Statsbudgeten 2005

6.2. Basservicen

År 2005 beräknas kommunernas omkostnader uppgå till 25,9 miljarder euro. Av detta belopp utgörs ca 80 % av utgifter för statsandelsåligganden som i huvudsak hänför sig till anordnande av basservice inom social- och hälsovården samt inom undervisnings- och kulturverksamheten.

Av de kommunalt anställda arbetar över 80 % inom social- och hälsovården samt inom undervisnings- och kulturverksamheten. När det gäller arbetet inom basservicen förskjuts tyngdpunkten till hälsovårdstjänster och tjänster för åldringar till följd av att befolkningens åldersstruktur förändras. Antalet ordinarie anställda och deras relativa andel har ökat de senaste åren och utvecklingen beräknas fortsätta i samma riktning också de kommande åren. När de stora åldersklasserna går i pension i slutet av årtiondet ökar behovet att rekrytera ny personal i kommunerna.

Staten finansierar kommunernas basservice genom statsbidrag till ett belopp av sammanlagt 6,5 miljarder euro år 2005. Kommunernas statsbidrag är i huvudsak kalkylmässiga och övergripande. Systemet med statsandelar och statsunderstöd består av uppgiftsbaserade statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten och social- och hälsovården, av utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna och av en allmän statsandel. Systemet kompletteras med ett finansieringsunderstöd som enligt prövning beviljas kommuner som är i tillfälliga eller exceptionella ekonomiska svårigheter. Dessutom beviljas kommunerna statsbidrag för anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt understöd för kommunsammanslagningar. Ett djupgående strukturellt samarbete mellan kommunerna stöds i ändringsfasen. Systemet med uppgiftsbaserade statsandelar inbegriper kommunernas finansieringsandel av sådana tjänster som omfattas av den uppgiftsbaserade statsandelen. Beloppet av finansieringsandelen per invånare är detsamma i samtliga kommuner.

För finansieringen av basservicen föreslås för kommunernas kalkylerade statsandelar 5 936 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 4,4 % jämfört med år 2004. I ökningen ingår statsandelar för utgifter för nya åligganden, indexjusteringar av statsandelarna och den andel som skall betalas år 2005 av den på fyra år uppdelade justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Utöver statsandelarna enligt systemet med kalkylerade statsandelar förslås att kommunerna beviljas övrigt statsbidrag till ett belopp av 610 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1,5 % jämfört med år 2004.

Systemet med kalkylerade statsandelar har genom den lagstiftning som gäller servicen bundits främst till anordnandet av basservice. Utöver statsbidragen använder kommunerna ca 14,1 miljarder euro av sina egna skatteinkomster för att finansiera sin verksamhet år 2005.

När det gäller den basservice som omfattas av de uppgiftsbaserade statsandelarna för social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamheten består kommunernas finansieringsandel av en lagstadgad självfinansieringsandel som per invånare är lika stor i alla kommuner. År 2005 är kommunernas självfinansieringsandel inom social- och hälsovården 1 537 euro och inom undervisnings- och kulturverksamheten 614 euro per invånare.

Tablå 19. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten, driftsekonomi, mn euro

De kalkylerade kostnader, statsandelar och självfinansieringsandelar för social- och hälsovården som presenteras i tablå 20 täcker de tjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. De kalkylerade kostnader och statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten som presenteras i tablå 21 täcker de tjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. Kommunernas finansieringsandelar täcker förutom de ovan nämnda tjänsterna även finansieringsandelarna för utbildning som anordnas av staten och av enskilda.

Tablå 20. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader, kommunernas självfinansieringsandelar samt statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader, mn euro

År 2005 beräknas ändringen i kostnadsnivån när det gäller statsandelsåligganden vara 3,1 %, vilket ökar kostnaderna för basservicen inom social- och hälsovården med 349 miljoner euro och inom undervisnings- och kulturverksamheten med 148 miljoner euro, dvs. sammanlagt 497 miljoner euro. Staten deltar i kostnadsökningen via de indexhöjningar som görs i statsandelarna. I statsandelarna görs en indexhöjning på 2,3 % år 2005, vilket motsvarar 75 % av en full höjning. Indexhöjningen ökar statsandelarna med 150 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 136 miljoner euro. En indexhöjning till fullt belopp skulle vara 3,1 % och den skulle öka statsandelarna med 200 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel skulle vara 181 miljoner euro. I finansieringskalkylen har som beräkningsantagande för 2006—2008 använts en indexhöjning som är 75 % av höjningen till fullt belopp.

