Statsbudgeten 2006

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

Den ekonomiska tillväxten var stark nästan hela år 2004 ochtotalproduktionens omfattning ökade med 3,6 %, vilket ärden snabbaste tillväxten sedan sekelskiftet. Den största insatsenmed tanke på den ekonomiska tillväxten står den inhemska efterfråganför, i synnerhet den privata konsumtionen ökade fortsättningsvissnabbt, och inte heller investeringarna minskade. Också exportenblev livligare, men en del av den totala efterfrågan riktade sigtill utlandet.

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning, trendförändringjämfört med året innan, i %

Under vintern 2005 avtog takten inom industrin, och störningarnapå arbetsmarknaden under det andra kvartalet bromsade tillväxteni totalproduktionen ytterligare. Grunden för den ekonomiska tillväxtenverkar dock vara ganska stabil. Understödd av den inhemska konsumtionen kommerden ekonomiska tillväxten under detta år att nå upp till 2,1 procentnär industri- och affärsbyggandet blir livligare. Tillväxten väntaspå nytt bli snabbare under andra hälften av året och fortsätta såin på nästa år, och totalproduktionsvolymen torde därför öka snabbareår 2006 jämfört med i år och nå upp till drygt tre procent tillföljd av den låga referensnivån.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

Utrikeshandeln

Trots att den ekonomiska tillväxten avtar internationellt, ärefterfrågan på finländska produkter på världsmarknaden fortfarandestor. Arbetsmarknadskonflikten begränsade naturligtvis exporteninom skogsindustrin, men exporten inom metall- och elektronikindustrinhar utvecklats i gynnsam riktning. De på grund av arbetsmarknadsstörningarnaminskade lagren gör att produktions- och exportmängderna ökar underandra hälften av året. Importen dämpas dessutom när tillväxten iden industriella produktionen försvagas och konsumtionsefterfråganminskar.

Det faktum att produktionen och exporten inom skogsindustrinförblev på blygsam nivå på grund av störningar förbättrar möjligheternatill en snabb ökning i produktions- och exportmängderna år 2006.Såvida den internationella efterfrågan förblir god, är exportprognosernapositiva också för andra industriprodukter än pappersprodukter nästaår. Konkurrensförmågan med tanke på prisutvecklingen stöder en måttfull,2,5-årig inkomstpolitisk helhetslösning.

Konsumtion

Konsumenternas förtroende och köpintentioner har bibehållitspå en hög nivå, fastän hushållens disponibla inkomster inte harökat i tillnärmelsevis samma takt som under de senaste åren. Statsbeskattningenlindrades en aning under våren, men kommunernas genomsnittliga skattegradsteg, och dividendinkomsterna sjönk från rekordnivån senaste år.Hushållen köper fortfarande en stor mängd hemelektronik och ökarbostadens utrustningsstandard. Inköpsökningen i fråga om övrigavaror och tjänster är dock blygsammare än tidigare, varvid ökningeni privatkonsumtionen fortsätter att avta.

Nästa år kommer hushållens disponibla inkomster att öka på nytt,då skattegraden sjunker, kapitalinkomsterna åter ökar och sysselsättningenförbättras. Sparandet förutspås dock inte öka märkbart, varvid konsumtionsökningenblir något högre än innevarande år och överstiger den genomsnittligatakt på drygt två procent som den har enligt den långsiktiga prognosen.Hushållens genomsnittliga skuldsättning fortsätter att öka på dennu mera lättillgängliga finansmarknaden.

Ökningen i den offentliga konsumtionen grundar sig under dettaoch följande år fortsättningsvis på ökade utgifter inom lokalförvaltningen;de många utvecklingsprojekten inom social- och hälsovården pågårfortfarande, morgon- och eftermiddagsverksamheten för skoleleverutvidgades år 2005 till att omfatta hela året, stödet för vård ihemmet höjdes och skyldighet att ordna fortbildning infördes i frågaom det sociala området. Ibruktagandet av vårdgarantin ökade dessutomkommunernas konsumtionsutgifter.

