Statsbudgeten 2003
60. Yrkesutbildning
Förklaring:Utvecklingen av yrkesutbildningen baserar sig på den plan för utveckling av utbildningen och forskningen för åren 1999—2004 som statsrådet har godkänt (SRb 29.12.1999).
En central utmaning för yrkesutbildningen är att närma utbildningen till arbetslivet för att de som avlagt examen omedelbart skall finna en plats i arbetslivet eller i fortsatta studier. Man strävar efter att utbildningen i större utsträckning än tidigare skall motsvara arbetslivet, dels genom att en period av inlärning i arbetet omfattande minst 20 studieveckor inkluderas i de förnyade yrkesinriktade grundexamina som ordnas vid läroanstalter, dels genom att läroavtalsutbildning i större utsträckning utnyttjas som en väg till yrkesinriktad grundexamen. Målet i fråga om dem som inleder läroavtalsutbildning är en andel på ca 10 % av alla dem som inleder grundläggande yrkesutbildning på andra stadiet.
Till stöd för reformen av inlärning i arbetet och för att säkra att den genomförs producerar man information som gäller inlärning i arbetet, utbildning av arbetsplatshandledare, utbildning för lärare och pilotprojekt i samarbete med arbetslivsparterna och sprider den (stödprogram för inlärning i arbetet). Tyngdpunkten ligger på kvaliteten på inlärningen i arbetet. År 2003 är målet för utbildningen av arbetsplatshandledare 4 000 deltagare och för lärarutbildningen 2 200 lärare. Dessutom är målet att 450 lärare under en period deltar i arbetslivet utanför läroanstalten under 2003. De åtgärder som vidtas i samband med stödprogrammet för inlärning i arbetet utgörs i första hand av projekt som finansieras ur Europeiska socialfonden, och de anvisas anslag som är avsedda för utbildning av personal inom undervisningsväsendet.
Åtgärder förbereds för att ta i bruk yrkesprov inom alla områden med hjälp av i synnerhet pilotprojekt för yrkesprov och nationella projekt för beredning av material för yrkesprov.
Särskild uppmärksamhet fästs vid övergångsskedena inom utbildningen och vid minskandet av att studerande avbryter sina studierna. Man går in för att ytterligare öka andelen studerande som fortsätter från den grundläggande utbildningen till utbildning på andra stadiet. Ett åtgärdsprogram i syfte att minska andelen studerande som avbryter sina studier inleds. Åtgärder vidtas för att personer som har avlagt grundexamen placerar sig i arbetslivet och i fortsatta studier särskilt genom utveckling av resultatfinansieringen och karriär- och rekryteringstjänsterna i anslutning till yrkesutbildningen.
Enligt uppskattning är anordnarna av grundläggande yrkesutbildning vid ingången av 2003 sammanlagt 205, varav 45 är kommuner, 60 samkommuner och 100 privata utbildningsanordnare. Dessutom äger staten fem läroanstalter som ger specialundervisning samt Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning. Avsikten är att utveckla läroanstaltsnätet så att yrkesutbildningsanordnarna är tillräckligt stora och mångsidiga eller annars starka aktörer med tanke på behoven av utbildning inom arbetslivet och det regionala utvecklingsarbetet. Den förutseende verksamheten för utbildningsanordnarna utvecklas.
Utbudet av grundläggande yrkesutbildning på andra stadiet dimensioneras så att hela den åldersklass som går ut grundskolan kan beredas möjlighet till gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier. Vid dimensioneringen av utbudet beaktas dessutom de som övergår från gymnasiet till yrkesutbildning på andra stadiet, de unga som blivit utan yrkesutbildning samt de som kommer från arbetslivet eller annars inte hört till utbildningssystemet. Det mål som ställs upp för 2003 är sammanlagt ca 60 000 nybörjarplatser inom grundläggande yrkesutbildning på andra stadiet. Därav beräknas att ca 6 500 inleder studier för yrkesinriktad grundexamen i form av läroavtalsutbildning.
