in inriktas på kärnuppgifterna. Enligt regeringens strategidokument (2005) skall alla förvaltningsområden ha inrättat servicecentraler senast år 2007 eller köpa tjänsterna hos redan inrättade servicecentraler. Servicecentralerna för ekonomi- och personalförvaltning bildar ett statligt nätverk av servicecentraler vars verksamhetsmetoder, verksamhetsfält, processer och informationssystem koordineras enligt enhetliga, gemensamma och kompatibla definitioner.