Statsbudgeten 2006

35. MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Det förutspås att den ekonomiska tillväxten i Finland förblir god år 2006 och att hushållens disponibla inkomster ökar. Tillgången på bostadsfinansiering är således inte något problem och på marknaden finns alternativa finansieringsmetoder. Den låga räntenivån håller i gång en livlig efterfrågan på bostadslån och ägarbostäder i hela landet. De allt större bostadslånen ökar riskerna för hushållen. Det ekonomiska läget, i synnerhet utvecklingen inom sysselsättningen, flyttningsrörelsen och räntenivån, samt en tillräcklig planläggning av tomter reserverade för bostadshus, är avgörande i fråga om utvecklingen av det sammanlagda bostadsbyggandet. Med tanke på upprätthållandet av en stabil bostadsmarknad är det viktigt att bostadsproduktionen i tillväxtcentrumen håller sig på en hög nivå. På många håll i landet minskar däremot befolkningen och det faktum att bostäder blir tomma förutsätter åtgärder för att upprätthålla samhällenas livskraft. I och med att befolkningens medelålder stiger bör man förbereda sig på ändringar i efterfrågan på olika tjänster som hänför sig till boende och tjänster som samhället tillhandahåller. Frågor som gäller kvaliteten och säkerheten i fråga om byggande är även i fortsättningen centrala inom byggbranschen.

Produktions- och konsumtionstillväxten ökar utnyttjandet av naturresurser samt energiförbrukningen och vidare avfallsmängden och utsläppen i miljön. Man har i Finland kunnat minska de skadliga utsläppen i vattendrag och luft tack vare tillståndssystemet och industrins och samhällenas egna åtgärder. Genom att utveckla planeringen och byggandet av samhällen strävar man efter att öka välfärden och samtidigt minska belastningen på och olägenheterna för miljön. Ökningen av vägtrafiken visar sig i tätorternas luftkvalitet och i form av ökat buller. Ökningen av sjötrafiken ökar risken för oljeolyckor i synnerhet i Östersjön. Jordbruket belastar för sin del miljön genom eutrofiering av vattendrag och genom påverkan av arternas livsmiljö. En livskraftig landsbygd spelar en viktig roll när det gäller bevarandet av byggnadstraditionen och kulturmiljöernas natur- och landskapsvärden.

Målet på ett ekoeffektivt samhälle medför stora utmaningar när det gäller utvecklandet av miljöpolitiken och styrmetoderna. Nya former av samarbete och påverkan behövs. Miljöfrågornas globala karaktär och oberoende av statsgränser utgör en särskild utmaning även för det internationella samarbetet.

Enligt den nuvarande uppfattningen är det inte möjligt att endast med hjälp av ett nationellt handlingsprogram fördröja utarmningen av naturens mångfald. EU:s målsättning att hejda utarmningen av mångfalden före 2010 kräver effektiverade åtgärder och resurser.

Kravet på att den offentliga förvaltningens produktivitet skall förbättras framhävs. Effektiveringen av verksamheten och bevarandet av tjänstekvaliteten kräver nytänkande i fråga om både förvaltningsstrukturer och verksamhetssätt.

Enligt det som beslöts utifrån beredningsarbetet i budgeten för 2005 organiseras ansvarsförhållandena mellan statens budgetekonomi och statens bostadsfond i fråga om ränte- och understödskostnader åren 2006—2010 enligt följande: Ur fonden görs årligen till budgetekonomin en intäktsföring som grundar sig på räntekostnaderna för statens upplåning och på fondens kapitalposter. Den ränta som räknas på fondens samlingskonto minskar intäktsföringen. Vid beräkningen av det räntebärande egna kapitalet avdras från det egna kapitalet i bokslutet de summor, sammanlagt ca 1,35 miljarder euro, som överförts från budgetekonomin till fonden åren 1990—1993. De verkningar en ändring i räntenivån har på budgetöverföringen jämnas ut. Fondens ekonomi underlättas genom att reparations- och byggnadsarvsunderstöden för bostäder överförs till att betalas med medel ur budgeten. I budgetekonomins utgiftsram har gjorts en motsvarande strukturkorrigering på 71,5 miljoner euro. Beloppet av fondens likvida medel anpassas fram till 2006 till en nivå som är ändamålsenlig med tanke på verksamheten. Med det belopp som eventuellt överstiger nivån görs årligen avbetalningar på fondens lån.

Statsrådet uppställer följande mål för de samhälleliga verkningarna inom miljöministeriets ansvarsområde:

• Tomtutbudet och bostadsproduktionen i tillväxtområden motsvarar efterfrågan bättre än för närvarande. Bostadssituationen för dem som har det sämst ställt förbättras.
• Samarbetet inom markanvändningen och bostadspolitiken stärker Helsingforsregionens konkurrenskraft.
• Näringsbelastningen i Östersjön minskar särskilt vid den finska kusten och hanteringen av miljöriskerna förbättras.
• Utarmningen av naturens mångfald mattas av fram till år 2010.
• Finlands EU-ordförandeskap främjar realiseringen av EU:s miljömål och stärker bilden av Finland som ett land som är sakkunnigt i miljöfrågor.

Miljöministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för utvecklingen av ansvarsområdets samhälleliga verkningsfullhet:

Förhindrande av miljöförorening

• Mängden bioavfall på avstjälpningsplatserna minskar och återvinningen av avfall ökar.
• Kunskapen om utsläpp av de mest farliga ämnena och av små partiklar samt om deras inverkan på miljön ökar. Deras förekomst i miljön samt exponeringen för dem minskar gradvis.
• Näringsbelastningen i Östersjön och insjöarna minskar samtidigt som föroreningsrisken i fråga om viktiga grundvatten minskar.
• Finland har kunskapsmässig och samhällelig beredskap att påverka klimatkonventionens målsättningar för den nya förbindelseperioden.
• Exponeringen för de högsta konstanta bullernivåerna, dvs. bullernivåer på över 60 dB, minskar.

Skydd av naturens mångfald

• Med hjälp av skyddsåtgärder inom nätverket Natura 2000 framskrider uppnåendet av en gynnsam nivå på skyddet av naturtyper och arter.
• Skyddssituationen för skogarna i södra Finland förbättras och utnyttjandet av nya skyddsmetoder etableras i tillämpliga delar utgående från erfarenheterna från försöksskedet.
• Servicenätverket för rekreationsanvändning av naturskyddsområden och naturturism förbättras i samarbete med kommunerna och genom effektiverad användning av tillgängliga anslag.

Hållbar samhällsutveckling och livsmiljöns kvalitet

• Förutsättningarna för byggande av stadslika småhusområden förbättras.
• När det gäller planeringen av områdesanvändningen förstärks ett verksamhetssätt som bygger på växelverkan och på förhandsbedömning av verkningarna.
• Andelen byggande som baserar sig på planläggning ökar i förhållande till undantagsförfarandena.

Gynnsamt och hållbart byggande

• Styrning, forskning, uppföljning och information i fråga om byggande förstärker kvaliteten på byggandet och främjar en ekonomisk och smidig användning av byggnader.
• Den strukturella säkerheten i fråga om byggande förbättras.

Verksamheten på bostadsmarknaden

• Utbudet av bostäder avsedda för att förbättra boendeförhållandena för specialgrupper ökar.
• Riskhanteringen i fråga om de risker gällande sociala hyresbostäder som föranleds av den minskade efterfrågan på bostäder samt Statens bostadsfonds lånefordringar och borgensansvar utvecklas.
• Statens bostadspolitiska åtgärder infaller vid en sådan tidpunkt att de har en balanserande inverkan på bostadsmarknaden.

Utvecklande av servicen och verksamheten

• Tillstånd som beviljas av miljöförvaltningen är av hög kvalitet och till grunderna enhetliga i hela landet. Behandlingstiderna för tillstånden är rimliga. Tillståndsförvaltningen förenhetligas och effektiveras.
• Kvaliteten och produktiviteten i fråga om miljöförvaltningens tjänster förbättras genom att datatekniken och utnyttjandet av den samt de elektroniska tjänsterna och ärendehanteringen utvecklas.

Serviceenheten för ekonomi- och personalförvaltning

Vid miljöförvaltningen inrättas en serviceenhet, på vilka största delen av stödtjänsterna inom förvaltningsområdets ekonomi- och personalförvaltning kommer att överföras. Målet med miljöförvaltningens serviceenhet är att förbättra produktiviteten och kvaliteten inom ekonomi- och personalförvaltningen och samtidigt göra det möjligt att resurserna inriktas på de viktigaste uppgifterna inom förvaltningsområdet.

Samordningen av statens ekonomiförvaltning och personaladministration med informationssystemen görs centralt inom ramen för Kieku-programmet och de olika förvaltningsområdenas projekt i anslutning till servicecentralen för ekonomi- och personalförvaltning. Samarbetet stöder ett förenhetligande av serviceproduktionen och en förbättrad servicekvalitet.

Servicecentralerna för ekonomi- och personalförvaltning bildar ett statligt nätverk av servicecentraler vars verksamhetsmetoder, verksamhetsfält, processer och informationssystem utvecklas koordinerat enligt enhetliga, gemensamma och kompatibila definitioner. Då det gäller ekonomiförvaltningen och personaladministrationen är målet att produktiviteten ökar med i genomsnitt 40 procent fram till år 2009 och att både kundtillfredsställelsen och trivseln i arbetet samtidigt bibehålls på åtminstone nuvarande nivå. För att få tillgång till skalfördelar förutsätts att den servicecentral som inrättas är tillräckligt stor, och för att denna ambition skall kunna uppfyllas är servicecentralerna beredda att betjäna också kunder utanför det egna förvaltningsområdet.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2004—2006