Det genomsnittliga antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning vid läroanstalter beräknas 2003 vara sammanlagt ca 133 000 studerande, varav 122 800 inom utbildning som baserar sig på en läroplan och 10 000 inom utbildning som förbereder för en fristående examen. Av detta antal beräknas andelen studerande inom sådan instituts- och yrkesutbildning på högre nivå som upphör numera endast vara 200. I fråga om läroavtalsutbildningen är målet sammanlagt 30 500 studerande per år, varav 12 500 studerande inom grundläggande utbildning och 18 000 studerande inom yrkesinriktad tilläggsutbildning. Dessutom finansierar EU:s socialfond sådan läroavtalsutbildning för vilken nationell medfinansiering beviljas från moment 29.01.62. Genom regleringssystemet sörjer man för att antalen studerande hålls inom ramarna för målen i budgetpropositionen.
I fråga om det uppskattade antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning på andra stadiet beräknas tillstånden att ordna utbildning vara besatta till i medeltal 98 %.
| Antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning vid läroanstalter under 2001—2003 | ||||
|---|---|---|---|---|
| förändring | ||||
| 2001 | 2002 | 2003 | 2002/2003 | |
| Staten som anordnare av utbildning | 870 | 950 | 980 | 30 |
| Kommuner och samkommuner som anordnare av utbildning | 108 030 | 111 650 | 116 100 | 4 450 |
| Privata sammanslutningar och stiftelser som anordnare av utbildning |
14 610 | 15 600 | 15 920 | 320 |
| Grundläggande yrkesutbildning sammanlagt | 123 510 | 128 200 | 133 000 | 4 800 |
21. Omkostnader för statlig yrkesutbildning(reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag om 28 623 000 euro.
Anslaget får användas till internationalisering av statliga läroanstalter som ordnar yrkesutbildning, till utvecklande av inlärningsmiljöer och byggande av informationsnät samt utnyttjande av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen och studierna, till stödundervisning för invandrare, till service- och utvecklingscentralverksamheten vid statliga läroanstalter som ger specialundervisning samt till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare.
Förklaring:Anslaget används till yrkesinriktad specialundervisning som ordnas vid statliga läroanstalter samt till verksamheten vid Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning.
| Utgifter och inkomster: | € |
|---|---|
| Bruttoutgifter | 31 062 000 |
| Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten | 1 514 000 |
| Övriga omkostnader | 29 548 000 |
| Bruttoinkomster | 2 439 000 |
| Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten | 1 850 000 |
| Övriga inkomster | 589 000 |
| Nettoutgifter | 28 623 000 |
| Jämförelsetal för den avgiftsbelagda servicen för 2001 och prognoser för jämförelsetalen för 2002 och 2003: | |||
|---|---|---|---|
| 2001 | 2002 | 2003 | |
| € | € | € | |
| INKOMSTER | |||
| Övriga prestationer | 1 925 737 | 1 682 000 | 1 850 067 |
| Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten sammanlagt |
1 925 737 | 1 682 000 | 1 850 067 |
| KOSTNADER | |||
| Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten |
1 345 095 | 1 430 000 | 1 513 691 |
| Driftsåterstod | 580 642 | 252 000 | 336 376 |
| — % av inkomsterna | 30 | 15 | 18 |
| Andel av gemensamma kostnader | 310 364 | 252 000 | 336 376 |
| Kostnader sammanlagt | 1 655 459 | 1 682 000 | 1 850 067 |
| Överskott (+)/Underskott (-) | 270 278 | 0 | 0 |
| — % av inkomsterna | 14 | 0 | 0 |
Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 760 000 euro på grund av att räddningsenheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning har blivit färdig samt såsom tillägg 740 000 euro på grund av ökningen i antalet studerande och i antalet gravt handikappade studerande och 600 000 euro som överföring från moment 29.69.31 för yrkesutbildningens tilläggsutbildning.
