Statsbudgeten 2005

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

Totalproduktionen i Finland ökade med 2 % år 2003. Ökningen baserade sig i högre grad på konsumtionen än under tidigare år. Däremot minskade totalinvesteringarna redan andra året i följd, och nettoexportens inverkan på ökningen var också negativ.

Den ekonomiska tillväxten beräknas 2004 och 2005 bli något snabbare än 2003. Hushållens och industrins förtroende är starkare än för ett år sedan. Produktionsökningen baserar sig fortfarande starkt på den inhemska konsumtionsefterfrågan, men också nettoexportens inverkan på ökningen blir positiv. Däremot verkar det som om investeringarna skulle ha skjutits fram i hemlandet.

Produktionen

Totalproduktionen beräknas öka med närmare 3 % år 2004. På samma sätt som 2003 förutspås värdeökningen 2004 vara kraftigast när det gäller privata tjänster. Utvecklingen under början av 2004 stöder också denna uppfattning. Under andra hälften av 2004 beräknas produktionen öka också i förädlingsbranscherna. Utsikterna för primärproduktionen har däremot försämrats efter det gynnsamma läget under början av sommaren 2004.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

År 2005 beräknas tillväxten i totalproduktionen avta något. Exportefterfrågan och investeringarna väntas öka snabbare än för närvarande, men när det gäller privatkonsumtionen blir ökningen betydligt långsammare. En starkare utländsk efterfrågan ökar ytterligare förädlingens andel av den ekonomiska tillväxten.

Utrikeshandeln

Den livligare världshandeln har inte ännu i någon betydande grad kommit till synes i Finlands export. Detta beror delvis på den långsamma ekonomiska utvecklingen i Europa, som är vårt huvudsakliga exportområde, men också på svårigheter i vissa viktiga exportbranscher. Efterfrågan förutspås dock öka mot slutet av året, och exportvolymen ökar snabbare. Exportpriserna torde i genomsnitt ligga på samma nivå som 2003. År 2005 väntas ökningen av exportvolymen bli snabbare och vara närmare 5 % i och med att EU-marknaden blir livligare.

Ökningen av importvolymen torde bli något långsammare år 2004 än år 2003, och importpriserna stiger med 2½ % i och med att råvarupriserna stiger. År 2005 ökar importen med ca 3 % eftersom industrins importbehov ökar. Den kraftiga ökningen av importen av konsumtionsvaror förutspås visserligen avta. Till följd av att bytesförhållandet försämras kommer överskottet i bytesbalansen att minska något år 2004.

Privatkonsumtionen

De privata konsumtionsutgifterna ökade reellt med 4,3 % år 2003 eftersom löneförhöjningarna, skattelättnaderna, den långsammare inflationen och konsumenternas stärkta förtroende bidrog till en positiv utveckling. År 2004 ökar hushållens disponibla inkomster fortfarande kraftigt, vilket delvis beror på samma faktorer men också på att dividendinkomsterna ökat. Å andra sidan bromsar nedgången i sysselsättningen tillväxttakten. Den exceptionellt snabba ökningen av konsumtionen 2003 torde bli långsammare och ligga på 3½ %.

När det gäller sysselsättningen blir utvecklingen bättre 2005 och ökningen av hushållens köpkraft stöder sig tydligare än tidigare på lönesummans utveckling. År 2005 beräknas privatkonsumtionen öka långsammare än 2004, med drygt 2 %, då den långsammare tillväxten i de disponibla inkomsterna och den kraftigare inflationen dämpar ökningen av köpkraften. Konsumtionen står dock alltjämt för en betydande andel av ökningen.

Investeringarna

Investeringarna ökar år 2004 med närmare 2 %, eftersom särskilt bostadsbyggnadsinvesteringarna ökar både när det gäller reparationer och nybyggnader med stöd av den låga räntenivån. När det gäller produktiva investeringar beräknas nedgången småningom avta. Till följd av flera stora pågående väg- och banprojekt ökar jord- och vattenbyggnadsinvesteringarna kraftigt.

År 2005 ökar investeringarna något snabbare. Bostadsbyggandet förutspås fortsätta att öka och dessutom ökar också behovet av andra husbyggnader då efterfrågan återhämtar sig. När det gäller jord- och vattenbyggnad är utsikterna goda. Produktionsökningen torde också stegvis öka maskin- och anläggningsinvesteringarna.

Sysselsättningen

Efterfrågan på arbetskraft sjönk med sjutusen personer år 2003. Efterfrågan beräknas minska ännu med närmare tio tusen personer år 2004, men börja öka igen år 2005. Arbetsplatserna inom industrin minskar framför allt år 2004, men ökar inom servicen både 2004 och 2005.

De sysselsattas andel av befolkningen i arbetsför ålder (15—64-åringar) minskar år 2004 till 67,1 %, men torde igen stiga år 2005 till 67,3 %. Utbudet av arbetskraft minskar år 2004 med 15 000 personer, till stor del på grund av den dolda arbetslösheten, men torde öka något år 2005 då sysselsättningsmöjligheterna blir bättre. Arbetslöshetsnivån sjunker år 2004 till i genomsnitt 8,8 % och år 2005 till 8,5 %. Arbetslösheten är till största delen strukturell och de regionala skillnaderna i arbetslöshet är fortfarande avsevärda, även om de håller på att minska.

Löne- och prisutvecklingen

Kostnadsverkningarna av löneförhöjningarna enligt det inkomstpolitiska avtalet var 2,2 % från början av mars år 2004. Eftersom löneglidningarna uppskattas förbli på ungefär den genomsnittliga nivån för de senaste åren, stiger löntagarnas förtjänstnivåindex i genomsnitt med 3,5 % år 2004. Avtalsperioden går ut i februari 2005 och om de nya inkomstlösningarna inte betydligt avviker från den genomsnittliga nivån för de senaste åren, stiger förtjänstnivåindexet i genomsnitt med 3,5 % år 2005.

Prisökningen är rätt långsam år 2004 och fortsätter att vara betydligt långsammare än i euroområdet i genomsnitt. Av de inhemska faktorerna stiger arbetskostnaderna mindre än år 2003. Sänkningen av accisen på alkoholdrycker sänkte den genomsnittliga konsumentprisnivån med närmare 1 % i mars och gjorde att prisnivån började sjunka under flera månader.

Av de utländska faktorerna har världsmarknadspriset på råolja stigit rekordartat högt och priserna på framför allt metallråvaror har stigit brant. Efter prissänkningen på våren börjar inflationen stiga något under senare hälften av 2004. År 2004 håller sig konsumentprisindexet dock i genomsnitt på ungefär samma nivå som året innan. År 2005 försnabbas inflationen uppskattningsvis till 1,8 % eftersom de exceptionella faktorer som stävjat konsumentprisstegringen under tidigare år faller bort.