Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2003

50. NärområdessamarbetePDF-versio

Förklaring:Finlands närområdessamarbete genomförs på basis av den närområdesstrategi som regeringens närområdesministerutskott godkände år 2000. Det centrala målet för Finlands närområdessamarbete är att stöda den politiska och ekonomiska förändringsprocessen i närområdena. Syftet är att främja stabilitet, välfärd, jämlikhet och samhällsfred. Strävan är att lindra och förebygga sådana företeelser som på ett menligt sätt kan riktas mot Finland, såsom miljörisker och bristande kärnsäkerhet samt en ökad organiserad brottslighet och spridningen av smittsamma sjukdomar. Genom samarbetet går man också in för att främja handeln och ekonomiska intressen.

Närområdessamarbetet inriktar sig i huvudsak på det område som enligt Europeiska unionens politiska riktlinjer faller inom området för den nordliga dimensionen, i synnerhet nordvästra Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Vid fördelningen av finansieringen beaktas målen för EU:s nordliga dimension, Finlands nationella intressen samt de berörda områdenas behov ur helhetsperspektiv. Målet är att få till stånd mer omfattande och mångåriga program, som vid behov omfattar flera sektorer. Av skäl som i politiskt och ekonomiskt hänseende är viktiga för enskilda projekt kan finansiering även styras till andra central- och östeuropeiska länder och OSS-länder samt även till andra områden i Ryssland.

Inom Finlands bilaterala samarbete i de baltiska länderna prioriteras främjandet av EU-integrationen, miljöskydd och kärnsäkerhet samt allmän säkerhet. Finlands ekonomiska stöd till Ryssland koncentreras till stabilisering av demokratin och utveckling av rättsstaten, förvaltnings- och lagstiftningsreformer samt stödjande av ekonomiska reformer, minskning av miljö- och kärnsäkerhetsrisker samt främjande av säkerheten. Inom social- och hälsovårdssektorn ägnas förebyggandet av att smittsamma sjukdomar sprids särskild uppmärksamhet. Medborgarorganisationernas verksamhet stöds som ett instrument för stabilisering av demokratin och jämställdheten.

Inom det multilaterala samarbetet tillgodogör man sig de finansieringsmöjligheter som tillhandahålls av internationella finansiella institut och organisationer samt genom EU:s finansieringsprogram och nordiska institutioner. Huvudvikten ligger på deltagandet med internationella finansiella institut i samfinansierade projekt som gäller miljö-, kärnsäkerhets-, social- och hälso- samt energisektorn och utvecklandet av förvaltningen. Utöver samfinansierade projekt riktas finansieringen av närområdessamarbetet till fonder för tekniskt bistånd och sakkunnigverksamhet vid internationella finansiella institut. Finland har som mål att till det multilaterala samarbetet styra ungefär hälften av medlen för närområdessamarbetet.

Finland deltar med sin andel av EU-medlemsavgiften i finansieringen av Phare-, Sapard-, Ispa- och Tacis-programmen, vilka finansieras med medel ur EU:s budget. År 2003 beräknas ca 42 miljoner euro av Finlands andel av EU-medlemsavgiften riktas till finansieringen av dessa program inom Finlands närområden. Större uppmärksamhet fästs vid gränsområdessamarbetet samt vid koordineringen och samfinansieringen av Tacis- och Interreg-programmen. Finländska aktörer främjas och sporras att delta i EU-finansierade projekt i de länder där dessa program tillämpas.

För att tillståndet för Finska vikens del skall förbättras deltar man i arbetena med att slutföra byggandet av det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg. I syfte att finansiera miljö- och kärnavfallsinvesteringar i nordvästra Ryssland deltar Finland i den fond för miljöpartnerskap inom den nordliga dimensionen, inom ramen för vilken EU:s, de internationella finansiella institutens och enskilda biståndsgivares resurser samordnas.

Närområdessamarbetet betraktas som verksamhet under en övergångsperiod vilket upphör i sinom tid. Samarbetet med de baltiska länderna i dess nuvarande form fortsätter, men minskar successivt tills länderna blir medlemmar i EU. Därefter prövas nya samarbetsformer efter behov. För Rysslands del bör Finland bereda sig på att fortsätta det ekonomiska stödjandet av samarbetet i många år framöver.

Finland har fram till utgången av 2002 förbundit sig att inom ramen för sitt handlingsprogram främja den ekonomiska och politiska omvandlingsprocessen i Central- och Östeuropa, Ryssland och övriga OSS-länder med sammanlagt ca 1 060 miljoner euro, varav det gåvobistånd som kanaliseras via budgeten utgör ca 597 miljoner euro.

Resurser som är avsedda för bistånd till länderna i Central- och Östeuropa, Ryssland och övriga OSS-länder år 1990—2002 (milj. euro):
  1990—1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Sammanlagt
                 
Gåvobistånd                
Huvudtitlarna sammanlagt 239,1 35,2 34,4 34,8 35,1 35,3 39,2 453,1
Finlands andel av EBRD:s aktiekapital 37,6   3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 55,1
Investeringsprogrammet för Baltikum 12,1 1,7 1,5         15,3
Höjning av FINNFUND:s aktiekapital 5,0             5,0
Efterskänkning av fordran på Polen 68,1             68,1
Gåvobistånd
sammanlagt
361,9 36,9 39,4 38,3 38,6 38,8 42,7 596,6
                 
Krediter                
Strukturanpassnings-
krediter
115,7             115,7
G-24 betalningsbalans-
krediter
45,6             45,6
FINNFUND-krediter 24,1 2,5 3,0 1,9 3,7 1,6 2,5 39,3
Krediter sammanlagt 185,4 2,5 3,0 1,9 3,7 1,6 2,5 200,6
                 