Tablå 21. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader, kommunernas finansieringsandelar samt statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhetens driftskostnader, mn euro

Tablå 22. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernas ekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten, mn euro, förändringar från 2004 till 2005

¹⁾ Förverkligandet av målen för hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området kan öka kommunernas utgifter.

Den ökning av statsandelarna med 358 miljoner euro enligt lagen om statsandelar till kommunerna vilken grundar sig på justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna periodiseras på fyra år. Av justeringen betalas 74 miljoner euro år 2005.

För genomförandet av det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området höjs statsandelarna för social- och hälsovården med 110 miljoner euro. Av detta belopp används 92 miljoner euro för att höja statsandelsprocenten, 7 miljoner euro för att säkerställa fortbildning för socialvårdspersonalen och 11 miljoner euro för att höja hemvårdsstödet.

Inom undervisningsverksamheten höjs statsandelarna med sammanlagt 30 miljoner euro till följd av utvidgningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever och av stödet för skolresor i förskoleundervisningen så att verkningarna omspänner hela året.

De utjämningsavdrag som görs från statsandelarna på basis av kommunernas skatteinkomster stiger i relation till de utjämningstillägg som skall betalas till kommunerna så att statsandelarna beräknas minska med ca 35,5 miljoner euro. Det föreslås att för finansieringsunderstöd enligt prövning beviljas 30 miljoner euro och för understöd för kommunsammanslagningar 41 miljoner euro.

Statsunderstödet till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården uppgår till 55 miljoner euro, varav 30 miljoner euro är för det nationella hälsovårdsprojektet och den resterande delen för utvecklingsprogrammet för det sociala området, alkoholprogrammet och anläggningsprojekt.

År 2005 ökas kommunernas utgifter av höjningen av stödet för hemvård och privat vård av barn och av skyldigheten att ordna fortbildning inom det sociala området samt av att höjningen och utvidgningen av den partiella vårdpenningen och utvidgningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever och stödet för skolresor i förskoleundervisningen får verkningar som omspänner hela året. De sistnämnda åtgärderna inleddes 2004. Dessutom kan den reform som syftar till att trygga möjligheten att få vård och hänför sig till det nationella hälsovårdsprojektet öka kommunernas utgifter åtminstone i reformens första fas.

Statens åtgärder beräknas öka utgifterna inom kommunalekonomin med sammanlagt ca 104 miljoner euro. I tablå 22 ingår ett sammandrag av verkningarna av statens åtgärder i sin helhet.

Den totala effekten av de statliga åtgärderna i budgetpropositionen på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna bedöms vara att kommunernas finansiella ställning jämfört med 2004 förbättras med ca 113 miljoner euro netto utan indexhöjningar och med 249 miljoner euro inklusive indexhöjningar.

Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar år 2005 påverkas balansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicen av utvecklingen när det gäller mängden uppgifter och åtaganden som tidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samt av utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna, lönekostnaderna och kostnadsnivån.

Verkningarna av sänkningen av samfundsskattesatsen i samband med företags- och kapitalskattereformen på kommunernas skatteinkomster, ca 100 miljoner euro, kompenseras till fullt belopp genom att kommunernas andel av samfundsskatten höjs till 22,03 % från och med 2005. I syfte att stärka finansieringen av basservicen bereds en höjning av de nedre och de övre gränserna för kommunernas fastighetsskattesatser.

Enligt basserviceprogrammet bereds en ändring av praxis när det gäller klientavgifterna inom social- och hälsovården så att utvecklingen i kostnaderna för servicen beaktas i avgifterna. Den service som skall ordnas för genomförandet av lagstadgad ledighet för närståendevårdare minskar kommunernas klientavgiftsinkomster med uppskattningsvis 5 miljoner euro. Genom att servicen ordnas på ändamålsenligt sätt kan emellertid ytterligare behov av anstaltsvård förebyggas och de kostnader som åsamkas kommunerna således minskas.