Investeringarna

Investeringarna avtog under början av året, då maskin- och anläggningsinvesteringarnaminskade kännbart. Högkonjunkturen inom bostadsbyggandet har dessutomkulminerat och påbörjandet av nya bostadsbyggen har nu stabiliseratstill en nivå om drygt 30 000. De fasta investeringarnainom industrin förväntas däremot öka kännbart. Tyngdpunkten inombyggnadsinvesteringsökningen förskjuts därför mot industri- ochaffärsbyggande. Tillväxten med tanke på de privata investeringarnaunder detta och nästa år upprätthålls av investeringsprojekt somgäller övriga husbyggen, med draghjälp av affärscentra och någrastörre infrastrukturobjekt.

De offentliga investeringarna förväntas inte heller öka. Detstrama finansiella läget dämpar inledandet av kommunernas investeringsprojekt.Nyinvesteringar görs inte i nämnvärd utsträckning under nästa år,men reinvesteringarna gör att lokalförvaltningens investeringsnivåbibehålls på samma nivå som tidigare.

Sysselsättningen

Den lågkonjunktur i fråga om efterfrågan på arbetskraft sompågått i ett par års tid är nu över. Antalet sysselsatta ökar underdetta år såväl inom servicesektorn som inom byggnadsverksamheten,även om tillväxten dämpas av att de utländska serviceföretagen vunnitökat insteg. I och med att arbetsplatsernas antal ökar snabbareän befolkningen vänds sysselsättningsgraden i en ökning. Utbudetpå arbetskraft minskar inte under detta år, eftersom hemmamammoroch andra som räknas stå utanför arbetsmarknaden kommer att viljaåtervända till den livligare arbetsmarknaden. De ökade möjligheternaför unga och studerande att få jobb ökar arbetskraftens omfattningunder i synnerhet innevarande år. Då antalet arbetslösa beräknasfortsätta att minska, sjunker arbetslöshetsgraden till 8,2 procent.Långtidsarbetslösheten är allmännare än förut.

Efterfrågan på arbetskraft kommer enligt bedömningarna att fortsättaatt öka, dock långsammare än under innevarande år. Nya arbetsplatsertorde tillkomma närmast inom servicenäringarna. Sysselsättningsgradentorde stiga med i genomsnitt 68,2 procent. Utbudet på arbetskraft ökardock inte längre, utan vänder i en minskning på grund av pensioneringarna.Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden sjunker till 7,5 procent.De regionala skillnaderna då det gäller sysselsättningen förväntasinte längre öka.

Löne- och prisutvecklingen

Det inkomstpolitiska avtal som undertecknades i december 2004är i kraft till utgången av september 2007. Kostnadsverkningarnaav de löneförhöjningar som följde av avtalet var från början avmars i år 2,5 % och från början av juni 2006 är kostnadsverkningarna2,1 %. Några fler löneökningar tillkommer inte under avtalsperioden.Eftersom löneglidningarna uppskattas förbli på ungefär den genomsnittliganivån för de senaste åren, stiger löntagarnas förtjänstnivåindexi genomsnitt med 3,6 % i år och med 2,5 % nästaår. På grund av de ökade arbetsinsatserna stiger lönesumman i årmed 4,3 % och nästa år med 3,6 %.

Inflationen ökade som väntat under mars i år, när referensnivånsjönk på grund av de ett år tidigare nedsatta priserna på alkoholprodukter.Även de höga världsmarknadspriserna på råolja har ökat kostnads-och pristrycket. Inflationen har å andra sidan märkbart bromsatpris- och avgiftssänkningarna i anslutning till kommunikation ochinformationsteknik. Stegringen i konsumentprisindex kommer underinnevarande att ligga på i genomsnitt en procent, dvs. fortfarande klartunder den genomsnittliga ökningen inom euroområdet. Konsumentprisökningenavtar år 2006, men det genomsnittliga värdet kan stiga en aningjämför med i år.