Garantier                
Garantier för leverans av humanitär hjälp 41,4             41,4
EBRD:s garantikapital 95,7   96,9         192,6
Garantiandel för investeringsprogrammet för
Baltikum
11,2             11,2
Garantier för energisektorn i Baltikum 16,8             16,8
Garantier sammanlagt 165,1   96,9         262,0
                 
Sammanlagt 712,4 39,4 139,3 40,2 42,3 40,4 45,2 1 059,2

Enligt huvudtitel fördelar sig gåvobiståndet som följer (milj. euro):
  1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
                 
Huvudtitel 24 13,5 26,7 31,4 29,7 30,4 31,2 35,3 30,3
Huvudtitel 25 0,1 0,1   0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Huvudtitel 26 0,3 0,3            
Huvudtitel 27       0,5 0,5 0,5 0,5 0,1
Huvudtitel 28 2,9 1,2 1,1 1,1 1,1 0,6 0,6 1,2
Huvudtitel 29 1,6 1,1 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5
Huvudtitel 30 3,4 1,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5
Huvudtitel 31 2,5 1,7 1,5 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1
Huvudtitel 32 1,6     0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Huvudtitel 33 1,4     0,3 0,3 0,3 0,3 0,3
Huvudtitel 34 0,7 0,7 0,4 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6
Huvudtitel 35 10,1 3,4 3,9 3,5 3,3 3,3 3,1 3,1
Sammanlagt 38,1 36,9 39,4 38,3 38,6 38,8 42,7 37,9

Från 1997 har anslagen för närområdessamarbetet huvudsakligen koncentrerats till utrikesministeriets huvudtitel. Sektorministerierna ansvarar för de normala förvaltningsutgifterna för det internationella samarbetet, för tjänstemannautbytet, samarbetet mellan högskolorna samt seminarie- och utbildningsprojekt i liten skala.

År 2003 föreslås fullmakter att ingå avtal om 15 miljoner euro under moment 24.50.66 Närområdessamarbete.

66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 30 274 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering av planeringen, genomförandet och utvärderingen av bilaterala och multilaterala projekt i Ryska federationen och i de baltiska länderna samt till understöd till investeringsfonder, fonder för tekniskt bistånd och andra fonder som stöder utvecklingen i Central- och Östeuropa och som verkar i anslutning till nationella och internationella finansiella institut och organisationer och till finansiering av projekt som genomförs av dessa fonder. Anslaget får användas till projekt som överensstämmer med närområdesstrategin och som är viktiga med tanke på EU:s nordliga dimension samt till sådana multilaterala och bilaterala projekt som är viktiga för Finland ur utrikes- och handelspolitisk synvinkel även i andra länder i Central- och Östeuropa och OSS-länderna.

Anslaget får även användas till finansiering av utgifter som föranleds av sakkunniga som arbetar vid internationella organisationer och finansiella institut samt i ifrågavarande land. Anslaget får dessutom användas till betalning av statens konsumtionsutgifter i anslutning till den ovan nämnda verksamheten samt till betalning av sådana konsumtionsutgifter för närområdesprojekt som betalas till andra statliga ämbetsverk. Anslaget får vidare användas till avlöning av personal i tidsbundet arbetsavtalsförhållande motsvarande högst sex årsverken för sakkunniguppgifter som hänför sig till koordinering, projektberedning, samfinansiering, utvärdering och förvaltning i anslutning till närområdessamarbetet samt utvecklande av det.

Under år 2003 får avtal ingås och förbindelser avges som gäller understöd till länderna i Central- och Östeuropa, Ryssland och övriga OSS-länder så att de efter år 2003 åsamkar staten utgifter till ett värde av sammanlagt högst 15 000 000 euro.

Förklaring:

De beslut om beviljande av medel som fattats och skall fattas på basis av fullmakterna
beräknas åsamka staten utgifter som följer (milj. euro):
  2003 2004 2005 2006
         
Fullmakter som beviljats före 2002 18,3 8,0 6,0  
Fullmakter som beviljats 2002 7,5 7,5 6,0  
Fullmakter som beviljas 2003   5,0 5,0 5,0
Sammanlagt 25,8 20,5 17,0 5,0

Avsikten är att 1,1 miljoner euro av anslaget används till stöd för gemensamma projekt som medborgarorganisationerna genomför inom närområdena.

Då Finlands resurser är begränsade kan det vara ändamålsenligt att sträva efter samfinansierade projekt med sådana internationella finansiella institut och organisationer som planerar fleråriga kredit- och utvecklingsprojekt i dessa länder. Det beräknas att ungefär hälften av anslaget används för deltagande i internationella finansiella instituts projekt och annat multilateralt samarbete. Avsikten är att största delen av fullmakten att ingå avtal används för främjande av användningen av finländsk teknologi i samband med miljöinvesteringar inom området för den nordliga dimensionen och i kärnsäkerhets-, energi- samt andra infrastrukturprojekt.

Ryssland

I den bilaterala verksamheten kommer de sektorer som prioriteras att vara miljön, kärnsäkerheten, social- och hälsovårdssektorn, skogsbruks- och trafiksektorerna, utvecklingen av landsbygden och livsmedelsförsörjningen samt främjandet av säkerheten och understödjandet av medborgarsamhällsutvecklingen.

Baltikum

Finlands bilaterala bistånd koordineras i samarbete med EU:s finansieringsprogram, internationella finansiella institut och organisationer och inriktas på stödjande av de baltiska ländernas förberedelser inför medlemskapet i EU. Finansieringen av projekt inom olika områden fortsätter och minskas sedan stegvis.


2003 budget 30 274 000
2002 budget 35 320 000
2001 bokslut 31 198 860