Kommunernas andel av kostnaderna för undervisningen vid de statliga yrkesläroanstalterna, 3 402 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av anslaget under moment 29.60.30.
| 2003 budget | 28 623 000 |
| 2002 budget | 28 100 000 |
| 2001 bokslut | 22 977 330 |
24. Inlärning i arbetet och praktikverksamhet(reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 3 026 000 euro.
Anslaget får användas till finansiering av inlärning i arbetet inom ramen för yrkesutbildning på andra stadiet, till utvecklande av förfarandena för inlärning i arbetet och till avlönande av studerande som praktikanter.
| 2003 budget | 3 026 000 |
| 2002 budget | 3 027 000 |
| 2001 bokslut | 3 027 383 |
25. Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 883 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter och understöd som föranleds av planering och inledande av verksamheten samt omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen. Anslaget får även användas till andra EU-godkända forsknings- och utvecklingsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna.
Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst tre årsverken.
| 2003 budget | 1 883 000 |
| 2002 budget | 1 899 000 |
| 2001 bokslut | 1 941 898 |
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader(förslagsanslag)
Under momentet beviljas 417 642 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
Av anslaget får högst 5 976 000 euro användas till betalning av understöd enligt 42 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och på de grunder som undervisningsministeriet bestämmer understöd enligt 2 mom. i nämnda paragraf samt till täckande av kostnaderna för de finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro.
Av anslaget får högst 1 161 000 euro användas till understöd för utvecklande av inlärningsmiljöer och byggande av informationsnät samt för utnyttjande av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen och studierna.
Förklaring:
| Statsandelen och statsunderstödet beräknas fördela sig som följer: | € |
|---|---|
| Kalkylerade kostnader | |
| — kommunal yrkesutbildning | 862 495 000 |
| — privat yrkesutbildning | 118 767 000 |
| Kommunernas finansieringsandel | -570 757 000 |
| Understöd enligt finansieringslagen (högst) | 5 976 000 |
| Projektet i fråga om informationssamhället (högst) | 1 161 000 |
| Sammanlagt | 417 642 000 |
Kommunernas självfinansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen inbegriper 3 402 000 euro av kommunernas andel i fråga om statliga yrkesläroanstalter.
Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 19 894 000 euro på grund av ändringar i antalet studerande.
Anslaget har dimensionerats enligt ett genomsnittligt pris per enhet om 7 429 euro/studerande (exkl. moms).
| 2003 budget | 417 642 000 |
| 2002 budget | 374 028 000 |
| 2001 bokslut | 327 166 249 |
31. Statsandel för läroavtalsutbildning(förslagsanslag)
Under momentet beviljas 97 812 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statsandelar enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt ändring av nämnda lag (1186/1998). Maximiantalet läroavtalsstuderande inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen är 20 000 år 2003.
Förklaring:Som läroavtalsutbildning ordnas grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning. Målet för 2003 är 32 500 årliga läroavtalsplatser. Dessutom finansierar EU:s socialfond läroavtalsutbildning vars nationella medfinansiering beviljas från moment 29.01.62.
Vid dimensioneringen av anslaget har 32 078 000 euro beaktats såsom kommunernas finansieringsandel i den grundläggande utbildningen inom läroavtalsutbildningen.
| 2003 budget | 97 812 000 |
| 2002 budget | 88 449 000 |
| 2001 bokslut | 79 205 097 |
(35.) Slutrater av statsandelar för yrkesutbildning(förslagsanslag)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det det slopas i budgeten.
| 2002 budget | 13 455 000 |
| 2001 bokslut | 23 740 314 |
(37.) Statsunderstöd för fastighetsanskaffningar(reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det det slopas i budgeten.
| 2002 budget | 570 000 |
| 2001 bokslut | 588 658 |
87. Anskaffning av fastigheter (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 1 620 000 euro.
Anslaget får användas till att på grundval av köpeavtal som staten har ingått betala köpeskilling och ränta för de laboratorielokaler som är gemensamma för den kommunaliserade läroanstalten Vaasan teknillinen oppilaitos och Vasa universitet.
Förklaring:Köpeskillingen är 13 981 000 euro. För projektet har tidigare beviljats 9,35 miljoner euro. Avtalet beräknas åsamka staten utgifter om 1,6 miljoner euro 2004, 1,6 miljoner euro 2005 och 1,6 miljoner euro 2006.
| 2003 budget | 1 620 000 |
| 2002 budget | 1 650 000 |
| 2001 bokslut | 975 490 |